Det är onsdag och klockan har just passerat halv elva på morgonen. Ambassadpersonalen har veckomöte i kafferummet och det är Bertelmans sista genomgång med de anställda i Madrid. Stämningen är avspänd och ambassadören vill vänta med avskedsfraserna till sista dagen. Kring kaffekopparna diskuteras semesterveckor, besparingar och kulturevenemang. Utomhus stiger temperaturen men i ambassaden brummar luftkonditioneringen för fullt.

Efter genomgången återvänder vi till Bertelmans kontor och återupptar den intervju som vi bara hann börja på.

Hur känns det att lämna Madrid efter fem år?
- Det är inte utan att vi reser med en stänk av vemod. Det har varit fem mycket lyckliga år, både privat och yrkesmässigt. Tiden har dock inte räckt för att lära känna hela landet och vi kommer absolut att resa tillbaka till Spanien. Av naturliga skäl har resorna mest koncentrerats till platser där svenskkolonierna är stora, som Costa del Sol och Costa Blanca. Vid tillfälle tänker vi besöka spanska nordkusten och det är inte otänkbart att vi hyr in oss på någon gård "casa rural" på landet.

Känns det som om du har lyckats uppfylla de mål som du hade när du tillträdde som ambassadör i Spanien?
- Det tycker jag väl. Inte minst historieprojektet som jag berättade om i den tidigare intervjun i Sydkusten har blivit ett stort glädjeämne. Med hjälp av några framstående historieforskare på Universidad Complutense i Madrid har vi kunnat utveckla projektet och kartlägga viktiga delar av de svensk-spanska relationerna genom åren. Det har också blivit sju symposier runt om i Spanien och ytterligare fyra är planerade, bland annat ett i Uppsala i höst. Resultatet från dessa symposier dokumenteras i form av häften och böcker.

Blev tjänsteperioden som du hade tänkt dig?
- Jag hade inte jobbat i södra Europa tidigare och hade därför inte så många föreställningar om hur det skulle vara. Däremot var mina förväntningar stora och det har också varit fem mycket stimulerande år. I Spanien finns en oslagbar livskvalitet som strålar igenom även på diplomatnivå. Det är svårt att ha tråkigt på en middag. Dessutom är relationerna mellan Spanien och Sverige problemfria så för yrkesdiplomaten handlar det bara om att utveckla och främja de redan utmärkta förbindelserna.

Finns det inga tvistefrågor mellan Spanien och Sverige?
- Visst finns det vissa punkter där vi inte är helt överens, främst frågor inom ramen för EU. Det är i första hand jordbruksfrågor och den långsiktiga finasieringen av unionen. Det vore konstigt om vi var överens om allt. Däremot har Sverige och Spanien genom sina perifera geografiska positioner i EU andra, sammanfallande perspektiv.

Vilka är de viktigaste frågorna mellan Sverige och Spanien?
- Det finns ju sedan länge en stor svensk närvaro i Spanien. De flesta svenska företag i landet är mycket framgångsrika och de svenskar som bosatt sig i Spanien trivs som regel mycket bra. Dessutom vågar jag påstå att vi svenskar vunnit ett högt anseense bland spanjorer. Vad som återstår är att utveckla Spaniens närvaro i Sverige. _n så länge är den spanska företagssektorn sparsamt representerad i vårt land. Många andra länder som bland annat USA och Japan har upptäckt att Sverige erbjuder ett viktigt central läge i norra Europa och det är något som även spanska företag borde uppmärksamma.

Din tjänstetid i Madrid har sammanfallit med Sveriges inträde i EU. Hur har du upplevt den utvecklingen?
- Relationerna mellan Sverige och Spanien har stärkts, inte minst då vi genom EU byggt upp en daglig kontakt. Varje vecka finns det mängder av frågor att ta ställning till och även om vissa i dag ifrågasätter ambassadernas roll i EU-politiken anser jag att vi fyller en viktig funktion i det långsiktiga och djupgående arbetet. Vi har lärt mycket av spanjorernas längre erfarenhet inom EU. Spanien är en effektiv och dynamisk medlem. Deras diplomater är dessutom som regel mycket duktiga och pålästa.

