Jag har nyligen kommenterat Rajoy-regeringens underliga prioriteringar och här har vi fler exempel. När Alberto Ruiz Gallardón lämnade borgmästarposten i Madrid för att bli justitieminister var det framför allt två stora projekt som han tog tag i. Dels en kraftig inkränkning av aborträtten och dels en avlastning av domstolarna genom att införa rättsavgifter. Det senare möttes av massivt motstånd från juridiskt håll, vilket tvingade justitieministern att ta tillbaka en stor del av de redan införda avgifterna.

Men är minskade abortmöjligheter och inskränkt tillgång till domstolar vad den spanska befolkningen mest efterlyser? Definitivt inte. Det som är fullständigt skandalöst är bristen på konkreta åtgärder mot korruptionen, som är det som oroar spanjorerna mest, efter arbetslösheten.

Under Gallardóns nära tre år som justitieminister har han inte bara undlåtit att vidtaga åtgärder mot korruptionen. Tvärtom är detta några av hans "meriter":
• Brottsbalken ändrades för att förhindra att Audiencia Nacional kan utreda brott utomlands, konkret för att stoppa utredningen om Kinas folkmord i Tibet.
• Som en direkt konsekvens av nämnda reform slapp dussintals narkotikasmugglare som häktats på internationellt vatten, fria.
• Stick i stäv med Partido Populars löften har den politiska styrningen av de juridiska instanserna ökat. PP och PSOE har som goda kålsupare delat upp posterna i både justitierådet Consejo General del Poder Judicial och i Författningsdomstolen sinsemellan.
• Under Gallardóns ämbete har spanska folket med häpnad sett hur statsåklagarna i ett flertal fall förvandlats till försvarsadvokater. Det gäller inte minst statsåklagaren i Palmas hårdnackade motstånd mot ett eventuellt åtal av prinsessan Cristina, men på sistone även hur åklagarna inte ens ansökt om frihetsberövande för korruptionsmisstänkte Jordi Pujol Ferrusola, som befinns god för tiotals miljoner euro utomlands.
• Förra året tvingades domaren i Audiencia Nacional Pablo Ruz genomsöka Partido Populars huvudkontor i Madrid, på grund av regeringspartiets bristande samarbetsvilja i Gürtelutredningen. Med Gallardón som justitieminister.

Med facit i hand är det minst sagt anmärkningsvärt att Gallardóns undergång blev en misslyckad abortreform.