Många med mig kunde nog inte ens föreställa sig i sina värsta mardrömmar en regelrätt invasion av Ukraina, med vettlösa påståenden om att offren skulle vara de som beter sig som nazister. Hela upptrappningen har för mig varit så overklig att jag inte ens orkat att följa den i detalj. Det var helt enkelt för otänkbart. Nu när invasionen verkligen inträffat faller däremot flagorna från ögonen och det blir uppenbart att Putin i åratal verkat för att destabilisera sina rivaler. Internt som externt.

Få ifrågasätter längre Putins långa skugga bakom två av de senaste årens mest omskakande bakslag för fred och demokrati; Brexit och Donald Trump. Rysk underrättelsetjänst har medvetet och framgångsrikt underminerat förtroendet för länders institutioner och folkvalda med en lika enkel som effektiv metod: desinformation.

Storbritanniens utträde ur EU grundade sig i en folkomröstning där en majoritet av britterna svalde uppenbara lögner om EU och hur mycket pengar Storbritannien skulle spara genom ett utträde. Fenomenet Donald Trump behöver jag väl knappast beskriva i detalj. Till och med nu när Ryssland gått in i Ukraina klarar inte den tidigare amerikanske presidenten att dölja sin beundran för despoter i allmänhet och Putin i synnerhet.

Spanien har inte heller varit förskonat från desinformation och det främsta verktyget här har varit krisen i Katalonien. Det finns ett flertal indicier om att rysk underrättelsetjänst haft kontakter med katalanska separatistledare och det sätt på vilket lögner om krisen spridits bär Putins omisskännliga sigill. En hypotetisk rysk invasion av Spanien hade med all säkerhet föranletts av orkestrerade oroligheter i Katalonien, Putins erkännande av området som självständig republik och sedermera en invasion för att förhindra ett spanskt folkmord på katalaner.

Kanske någon frestas påstå att Putin i fallet Spanien misslyckats med sin desinformation, mot bakgrund av att Katalonien besvisligen inte brutit sig ur landet. Jag vågar dock påstå att mycket av den osämja som grott i Spanien de senaste åren till stor del kan skyllas rysk desinformation.

Strategin är tydlig: skapa osämja. En splittrad rival är en försvagad rival. Och hur ont det än gör måste man tillstå att Putins lakejer varit enormt framgångsrika även i Spanien. Krisen i Katalonien har visserligen inte lett till en utbrytning, men den har lagt grunden för Vox. I ett land som Spanien, med extremt låg främlingsfientlighet, röstar numera uppemot en femtedel på ett parti som öppet attackerar migranter, hånar homosexuella och feminister samt menar att det är värre i Spanien idag med den nuvarande vänsterregeringen än under Francoregimen.

Jag upphör inte att förvånas över den ton som brukas, inte bara av radikaler utan även många framskjutna politiker i Spanien. För mig är det tydligt att de till stor del eldas upp av desinformation. Ideligen ser jag posts på Facebook och andra sociala nätverk som spelar på människors rädsla och okunskap för att väcka hat och skapa osämja. Med stor sorg i hjärtat har jag bevittnat hur genomsnälla människor i min närhet omedvetet gillar och delar posts som till sin utformning mycket väl kan ha utarbetats av någon rysk underrättelseagent. Inläggen gör exempelvis gällande att spanska pensionärer blir lidande av att invandrare skulle tas emot med röda mattan, att regeringen viker sig för de katalanska separatisterna och att Pedro Sánchez låtit ETA vinna.

Låter jag paranoid? Det gjorde de ukrainska myndigheterna, EU och USA:s president Joe Biden också tills för mindre än en vecka sedan. Nu vet vi bättre, även om det är lite väl sent...