Det handlar om pilgrimsvandringen till Santiago de Compostela, eller “El Camino” som den kallas. Under 1970-talet tvingades man stänga vandrarhem längs vägen. Nu måste man bygga nya härbärgen för att kunna ta emot alla pilgrimer. Om man vill slippa trängas längs vägen måste man numera vandra redan i maj eller vänta till september. Under sommaren är det proppfullt.

Pilgrimsleden genom norra Spanien är en välorganiserad vandring, som är märkt med skyltar med pilgrimsmusslor. På lagom avstånd för en dags vandring finns vandrarhem, där man kan sova och duscha till en minimal kostnad.

De riktiga långvandrarna startar i Le Puy strax utanför Lyon och då blir den totala sträckan hundrasextio svenska mil. Nöjer man sig med den spanska delen, vilket är vanligast, så blir sträckan lite drygt åttio mil. Från och med i sommar ska man kunna starta ända uppe i Sverige, när vandringsleder från Lund slås samman med vandringslederna ner genom Europa.

I Santiago tas pilgrimerna emot i palatset ”Oficina de Acogida al Peregrino”, som ligger strax till höger om katedralen. Kontoret har öppet alla dagar från nio på morgonen till nio på kvällen. Här visar man upp pilgrimspasset med stämplar från kontrollstationerna under vägen och får då ett certifikat som bekräftar prestationen.

Under 2006 passerade antalet registrerade och godkända pilgrimer för första gången i modern tid hundratusen, den exakta siffran var då 100 377 pilgrimer. Pilgrimerna kom från sammanlagt 138 länder, vilket även det var nytt rekord. Därefter har pilgrimerna bara fortsatt att öka i antal och närmar sig snabbt tvåhundratusen om året.

Statistiken visar att fler män än kvinnor lockas av vandringen, ungefär 60 procent är män och 40 procent är kvinnor. Alla åldrar finns representerade. De flesta är spanjorer, men 137 nationaliteter räknades in förra året. Under senare år har det blivit populärt bland svenskar att gå pilgrimsleden till Santiago. Numera går över sexhundra svenskar om året.

I enkäter som gjorts uppger de flesta att de går till Santiago för att de är ute efter en djupare form av semester, eller behöver uppbrott från vardagens rutiner. Att gå samma väg som människor gjort under tusen år ger en känsla av samhörighet. Vandringen är dessutom en fysiskt stärkande upplevelse man bär med sig länge. Många pilgrimer söker även en andlig upplevelse bortom alla kommersiella och materiella krav.

Bland vandrarna finns djupt troende katoliker som uppfyller ett löfte eller en botgöring genom att gå till Santiago. Att göra en pilgrimsfärd är detsamma som att ”be med fötterna”. Men man behöver inte vara katolik för att få en uppenbarelse.

Nu är världen inne i en tung lågkonjunktur och många har det tufft. Men allt tyder på att svårigheter snarare ökat intresset för att vandra till Santiago. Om det är din tur att gå i år så räkna med ett det blir trångt. Jag väntar med att gå till i höst. Kanske ses vi längs vägen. Den här gången ska jag inte ta några genvägar.