Besöket på akuten hade mycket väl kunna innebära att årets första blogginlägg handlade om den spanska offentligvården och inte minst överbelastningen på Marbellasjukhuset, som var föremål för en stor riksartikel under mellandagarna. Men nej, det var något helt annat som slog mig när jag tvingades sitta i en rullstol i åtskilliga timmar i den stora väntsalen.

Numera när man blir inskriven på akuten på sjukhuset Costa del Sol får man ett registreringsnummer fäst på handleden, bestående av ens initialer samt tre siffror. Denna kod garanterar anonymitet samtidigt som det brukas när man på skärmen kallas till läkare eller för någon form av undersökning.

Flera stora skärmar i väntrummet visar både en tv-kanal och på vänstra sidan de nummer som successivt kallas. Det gör att vare sig man vill eller inte tvingas man titta på programmet, medan man väntar på att bli kallad. Ljudet är visserligen av, men textning gör att man ändå kan följa med i vad som sägs.

Kanalen som visas är statliga RTVE:s kanal 1 och denna onsdag 3 januari var det deras ordinarie förmiddagsmagasin som rullade. Alla ledande rikskanaler har liknande aktualitetsprogram på förmiddagarna, där mer eller mindre kompetenta debattörer har bestämda åsikter om allt mellan himmel och jord.

Som tittare har man kanske vissa förhoppningar om att reklamfria statliga RTVE ska vara befriad från sensationalism, men oj så bedragen man blir. När jag började titta på tv:n diskuterades just det makabra fyndet av den mördade 18-åriga Diana Quer, i Galicien. Debattörernas hysteriska kommentarer och kategoriska uttalanden varvades med en intervju med mamman till den gripne gärningsmannen, som fördömde sin sons agerande. Detta för övrigt under bästa sändningstid, med alla barn hemma under jullovet.

Nästa debattema var de annalkande tre vise männens parader och årets kontrovers där tre Drag Queens skulle deltaga i Madridförorten Vallecas. I mer än en halvtimme diskuterades inte bara lämpligheten att ha Drag Queens i paraden, utan vilka deltagare som bör tillåtas respektive förbjudas, hur de vise männens dräkter bör se ut, med mera.

När debattprogrammet var slut följde dagens rena skvallerprogram, lett av nyårsdrottningen Anne Igartiburu, som alltid föregår lunchnyheterna. Åter fylldes 30 minuter av rent skvaller om vilken matador som lämnat vilken modell eller vilket hertig som gjort vem på smällen.

Jag mådde ganska pyton redan innan jag kom till akuten och mina magsmärtor fick sällskap av ytterligare en obehagskänsla i själen över av vad en stor del av tv-tittarna följer varje dag i dumburken. Jag hoppas inte behöva uppsöka akuten igen på länge, inte så mycket för vad det kan innebära hälsomässigt som vad jag kommer att tvingas se på nästa gång..!

Och med detta vill jag naturligtvis passa på att önska alla läsare en God fortsättning på det nya året!