Svenska Mammor är ett globalt nätverk för svenska mammor utomlands.
—Och pappor också förstås, säger Louise Sverud, kontaktmamma i Spanien.

Men tillägger att det trots allt är fler mammor som engagerar sig i sina barns språkliga och kulturella utveckling. Organisationen grundades 2001 av Michelle Cadeau som bor i USA. Idén sprang ur hennes egna behov som nybliven mamma långt hemifrån.
—Det är en sak att bo utomlands själv, säger Louise, som bor på Lanzarote. Att bli mamma innebär många nya tankar och det kan vara tryggt att ha ett nätverk bakom sig.

Mammagrupper
Svenska mammor finns i 70 länder i världen med representation i hela 40 stater i USA, totalt 2 500 medlemmar. Många fler besöker hemsidan där du kan läsa om svenska skolor utomlands, intervjuer, tips och råd. Som betalande medlem får du tillgång till ytterligare information, bland annat har varje land en egen sida med användbara glosor, fakta om hur det är att föda barn i olika länder och tillgång till registret över andra svenska mammor i världen.
—Det är nog det mest värdefulla, säger Louise. På så vis kan du kontakta svenska mammor där du bor.

För nätverket är inte bara virtuellt. Grundstommen är mammagrupperna som träffas för att utbyta erfarenheter och stötta varandra.

Få medlemmar i Spanien
I Spanien finns än så länge inte så många medlemmar och bara en mammagrupp, i Barcelona. Svenska mammor har i år bestämt sig för att satsa lite extra på rekrytering bland Spaniensvenskarna.
—Vi är under 100 medlemmar här, säger Louise. Det är väldigt lite i förhållande till underlaget.

Louise har själv varit med i Svenska mammor i två år och jobbat aktivt med marknadsföringen det senaste året. Hon är gift med en engelsman, bor på på Lanzarote där barnen, två och sex år, är födda. För Louise står bevarandet av svenskheten inte i kontrast med att integrera sig i det nya hemlandet.
—Jag är välintegrerad i det spanska samhället, jag hade inget val. Samtidigt blir svenskheten viktig när du får barn. Du tänker mer på vad som är svenskt och uppskattar det mer.

En mix av traditioner
I Louise familj firar man svensk julafton 24 december, juldagen enligt engelska traditioner och Los Reyes 5 och 6 januari.
—Vi försöker mixa så bra vi kan, barnen ska heller inte bara vara svenska, vi har ju valt att bo i Spanien.

Louise pratar också mycket med barnen om de svenska traditionerna, exempelvis om Lucia som inte finns här och om påsken som firas annorlunda.

Identiteten viktig
Louise ambition när dottern föddes var att tala svenska med henne, men det var lättare sagt än gjort. Hon talade engelska på jobbet och med barnens pappa och spanska i övrigt. Det blev för mycket att dessutom konsekvent tala svenska med dottern.
—Det har jag ångrat senare, som tur är fick jag en andra chans när sonen föddes.

Numer blir det svenska när hon och barnen är ensamma. Flerspråkighet handlar även om barnets identitet. Ibland finns ett motstånd till att tala svenska, inte för att de inte kan utan för att de inte känner sig svenska.
—Man kan exempelvis göra en familjebok eller arrangera temadagar i skolan, föreslår Louise.

Själv gick hon Luciatåg med dottern i skolan och bjöd på pepparkakor och julmust.
—Det blev väldigt populärt! Efter det tyckte Charlie att det var mer spännande att vara svensk.

Seminarium i Fuengirola
Svenska mammor organiserar varje år ett språkläger för svenska barn bosatta utomlands. De erbjuder också en distanskurs i flerspråkighet i samarbete med Folkuniversitetet och språkforskare Gunilla Ladberg som lärare.

Seminariet i Fuengirola 10 november leds av Michelle Cadeau och tar upp frågor som barns språkinlärning, myter och sanningar om flerspråkighet, hur barn påverkas av flera språk, hur det kan fungera runt matbordet hemma och vad föräldrarna kan göra för att underlätta för barnet. Anmäl dig till info@svenskamammor.com.

Läs mer på http://www.svenskamammor.com. Louise Sverud kan du kontakta på louise@svenskamammor.com eller telefon +34 928 173 006.