Frank Arhage från svenska västkusten är målare och egenföretagare i Málagaprovinsen sedan 1990. Han bekräftar att situationen är komplicerad och att det blir allt svårare att få betalt.
–Jag tar betalt för halva jobbet i förskott och resten när det är klart, säger han. Skandinaver är inte vana vid det, utan vill få en räkning en månad senare, men det fungerar helt enkelt inte i Spanien. Risken är stor att vi blir utan betalning.
Enligt branschföreningen ATA är 73 procent av egenföretagarna drabbade av den ekonomiska krisen. Problemen gäller minskade intänkter, uteblivna betalningar och svårighet att få kredit.

Nya regler
En rad åtgärder under det senaste året har lindrat situationen något. Sedan i november har egenföretagare rätt till arbetslöshetsunderstöd för första gången. Kostnaden för reformen får de däremot betala själva: de egenföretagare som vill njuta av förmånen får lägga till 2,2 procent på sina avgifter till Seguridad Social. Det ger dem rätt till mellan två och sex månaderns understöd med 70 procent av bruttolönen om de förlorar jobbet. De kan också få betald föräldraledighet under fyra månader.

Frank tycker inte att försäkringen känns lockande.
– Jag har valt bort den och föredrar att fortsätta som vanligt. Stödet vi skulle få är så litet, det övertygar inte mig.

Stödet betalas ut efter minst ett arbetat år, vilket betyder att reformen under år 2011 bara kommer att innebära intäkter för staten. Regeringen har även slopat den obligatoriska avgiften till handelskamrarna och har upprättat en statlig rådgivningsbyrå där företagarna kan ställa krav och få vägledning. Syftet är att förbättra deras situation, men också att få fler av Spaniens många arbetslösa att se möjligheten att starta eget som ett mer attraktivt alternativ.

Reformerna otillräckliga
Men egenföretagarna är fortfarande en utsatt grupp och från ATA kräver man fler åtgärder.
–Arbetslöshetsförsäkringen hjälper ju inte företagen att överleva, menar ordföranden Lorenzo Amor i tidningen Diario Sur. Det vi behöver är hjälp att driva in våra fakturor. Många av de kunder som dröjer med betalningar är offentliga myndigheter, framför allt kommuner. Vi borde också ha möjlighet att betala in momsen när vi verkligen fått betalt, inte som nu när fakturan skrivs ut, påpekar han.

– Viktigast av allt är att normalisera förhållandet mellan banker och företagare. Genom krisen har det blivit betydligt svårare att få nya lån, vilket stryper resurserna för många som inte har möjlighet att pumpa in egna pengar i företaget.
En tredjedel av alla egenföretagare nekades kredit under förra året och en fjärdedel fick låna ett mindre belopp än det de ansökt om.

Småföretagen glöms bort
Det finns inga resurser för att hjälpa småföretagare, trots att deras situation kunde förbättras med små medel.
– Regeringen borde se till att kommuner och landsting har medel att betala sina skulder till de mindre företagen, anser Lorenzo Amor. Istället används 80 miljoner euro till att stödja stora företag som sköter konkurshotade motorvägar!

I november arrangerade regeringschefen Jose Luis Rodríguez Zapatero ett uppmärksammat möte med representanter för Spaniens 30 största företag, bland dem Banco Santander och Mercadona. Syftet var att utbyta åsikter för att hitta en gemensam väg ut ur krisen. Men småföretagarna kände sig återigen bortglömda.
– Vi är motorn i spansk ekonomi. Att inte lyssna på våra åsikter om vad som ska förbättras är ett stort misstag, sade Miguel Angel Blanco, ordförande för en av de spanska företagarföreningarna, i en presskonferens.

Svart ekonomi
Undersökningar i branschen visar att egenföretagarna inte är lika optimistiska som regeringen om ekomomisk återhämtning i år. Under 2010 tvingades över 60 000 spanska egenföretagare lägga ned verksamheten, 18 000 av dem i Málagaprovinsen. Hela 81 procent av småföretagen anställde inte ny personal förra året och 89 procent planerar inte att göra det under 2011. Hälften anser att deras situation till och med kommer att försämras under detta år.

I Málaga, där arbetslösheten ligger farligt nära 30 procent, är det svårt för en företagare som lägger ned att hitta anställning. Många väljer att fortsätta jobba svart, då intäkterna åtminstone går oavkortat ner i egen ficka. OECD beräknar att den svarta ekonomin i Spanien utgör en femtedel av BNP, vilket gör att de officiella siffror som visar arbetslöshet och antalet hushåll utan inkomst inte stämmer.

Den svarta sektorn är ett stort problem, men också ett moraliskt dilemma. Förståelsen för fenomenet är större i länder som Spanien, där sociala förmåner inte är så omfattande som i Sverige. En arbetslös snickare eller målare har svårt att överleva utan så kallade “chapuzas”, småjobb som inte deklareras.

Måste tänka om
Frank Arhage är ständigt drabbad av olaglig konkurrens när han är ute och lämnar offerter.
– Ibland har jag blivit erbjuden jobb om jag tar en latinamerikansk medhjälpare, suckar han. De är ju billigare och kunderna tänker sällan på att de inte får någon garanti för jobbet.

Myndighetskontrollerna ger han inte mycket för.
– De kollar bara oss som är registrerade, de andra hittar de ju inte! Istället för att ta tag i det verkliga problemet, folk som jobbar helt utan försäkring, gör de livet surt för oss lagliga genom att ständigt revisera våra fakturor.

Frank har haft några magra år, men för honom blev det svenska ROT-avdraget en räddningsplanka. Eftersom svenska skattebetalare är berättigade till avdrag även om jobbet görs i Spanien, har han nu fullt upp med målarjobb i svenska “sommarstugor” längs kusten. Han har blivit specialist på ROT- och RUT-regler och har startat en blogg där han informerar kustsvenskar om hur avdraget fungerar.

Krångligt att starta eget
Om erfarna företagare har det svårt, är det ännu värre för de nya. Den höga arbetslösheten i Málagaprovinsen har fått många att lockas av äventyret att starta företag, men byråkratin är långsammare än i övriga EU-länder. Den spanska regeringen lovade förra året en “expresstart” för nya företag, som en del i åtgärdspaketet mot krisen. På 24 timmar och med bara 100 euro skulle ett nytt företag kunna registreras, men det har visat sig inte fungera i praktiken. Bara ansökan om registrering av företagsnamnet vid Registro mercantil kan ta tvâ veckor.

Enligt OECD tar den spanska pappersexercisen för att starta företag i genomsnitt 47 dagar. Medel i OECD-länderna är 14 dagar. De nya företagen har det heller inte lätt i början och bara en tredjedel överlever första âret.

Samarbete vanligare
För att inte de nya företagsidéerna ska kvävas i sin linda, har Málaga kommun startat en kedja av “kuvöser” för nystartade företag. Meningen är att erbjuda lokaler för samarbete och vägledning, där de småskaliga företagen kan växa under mer skyddade former. Vid centralkontoret Promálaga har man installerat gemensamma fabrikslokaler, där nya företag samsas under samma tak och minskar sina kostnader.

Co-working har blivit ett vedertaget begrepp i olika sektorer. Även i egen regi går småföretag ihop och delar på lokaler, sekreterare, telefon och internetuppkoppling.
Idéer är det ingen brist på men ofta saknas resurser och kunskap, särskilt när det gäller pappersjobb och marknadsföring. De flesta är överens om att det är svårt för företagen att slå rot och växa i det hårda klimat som råder just nu, men samarbete och vägledning ger dem ökad säkerhet.