Den som börjar, slutar inte. Har du läst första delen, fortsätter du också med tvåan och trean. Troligen i ett sträck om du har möjlighet. På hemmaplan har Larssons nagelbitare om journalisten Mikael Blomkvist och datahackern Lisbeth Salander sålt i tre miljoner exemplar. Rättigheterna har hittills köpts av förlag i fler än 30 länder. Där boken hunnit översättas och ges ut har framgången varit omedelbar. Första delen av Millenniumserien toppar försäljningslistorna i Frankrike med över en miljon böcker sålda. Det är enligt Martin Lexell en bra indikation på hur Larssonserien kommer att tas emot i Spanien.
– I Frankrike blev första boken en stor både kritiker- och försäljningssuccé, vilket är en ovanlig kombination. Det är den första försäljningsframgången en svensk författare haft i Frankrike och spanska marknaden brukar följa den franska.

Tvåan översätts nu
Stieg Larsson (1954-2004) var journalist och chefredaktör på tidningen Expo. Han betraktas som en av världens främsta experter på antidemokratiska, högerextrema och nazistiska rörelser. Den första boken i Millenniumserien kom ut 2005 och belönades med Glasnyckeln för bästa nordiska kriminalroman. ”Flickan som lekte med elden” utnämndes till Årets bästa svenska kriminalroman 2006. Den sista och tredje delen, ”Luftslottet som sprängdes”, tilldelades Glasnyckeln 2008.
– Det här är något av det bästa jag läst på år och dag, säger Martin Lexell. Larsson bjuder på en fantastisk blandning av social kritik som vi ofta ser inom den svenska deckartraditionen, spänningen, du kan inte släppa den, och genialiska gestalter som Lisbeth Salander.
– Han har en begåvad berättarteknik, en förmåga att väcka sympatier, du identifierar dig till och med med Salander som är en knepig typ vilket är ett skickligt konststycke. Romanen har ett flertal parallella historier som portioneras ut och det var ett sant nöje att översätta den.

Martin har skrivit kontrakt för översättning av uppföljarna och håller just nu på som bäst med tvåan, ”La chica que soñaba con una cerilla y un bidón de gasolina”, som beräknas bli klar kring årsskiftet. Även trean ”La reina en el palacio de las corrientes de aire” väntas komma ut under 2009.

Mördande konkurrens
Trots framgångarna i andra länder och den egna passionen för historien, var Martin precis efter lanseringen 5 juni på svenska ambassaden i Madrid, försiktig att sia om hur Blomkvist och Salander skulle mottagas av spanjorerna. Han menar att det är ett mysterium vad som fungerar och inte, det finns exempel på bästsäljare som försvinner och lågoddsare som slår.
– Spanien är en speciell marknad, säger Martin. Det fullkomligt sprutar ut litteratur, drygt 70 000 titlar per år, och konkurrensen är mördande.

Han fortsätter:
– Dessutom är spanjorerna inte så vana vid att läsa översatt litteratur som vi är i Sverige. Här är den stora majoriteten spanskspråkig, det översätts generellt ganska lite.

Några veckor senare kunde Martin dock nöjt konstatera att boken redan kommit in på topp-tio-listor i tidningar som ABC och El Periódico i Katalonien.

Deckarboom i Spanien
Martin som arbetar som lärare på Escuela Oficial de Idiomas i Madrid, har översatt ett 20-tal svenska romaner till spanska, bland andra Mikael Niemis ”Populärmusik från Vittula” som på spanska heter ”Un rock’n roll en el Ártico” och flera böcker av PO Enquist, bland annat Livläkarens besök. Går svensk litteratur hem i Spanien?
– Av det som översatts, och det är inte så mycket, är det lite som slagit, säger Martin. De författare folk normalt känner till och som gått bäst är Marianne Fredriksson och Henning Mankell.

Nu hoppas han att Stieg Larsson når minst samma nivå. Förutsättningarna finns. Martin ser en begynnande deckarboom i Spanien, liksom den i Sverige i början av 2000-talet. Deckarromanerna börjar omtalas även utanför sin genre. Nordiska deckarförfattare som översatts till spanska är bland andra Anne Holt, Karin Fossum, Karin Alvtegen, Inger Frimansson, Håkan Nesser, Åke Edwardsson och givetvis Henning Mankell.

Spansk medöversättare
Martin kom till Spanien som svensklektor på universitetet i Alcalá de Henares för 20 år sedan och blev kvar. Trots många år i landet arbetar han alltid i team med en spanjor när han översätter, denna gång tillsammans med Juan José Ortega Román. Martin börjar med att göra en råöversättning.
– Absolut viktigast är förstås att ha läst boken, det gör jag redan innan jag accepterar uppdraget.

Det finns böcker och författare han inte skulle ta sig an.
– Till exempel Torgny Lindgren som skriver på västerbottniska, hur förmedlar du det?

Han läser in sig och anammar boken, författaren och stilen, därefter finns inga knep, det handlar om att sätta pennan mot pappret. Med texten framför sig jobbar han, mening för mening, stycke för stycke. Särskilt i början tar det tid, han provar sig fram och när han har ett första utkast träffar han sin spanska kollega för att diskutera och läsa högt för att höra hur det låter.
– Det är viktigt att lyssna på stilen, rytmen och formen.

Enligt Martin är det stor skillnad på att översätta EU-dokument och skönlitteratur. I en roman är det inte bara ordens exakta betydelse som är viktig utan även sådant som hur personerna gestaltas.

Film 2009
I Sverige påbörjades inspelningarna av filmatiseringen av Millenniumserien i våras. Den första filmen, ”Män som hatar kvinnor”, regisseras av dansken Niels Arden Oplev och i huvudrollerna syns Michael Nyqvist och Noomi Rapace. Filmen har biopremiär 2009 medan uppföljarna ska sändas på SVT för att sedan distribueras på DVD.

Segdragen arvstvist
Förutom för sina försäljningsframgångar har Stieg Larsson de senaste månaderna blivit mycket omskriven för en segdragen arvstvist, så även i spanska medier. Det testamente som till slut hittades var inte bevittnat och är därmed inte giltigt. Konflikten står mellan å ena sidan Larssons sambo Eva Gabrielsson och å andra sidan pappan och brodern Erland respektive Joakim Larsson. Enligt den bouppteckning som gjordes 2005 ärver Eva Gabrielsson ingenting efter sin sambo.

Beräkningar talar för att Stieg Larsson skulle ha tjänat runt 80 miljoner kronor på sina böcker om han levt idag, siffran kommer troligen att fördubblas. Förutom pengarna ärver pappan och brodern också rättigheten till Stieg Larssons författarskap. Eva Gabrielsson har fortfarande den bärbara dator som Larsson skrev sina texter på och som innehåller ett ofullbordat manus till en fjärde bok. Datorn tillfaller enligt bouppteckningen pappan och brodern. Gabrielsson erbjöd sig att avstå från intäkterna om hon fick bestämma över böckerna, men svaret från släktingarna blev nej.

Läs mer på http://www.edestino.es och www.serielarsson.com Information på svenska finns på http://www.stieglarsson.se och http://sv.wikipedia.org