Det är svårt att beräkna de exakta ekonomiska konsekvenserna för Spanien av Brexit, men sannolikt kommer det bli färre fastighetsköp av britter. Färre fastighetsköp kommer dock inte direkt påverka BNP, då transaktioner av befintliga fastigheter inte ingår i ekvationen.

I ett extremt negativt utfall kommer antalet brittiska turister minska. Däremot kan många brittiska semesterfirare välja bort destinationer som ligger längre bort, till fördel för spanska solkusten.

Spansk ekonomi kommer med hög sannolikhet att kunna absorbera en stor del av bortfallet från Storbritannien. Vidare kommer en ny spansk regering som tydligt fortsätter reformpolitiken att ge stabilare strukturella ramar för utländska investeringar.

Oron som uppstått på finansmarknaderna kommer i mycket begränsad omfattning påverka de spanska konsumenternas förtroendenivå. Konsumtions- och investeringsbeslut har de senaste fyra åren i princip varit opåverkade av perioder med finansiell oro.

Spansk ekonomisk tillväxt drivs nästan uteslutande av inhemsk konsumtion. Förra året bidrog den inhemska efterfrågan till en BNP-ökning på cirka 4,2 procent. Med avdrag för handelsunderskottet blev slutligen BNP-tillväxten på cirka 3,5 procent för 2015.

Generellt konstaterar jag att de flesta större institutioner presenterat anmärkningsvärt tunn information om konsekvenserna av Brexit. Materialet är som regel mer knapphändigt än det som presenteras löpande för olika länders ekonomi.

Den politiska och strukturella förändring som Brexit innebär borde ha haft större uppmärksamhet från institutioner som IMF, WB, OECD och BIS i form av kvalificerade konsekvensanalyser. Förklaringen kan vara att samtliga förväntade ett annat slutresultat av folkomröstningen.

Komplexiteten i en kvalificerad konsekvensutredning i syfte att kvantifiera ekonomiska effekter är mycket hög. Ett stort antal osäkra antaganden måste göras och det finns inga liknande historiska händelser att studera till hjälp för övningen.

En hög grad av ödmjukhet bör beaktas i alla försök på att kvantifiera konsekvenser på kort, medel och lång sikt. Dock är behovet för att kvantifiera sannolika scenarier mycket högt. Informationsvacuumet är gigantiskt och mängden av rykten med varierande konspiratoriska inslag är påtagligt.

Handeln mellan Storbritannien och EU är viktig för båda parter, så någon form av långsiktigt avtal kommer det att bli. Dock kommer utländska investerares aptit på investeringar i Storbritannien med syfte att komma åt EU:s inre marknad att begränsas markant.

Vilken blir då bli konsekvensen för EU och i vilken utsträckning kommer vi se en spridningseffekt av folkomröstningar och ökade anti-EU vindar?

Några argumenterar för att Brexit är början på slutet för EU, samt att den ekonomiska tillväxten i EU kommer drabbas hårt. Å andra sidan har folkomröstningen splittrat Storbritannien. Skottland och Nordirland har redan krävt folkomröstning, i syfte att förbli i EU.

Ett nordirländkst och skottskt exit kan verka mer samlande och stärker EU än den anti-EU vind som blåser i andra länder. Huvuddelen av den så kallade anti-EU vinden består av önskemål om att reformera EU:s byråkrati och inte om att bryta upp handelsunionen.

Kortsiktigt kommer EU att försvagats politiskt. Lägre förtroendenivåer hos hushåll och företag kan dämpa den ekonomiska tillväxten. Detta kommer dock följas av en normalisering och den ekonomiska återhämtningen kommer fortsätta.

En något svagare EUR mot USD och JPY kommer dessutom att ge exportfördelar för europeiska företag. Europeiska länder med strukturella och flexibla förutsättningar kommer se en ökning i utländska investeringar. Det minskade kapitalinflödet till Storbritannien kommer att kanaliseras till andra EU-ekonomier. EU kommer fortfarande vara en gigantisk marknad för utländska företag.

Brexit-cirkusen kommer dessutom med all sannolikhet verka samlande och driva på reformprocessen inom EU.

Ruben Larsen
ruben@hagakapital.se