Ombudsmannen har sitt ursprung i Sverige. Den första moderna användningen av termen är från 1809 då det instiftades en Justitieombudsman som skulle säkerställa medborgarnas rättigheter genom en myndighet som var oberoende den verkställande makten. Ombudsmannen i Málaga, Defensor del Ciudadano, fyller fem år i februari. Bara barnet som Francisco Gutiérrez uttrycker det.
– Första året fick vi in runt 360 klagomål, berättar han. De flesta kom från nordeuropéer och jag tänkte då att vi skulle komma att bli ett kontor för nordbor.

Men så blev det inte. Förra året kom in drygt 2 000 klagomål och den stora majoriteten från spanjorer som tycks bli allt bättre på att klaga och påpeka missförhållanden. Ärendena handlar om infrastruktur, dåliga vägar, stadsplanering, miljööverträdelser, buller, brist på återvinningscontainrar och relationen till myndigheter, folk som inte får svar på tillståndsansökningar och dylikt.
– Vi kallar det för “el silencio administrativo”, säger Gutiérrez. Ofta grundar det sig i rent slarv. Papper som försvinner, hamnar i en låda, en tjänsteman som sjukskrivs och ärendet glöms bort.

– Det är inte illvilja utan dålig organisation, fortsätter han. Men ett uteblivet svar på en tillståndsansökan kan ruinera en person. En myndighet måste vara tillgänglig.

Lagstadgad rätt
I januari organiserade Ombudsmannen och Málaga Universitet en konferens om rätten till god förvaltning och offentlig etik. Under två dagar talade och debatterade nära 400 studenter, tjänstemän, politiker, advokater och universitetslärare om medborgerliga rättigheter och politisk korruption. Francisco Gutiérrez är också medförfattare till boken med samma namn som kom ut i slutet av 2009, Medborgarnas rätt till en god förvaltning (“El derecho de la ciudadanía a una buena administración”). Han berättar att initiativet och uttrycket kommer från den Europeiska ombudsmannen och tas upp i artikel 41 i EU:s stadgar om de grundläggande rättigheterna och nu även inkluderas i Lissabonfördraget.
– Vi tolkar det som att, även om den spanska författningen från 1978 inte inkluderar denna rätt, så är den i och med att Lissabonfördraget godkänts och antagits av alla EU-länder, numera en konstitutionell rättighet.

Arrogant attityd
God förvaltning handlar om många saker. Det handlar om effektivitet. Och det handlar om det bemötande en medborgare får hos en myndighet.
– I Spanien har myndigheter traditionellt visat viss arrogans och överlägsenhet gentemot medborgarna, säger Francisco Gutiérrez. Men det får inte finnas någon under- eller överordnad i denna relation. Alla är medborgare som har rätt, inte bara att betala skatt och rösta vart fjärde år, utan att delta i det offentliga livet.

Gutiérrez berättar också om en ny lag, “La Ley de la administración electrónica” (Lagen om elektronisk förvaltning) från 2007, som trädde i kraft 1 januari i år och som ger alla invånare i Spanien rätt att utföra sina myndighetsärenden på elektronisk väg.
– All kommunikation med centralregering, regionalmyndighet eller kommun ska du nu kunna göra via Internet, säger Gutiérrez. Det kan vara frågor som mantalsskrivning, fastighetsskatt, vatten- och sopavgifter, all information du kan tänkas söka har du rätt att be om elektroniskt.

Miljoner fotokopior
Frågan är då om myndigheterna är förberedda på denna elektroniska revolution? De har visserligen haft tre år på sig och lagen har trätt i kraft, men nej, enligt Gutiérrez är det fortfarande många som inte klarar av att leva upp till lagen. Bäst fungerar det på central- och regional nivå, medan det särskilt i mindre kommuner kan vara problem. Det är dock Ombudsmannens uppgift att se till att lagen efterlevs och som medborgare kan man klaga på myndigheter som brister. En annan nyhet är att myndigheterna inte längre kan kräva in dokument som de redan har vilket betyder att man inte behöver lämna in fotokopior på id-kort eller pass.
– Förra året lämnades det in 15 miljoner fotokopior på id-handlingar bara i Andalusien, berättar Guitérrez. Dubbelt så många som det bor människor här. Det är ett enormt slöseri med tid, pengar och miljö.
– Lagen är fortfarande ny men kommer innebära en stor förändring för den spanska förvaltningen som är känd för att vara väldigt byråkratisk med oändligt mycket papper och dokument. Den kommer i hög grad att förenkla medborgarnas relation med myndigheterna.

