Har nu åkt rullstol några veckor. Sparkar mig fram, numera i racerstil, mellan möbler och genom dörröppningar. Om någon frågar mig hur jag mår, så kan jag bara svara: "Jo tack, det rullar på!" Jag beundrar verkligen dom som har det så här jämt.

Det BÄSTA med alltihop är att upptäcka hur många GODA vänner man har. Här har varit en mindre folkvandring; många har kommit med blommor och bullar, dom har handlat och lagat mat, bäddat och städat och låtit mig känna mig som "Prinsessan på ärten", och på - ja ni vet!

Just nu har jag en kär vän från Sverige på besök, och bortskämdheten känner inga gränser. Låter mig belåtet skjutsas omkring i min bil, sittande på en sidenkudde. Med bil och rullstol kommer man långt här i världen och jag får äntligen njuta av vita byar och gyllene mimosa. Nu ska jag i alla fall satsa på att bli alldeles frisk, även om alla "betjänterna" då mer eller mindre kommer att försvinna. Men jag måste bevisa att jag kan stå på egna ben igen och kunna gå omkring och avnjuta påskens alla pampiga processioner, liksom pompösa parader vid firandet av "Internationella Dagarna".

Jag har många gånger tyckt att det varit svårt att "komma över tröskeln" till spanska familjer - men NU minsann skyndar dom till och lyfter mig över varje tänkbar tröskel. Först och främst mina grannar, som hjälpte mig när jag ramlat och sedan alla som ilat fram när min rullstol skulle skjutas över trösklar eller uppför ramper. Tack för det!

När man ser på tv-nyheterna måste man ändå tycka att man är bra lyckligt lottad. Här är det ju inte fråga om krig och jordbävningar. Inte heller om livsfarligt, utan bara ett mindre varligt nedsläpp! I skrivande stund sitter jag i solstolen på balkongen (på en kudde) och njuter av den varma vårsolen. Däruppe i norr börjar väl snödroppar och krokus nu att pryda trädgårdarna, om inte en massa snö får dom att säga adjö. Så skönt det är att ännu bo i Solens Land, och få njuta av ljus och värme! Att slippa strumpbyxor och yllevantar tycker jag är Andalusiens gåva till mänskligheten!

En del har börjat bada redan, i havets salta bölja. Skulle gärna följa detta exempel, men kan numera inte ens njuta av sanden på stranden. Men TITTA på havet från min bilkudde, det går bra. Så vackert det är när gröna vågor kommer ridande med vitt skum på toppen. Det är toppen!

APRIL - ska jag lura er lite? Sinkskatten ska genast bort, alla får snart gratis parkering på stora ytor, kustkommunerna bjuder alla svenskar på medelhavskryssning och regnmoln och kalla vindar blir strängt förbjudna. Bra va! Fast egentligen är det rätt bra ändå här på kusten, där man lever sitt ändlösa liv.

Barnen på skolgården nedanför min balkong sparkar boll och träd som varit avlövade skiftar i ljusgrönt. Saven stiger, liksom denna kvinna som snart uppstiger.