Vad har du för andra intryck av Spanien?
- När jag tillträdde 1995 slogs jag av den oerhörda optimism som spanjorerna hyste. Vid den tidpunkten var stämningen i Sverige ganska tung och pessimistisk. I dag kan jag med glädje konstatera att spanjorernas optimism bara ökat men att den svenska framtidstron samtidigt har hunnit i kapp.

En annan sak som jag gjort intryck på mig är den stora decentraliseringen i landet. Visserligen hade jag läst en del om Spanien innan jag kom ned men jag förstod inte hur stort självbestämmande de autonoma regionerna faktiskt har. Jag ser det som en stor tillgång för landet som främjar kreativiteten och dynamiken.

Kan du nämna något speciellt som du lärt dig under dessa år?
- Jag beundrar spanjorernas förmåga att i viss mån improvisera med kort varsel. I Sverige har vi en tendens till hårt drivna kontrollkrav i planeringen. Spanjorerna har lärt mig att vara mer avspänd och faktum är att det brukar gå mycket bra ändå.

Antalet svenskar som väljer att flytta til Spanien har ökat kraftigt de senaste åren. Hur upplever du detta?
- Det är en naturlig konsekvens av den fria rörligheten inom EU. Det har blivit mindre komplicerat och märkvärdigt att flytta til Spanien. För ambassaden innebär det ökade antalet svenskar i landet ingen anmärkningsvärd skillnad för som EU-medborgare är det i första hand de spanska myndigheterna som skall vara behjälpliga svenskarna med hjälp och service av olika slag. Beträffande utflyttningen från Sverige tror jag inte att den kommer att förvandlas till något problem. Det finns fortfarande många starka argument för att bo i Sverige.

Vilket är ditt intryck av svenskkolonien i Spanien?
- Den är ju till att börja med väldigt varierad. Medan svenskarna i Madrid och Barcelona i hög utsträckning är förknippade med företagssektorn dominerar pensionärer och semesterfirar på andra platser som Costa del Sol, Costa Blanca, Mallorca och så vidare. Vi uppskattar att det finns mellan 20.000 och 40.000 bosatta svenskar i Spanien och de utgör förståss en viktig tillgång för ambassaden både kunskaps- och kontaktmässigt.

Vilket är ditt främsta minne från Spanien?
- De är många, men om jag skall nämna en konkret upplevelse så var det redan första sommaren när jag fick tillfälle att segla med "Juan Sebastián El Cano". Jag har alltid älskat att segla och det är en unik upplevelse som är få förunnad att kunna färdas med det spanska militära skolfartyget från norra Spanien ner till Cádiz. Under resan fick jag tillfälle att klättra upp i masten och det är en upplevelse som man inte glömmer.

Har du funnit några personliga smultronsställen?
- Ja flera, men de behåller jag för mig själv. Min familj och jag tänker ju som sagt återvända

Vilket råd skulle du ge din efterträdare?
- Att resa mycket. Det är lätt att man fastnar i pappersflödet men runt om i Spanien finns mycket att uppleva och lära.

Du lämner inte över posten personligen?
- Det är ytterst ovanligt med överlappningar på ambassadörsposterna. Som regel sker förflyttningarna samtidigt och av praktiska skäl kan de avgånde ambassadörna inte personligen ta sig an sina efterträdare. Jag tror dessutom att det är positivt. Syftet med förflytttningarna är ju trots allt att behålla en fräsch syn. Ambassadpersonalen står därför för erfarenheten och ambassadören för nya uppfattningar och intryck.

Vilket blir ditt nästa uppdrag?
- I början av september tillträder jag som Sveriges ambassadör i Lettland. Det skall bli mycket spännande och en av huvuduppgifterna blir att bidraga till att förbereda Lettlands inträde i EU. Jag har tidigare arbetat mycket med baltiska frågor och ser fram mot att åter arbeta i Sveriges närområde.

Samtidigt som intervjun avslutas bär flyttgubbar packlådor och inslagna möbler ute på gården. Om bara några dagar tar Bertelman bilen med familjen upp till Sverige. En månads semester väntar före nästa uppdrag. Bakom sig lämnar de många minnen och vänner.

Fotnot: Sveriges nye ambassadör i Madrid heter Lars Grundberg och väntas anlända i september. Han har senast arbetat som departementsråd för UD i Stockholm och var för övrigt kurskamrat med Bertelman när bägge startade sin karriär inom UD 1971).