Lomloe godkändes slutligen i kongressen 19 november, efter att ha varit en av de hetaste potatisarna hittills bland oppositionspartierna. Lagförslaget har diskuterats under mer än två månader. PP, Ciudadanos och Vox har presenterat otaliga ändringar, som dock fått avslag av regeringen. Ännu återstår att reformen bekräftas i senaten för att Lomloe slutligen ska ersätta den tidigare skollagen, Lomce eller "Ley Wert". Förhoppningen är att den ska kunna träda i kraft under första kvartalet nästa år.

Så vad består den nya lagen av? Ett av målen med den nya lagen är att sätta stopp för skolsegregation som härrör från inkomstskillnader. För att motverka segregationen ska det bildas permanenta skolkommissioner i varje kommun, som ansvarar för att organisera en korrekt och rättvis skolutbildning.

Segregationen och hur socioekonomiska ojämlikheter påverkar utbildningsnivån är ett av de stora problemen i det spanska skolsystemet. I dagsläget studerar nio av tio elever från familjer med låga inkomster på de offentliga skolorna och endast en av tio på privatskolor med statsbidrag. Det skriver El País. Kommissionerna ska bland annat säkerställa en balanserad uppdelning av elever med särskilda stödbehov mellan offentliga och privata skolor med offentliga medel, så kallade ”colegios concertados” samt undvika att max antal elever i varje klass överskrids.

Den tidigare skollagen tillät att antalet platser varierade beroende på föräldrarnas efterfrågan. Detta tas bort och det blir hädanefter myndigheterna som reglerar antagningen av eleverna, för att garantera rätten till utbildning, lika tillgång och friheten att välja skola för föräldrar och vårdnadshavare. Akademiska prestationer får inte längre utgöra ett av kriterierna.

Könsuppdelning förbjuds i offentliga skolor samt i de privatskolor som får statsbidrag. De skolor som fortsätter att dela upp klasserna efter kön, tvingas att beskriva vilka åtgärder de vidtar för att gynna och utbilda i jämställdhet i olika åldersgrupper, inkluderat utbildning kring könsrelaterat våld, respekt för identitet, kulturer, kön och mångfald.

En av de frågor som orsakat mest debatt är huruvida spanskan, eller kastiljanskan, ska vara huvudspråk, så kallad ”lengua vehicular”, framför katalanskan, galiciskan och baskiskan. Detta stipulerades för första gången i den förra lagen, Ley Wert, och stryks nu åter i den nya skollagen. Lomloe garanterar dock elevernas rätt att få utbildning både på kastiljanska samt övriga officiella språk, i sina respektive regioner.

Andra åtgärdspaket för privatskolor med statliga bidrag är att lagen förbjuder användning av offentlig mark för att bygga dessa skolor, samt att de måste vara helt gratis om de ska fortsätta erhålla statsbidrag. Det innebär att extraaktiviteter som kostar pengar inte får erbjudas under skoltid. Privatskolorna har dock fått ökade anslag med 5,6 procent jämfört med 2018, även om det inte sker via Lomloe utan via regeringens nya budget.

Ytterligare en viktig förändring är att de utbildningsplaner som Partido Popular införde 2013 hävs. Under de senaste åren har eleverna delats upp i olika program beroende på sina akademiska resultat. Medan de 15-åringar som har bäst resultat efter tredje året i högstadiet, fortsätter ytterligare ett år och därefter vidare till gymnasiet, går andra direkt till yrkesutbildning. Den nya lagen tar bort dessa planer och återgår till ett diversifierat program, för att anpassa studierna efter tredje året så att alla elever får samma grundförutsättningar och erhåller en högstadieexamen.

Undervisning i den katolska religionen kommer inte längre utgöra underlag för betygssättningen. Det kommer fortsatt vara obligatoriskt för skolorna att erbjuda ämnet, men frivilligt för eleverna att läsa. De som avstår behöver inte välja ett annat ämne för att kompensera. Betyget i religion kommer inte räknas in varken vid antagning till universitetet eller för stipendier.

Ämnet Educación en Valores Cívicos y Éticos (Utbildning i medborgerliga och etiska värden) blir obligatoriskt i någon av kurserna på låg- mellanstadiet samt på högstadiet. Det har ännu inte specificerats vilka årskurser.

Lagen ändrar även konceptet kompetens i läroplanen. Utbildningsdepartementets intention är att lämna bakom sig en inlärning med fokus på att memorera fakta, för att istället övergå till att fokusera mer övergripande på utveckling av elevernas kompetens.

Ett annat mål är att minska den stora andelen elever som går om en årskurs. I Spanien har drygt 30 procent av 15-åringarna gått om någon av årskurserna. Det är nästan dubbelt så många som i andra utvecklade länder. Att eleverna går om uppges vara kostsamt och ha en låg effektivitet. Enligt den nya skollagen begränsas risken att gå om till max en gång under låg- och mellanstadiet och totalt max två gånger under hela den obligatoriska skolgången. Skolledningen tillåts besluta om en elev som underkänts i mer än två ämnen kan gå vidare ändå. Gymnasieexamen kommer att kunna erhållas med ett underkänt ämne.

Kritikerna menar att lagen syftar till att stryka specialskolor för barn med särskilda behov. Det som presenterats är emellertid en tioårsplan där regeringen och utbildningsförvaltningarna arbetar, i enlighet med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning samt i enlighet med i det fjärde målet för hållbar utveckling i Agenda 2030, så att vanliga skolor får de nödvändiga resurserna för att hjälpa elever med funktionsnedsättning på bästa sätt. Det skriver tidningen Público.

Reformen har vidare följande mål:
- Minska skolornas klimatpåverkan.
- Öka andelen kvinnliga lärare i utbildningsgrenar med få kvinnor och andelen män i dem med ett lågt antal män.
- Skapa ökat utbyte mellan de 17 regionernas virtuella portaler.
- Ökad decentralisering mellan centralregering och regioner samt större individuell frihet även för de enskilda skolorna att påverka läroplanen.
- Dåliga lärare ska enklare kunna avlägsnas från eleverna.
- Beredskapsplaner för framtida pandemier eller andra nödsituationer.