Det hålls som troligt att de som ligger bakom spionaget aldrig kommer att kunna identifieras, även om Högsta domstolen inlett en formell utredning efter en anmälan från statsadvokaten. Annonseringen att Sánchez och Robles ska ha avlyssnats har väckt stor uppmärksamhet, inte bara för nyheten i sig, utan även det sätt på vilket regeringen offentliggjort intrånget. Liknande misstänkta avlyssningar av både den brittiske premiärministern Boris Johnson och Frankrikes president Emmanuel Macron har endast blivit kända genom massmedia, medan den spanska regeringen både hållit en presskonferens och alltså anmält intrånget. Vissa oppositionspartier menar att agerandet är ovarsamt och påstår även att det skulle vara ett försök av regeringen att avleda fokus från spionaget av katalanska separatistledare, som i sin tur skulle ha utförts av den spanska säkerhetstjänsten.

Även om den spanska regeringen inte velat namnge någon konkret misstänkt för intrånget i mobilerna så pekar de flesta indicier mot Marocko. Det beror bland annat på att grannlandet i söder bekräftas vara en av kunderna till det israeliska företag som utvecklat verktyget Pegasus, som är det som infekterat Sánchez och Robles mobiler. Enligt en artikel i den brittiska tidningen The Guardian skulle Marocko ligga bakom intrånget i mer än 200 spanska mobiler.

Ett annat faktum som pekar mot Marocko är datumen. Regeringschefens mobil ska ha utsatts för två intrång, dels 19 och dels 31 maj 2021. Båda datumen sammanfaller med krisen som Spanien hade med Marocko och som ledde både till att den marockanska ambassadören i Madrid kallades hem och att mer än 10.000 marockaner stormade den spanska exklaven Ceuta. Det finns uppgifter om att även den dåvarande spanska utrikesministern Arancha González Laya ska ha fått sin tjänstemobil infekterad under samma period, men i det fallet lyckades inte säkerhetstjänsten spåra vilket program som brukats.

Spanien brottas nu med två parallella spionskandaler där mobiler infekterats med Pegasus och som avslöjats med mindre än en veckas mellanrum. Det gäller det som mer än 60 katalanska separatistledare ska ha utsatts för och där den spanska säkerhetstjänsten CNI misstänks ligga bakom och det mot spanska regeringsmedlemmar, där spåren alltså pekar mot Marocko. Kraven från en rad grupper på en parlamentarisk utredningskommission har röstats ned, med rösterna från PSOE, Partido Popular och Vox. Däremot kommer både regeringschefen Pedro Sánchez och direktören för den spanska säkerhetstjänsten CNI, Paz Esteban López, att förhöras i parlamentet inom de närmaste dagarna.