Tusen gripna
Så vad kan man då säga om den offentliga etiken efter alla dessa korruptionsskandaler som tycktes få sina början med Operation Malaya i Marbella för snart fyra år sedan och därefter bara rullat på som en gigantiskt snöboll? Varje vecka avslöjas nya fall av korrupta kommunpolitiker och illegal byggnation.

Francisco Gutiérrez håller med om att den politiska korruptionen är ett mycket allvarligt problem i Spanien. Samtidigt påpekar han att den måste ses i sitt sammanhang. Å ena sidan det historiska, 35 år av demokrati är en lång tid i en människas liv men inte i ett lands utveckling. Å andra sidan det proportionella. De allra flesta korruptionsfall uppstår på kommunnivå, den stora majoriteten är byggrelaterad.
– I Spanien finns 70 000 kommunpolitiker i fler än 8 000 kommuner. De uppgifter som kom från riksåklagaren i november talade om 730 korruptionsärenden de senaste fem åren och drygt tusen gripna eller anklagade personer.

Gutiérrez fortsätter:
– Det är mycket, men om vi talar om 70 000 kommunalråd och borgmästare är det ändå så att den stora majoriteten är hederlig och utför sitt arbete väl.

Korruptionen minskar
Enligt Ombudsmannen är dessutom de fall vi läser om i media nu, egentligen tio, tolv år gamla. Skandalerna blir allt färre, dels på grund av den ökade kontrollen när det gäller stadsplanering, dels på grund av den ekonomiska krisen som kraftigt minskat byggnationen och därmed tillfällena då borgmästarna kan falla för den ekonomiska frestelsen att kringgå lagarna. Operation Malaya i Marbella har fungerat lite grand som en vaccination och ledde bland annat till att det bildades en korruptionsavdelning inom polisen och att det tillsattes en särskild korruptionsåklagare.

Så om fem år existerar ingen korruption?
– Det kommer alltid att finnas enskilda personer som låter sig korrumperas, det ligger i människans natur, i Spanien och i samtliga 27 EU-länder.

Gutiérrez fortsätter:
– Frågan är inte så mycket huruvida det finns korruption eller inte, utan om rättssystemet agerar, att det finns medel att upptäcka och sätta stopp för den i tid. Omedelbart, inte efter tio år.

Spansk “picaresca”
På frågan om spanjorerna är mer toleranta när det gäller korruption svarar Francisco Gutiérrez nej. Faktum är att studier visar att korruptionen är ett av de områden som bekymrar dem mest.
– Däremot finns här vad vi kallar för “picaresca” (ungefär skälmaktighet); tjänster och gentjänster, att utnyttja sina kontakter för att få fördelar. Det är väldigt typiskt spanskt.
– Och det har funnits viss fatalism som har med vår historiska bakgrund att göra. Förr straffades folk om de klagade och det sitter fortfarande i, även om det går på rätt håll.

Allt fler ombudmän
Ombudsmannen finns i Spanien på riksnivå, regionalnivå samt i de provinser och kommuner som valt att ha en egen. I Andalusien finns ombudsmän i fem provinsstäder, sedan några månader även i Marbella och det kommer i vår en i Ronda och en i Vélez-Málaga. Klagomål kan skickas in via e-post eller formulär på hemsidan. Det går att skriva på engelska men ska helst ska vara på spanska, särskilt om det rör sig om komplicerade fall. Anonyma klagomål accepteras inte, men däremot behandlas alla personuppgifter konfidentiellt.

Läs mer på http://www.malaga.es
Defensor del Ciudadano de Málaga finns även på Facebook.