Det är faktiskt sant. Jag förlorade användningen av min högra arm för ett par år sedan och det har gjort att jag har fått en helt ny syn på att öppna vinflaskor. Numera har jag olika korkskruvar beroende på flaska och kork. Min favorit är en tysk öppnare som jag hittade hos Mats Runsten på Objects. Den blåser ut korken ur flaskan med hjälp av en kolsyrepatron. Men ibland är korken för lång och då kan min Oz Clarks Electrical Corkscrew fungera. Den fungerar hyggligt med vanliga korkar, men inte med gamla och plastkorkar.

Men det är min tredje korkskruv som jag sätter tänderna i, till min tandläkare Erling Joelssons, stora förtret. Det är en så kallad kyparkorkskruv med tvåstegs hävarm. Jag skruvar ner korkskruven med min vänstra hand. Håller fast den mot flaskan och lyfter hävarmen med tänderna. Enkelt!

Det kanske är enkelt just nu, men med ålderns rätt kanske man ska låta tänderna vila. Det är därför jag har varit inne på skruvkorkens fördelar. Håll fast flaskan mellan benen och skruva av kapsylen. Smidigt, fort och enkelt.
Tyvärr så är det inte så i Spanien. I många D.O.-områden är det förbjudet att använda skruvkork. När jag i början av 90-talet på ett möte med Riojas D.O.-ledning, föreslog att man skulle använda skruvkork för att få bukt med sjuka korkar blev det lynchstämning. Vi gör kvalitetsvin och det säljs inte med skruvkork! Att man sedan skickar vin utomlands med skruvkork är en annan sak. I dagens läge har Systemet ett 50-tal spanska viner, alla med skruvkork.

Men nu, snart tjugo år senare, har det börjat hända saker. Häromdagen hittade jag en spansk flaska med skruvkork i min supermercado. Det var en vit Legaris Verdejo från Rueda. Ett fantastiskt fräscht och ljuvligt vin som man inte behöver speciella hjälpmedel för att öppna. Den kostar under sex euro och är perfekt till sommarens picknick!