Behandlingen av förslaget har tagit drygt ett år, sedan ministerrådet först antog utkastet. Avgörande för att det skulle gå igenom i parlamentet var stödet från det baskiska partiet Bildu, som av högeroppositionen likställs med den baskiska terroristorganisationen ETA. En av de eftergifter som regeringen gjort är att det förlängts med fem år den period för vilken det ska vara möjligt att åberopa ersättning som offer för Francoregimen. Gränsen var till en början satt till 1977, det år som det första fria parlamentsvalet hölls efter Francos död. Bildu har dock lyckats sträcka perioden fram till 1983, med motiveringen att Francoregimen genomsyrade de spanska institutionerna flera år efter att demokratin officiellt återinfördes i Spanien.

Lagen om de demokratiska minnet går flera steg längre än det om det historiska minnet, som antogs under Zapateroregeringen 2007. Huvudsyftet är att ge offren för Francoregimen återupprättelse.

Högerpartierna som röstat emot förslaget, Partido Popular, Vox och Ciudadanos, anklagar regeringen för att gräva upp gamla sår och vilja förvränga historiebeskrivningen. Framför allt kritiserar de att ”ETA:s arvtagare” tillåts definiera den spanska historiebeskrivningen.