Partido Populars 7,9 miljoner röster (33 procent, + 5 procentenheter) och 137 mandat (+17) överträffade till och med deras egna mest optimistiska förväntningar. Det var det enda partiet som gick framåt, stärkta huvudsakligen av väljare som i det förra valet röstat på Ciudadanos och som nu fann det mer meningsfullt att stödja det sittande regeringspartiet. Anledningen till det kan i sin tur bero på rädsla för att Unidos Podemos skulle hamna i regeringsställning.

Resultatet i sig är fortfarande långt från vad PP erhöll 2011 (11,5 miljoner röster), men det är anmärkningsvärt att omkring 600 000 fler lagt sin röst på det konservativa partiet än i december förra året. De sex månader som gått mellan de två valen har nämligen inte bara präglats av total apati från Mariano Rajoys sida utan kantats av en rad nya korruptionsskandaler som skakar PP. Den senaste, bara dagar före valet, var avslöjandet av hur inrikesministern Jorge Fernández Díaz konspirerat mot katalanska separatister.

Detta faktum kan inte läsas på annat sätt än att PP:s presumtiva väljare inte längre påverkas av eventuella korruptionsskandaler. Det finns till och med mer än en halv miljon som finner starkare skäl att åter ge sin röst till det konservativa partiet, som exempelvis rädslan för vänsterpopulismen.

Samtliga opinionsundersökningar inför valet har slagit markant fel. De tilldelade visserligen PP segern, men med betydligt färre mandat. En orsak till missräkningen är enligt vissa analytiker Brexit, som blev ett faktum bara dagar före valet. Storbritanniens kommande utträde skulle enligt denna logik ha föranlett oväntat många spanjorer att rösta på det parti som tagit starkast avstånd från de katalanska separatisterna.

Socialistpartiet PSOE har åter slagit bottenrekord, med 85 mandat (-5). De fick 5,4 miljoner röster (omkring 100 000 färre än i december) men trots det går socialistledaren Pedro Sánchez stärkt ur valet. Anledningen är att han mot alla odds undvek att se PSOE bli omseglat av vänsterkoalitionen Unidos Podemos.

De senare gjorde ett betydligt sämre val än siffrorna inledningsvis kanske antyder. Podemos och Izquierda Unida fick tillsammans lika många mandat som de hade tidigare. Problemet är att de fick drygt en miljon färre röster. Koalitionen gynnade dem som väntat i mandattilldelningen, men endast för att undvika ett jätteras i antal ledamöter. Samtliga opinionsundersökningar angav att Unidos Podemos skulle gå om PSOE med bred marginal och flera dagar efter valet är koalitionens representanter fortfarande oförmögna att förklara varför det inte blev så. Det finns tecken på interna sprickor, med vissa röster som menar att det var fel beslut att kandidera tillsammans.

Ciudadanos led det största nederlaget, sett till antal förlorade mandat (-8). Partiet förlorade 400 000 av sina tidigare 3,5 miljoner röster och är ännu längre från den vågmästarroll som de inte uppnådde heller i förra valet. Helt säkert är huvudskälet att många konservativa väljare inte gillade avtalet mellan Ciudadanos och PSOE efter förra valet.

Sittande regeringschefen Mariano Rajoy går stärkt ur nyvalet, men det är fortfarande inte säkert att han lyckas bilda regering. Många inom socialistpartiet, bland dem regionalpresidenterna i Andalusien och Extremadura, anser dock att PSOE:s plats är i oppositionen och att de bör underlätta för Rajoy att komma till makten. Hittills har socialistledaren Pedro Sánchez dock ej velat lyssna på det örat.