Svenska spanienresenärer är vana vid hektisk aktivitet och köer i avgångshallarna. Men på majoriteten av landets terminaler är miljön helt annorlunda. Städerskor sopar öde korridorer och cafeteriorna har bara väktare som kunder.

För två år sedan invigdes Spaniens första privata flygplats i Ciudad Real. Installationerna var ultramoderna och den kunde stoltsera med en fyra kilometer lång landningsbana, bland de längsta i Europa. Redan första året var resultatet dåligt, bara drygt 50 000 resenärer, trots att terminalen har kapacitet för fem miljoner. I år nådde den inte ens 20 000. Den 29:e oktober lyfte det sista planet, men redan förra året ansökte ägarna om konkurs.

Offentliga medel
Kanske är det något missvisande att kalla flygplatsen privat. Av startkapitalet kom 40 procent från sparbanken Caja Castilla, senare intervenerad av spanska riksbanken. Förra året sköt regionalregeringen i Castilla La Mancha till 140 miljoner euro för att kompensera förluster i driften. Dessutom fick flygbolaget Vueling, som nu flytt fältet, 2,6 miljoner i offentliga subventioner för att använda flygplatsen.

Fallet har uppmärksammats mer utomlands än i Spanien. Franska Le Monde skrev redan förra hösten en stor artikel kallad “Spökflygplatsen”, om slöseriet med offentliga medel på en terminal med bara tre avgångar i veckan.

Hela tre fjärdedelar av Spaniens flygplatser subventionerar lågprisbolagen. Att dessa bolag är oumbärliga, märktes om inte annat på Ryan Airs kraftdemonstration i Alicante i oktober. AENA ville tvinga företaget att använda bryggor vid alla avgångar, men Ryan protesterade genom att lägga ner elva rutter från flygplatsen, bland dem Alicante-Västerås. De vann striden och passagerarna går nu ombord till fots på hälften av bolagets flyg.

Tomma terminaler
Ciudad Real är inte den enda “spökflygplatsen” i Spanien. Även Albacete är helt utan kommersiell trafik sedan oktober. Vueling lade ner sina rutter, då planen bara fylldes till en fjärdedel.

I norra Spanien har Huesca varit utan reguljärflyg i över ett år och Lleida, som invigdes i mars 2010, har under hösten bara haft en rutt per vecka: ett helgflyg till Mallorca.

I Castellón har inte ett enda plan landat under de nio månader flygplatsen har varit öppen. Dåvarande regionalpresidenten Francisco Camps (nu korruptionsanklagad) höll en storslagen invigning, men anläggningen hade inte ens tillstånd för kommersiell trafik och beräknas inte tas i drift förrän tidigast sommaren 2012. Under tiden rullar pengarna iväg i underhåll. Bara bevakningen kostar 3 600 euro per dag. Årets elräkning landar på drygt 300 000 euro.

Några mil söderut byggs ännu i en stor aerodrom i den lilla byn Corvera. På ett fält där det förr odlades citroner ska Murcias nya privata flygplats ligga. Den nuvarande, San Javier, som ligger vid kusten kommer att läggas ned. Bygget startade med en bankgaranti på 200 miljoner euro från regionalregeringen, trots att denna är nära konkurs. Huvudägarna, byggföretaget Sacyr, räknar med en miljon resenärer första året och den tredubbla siffran på tre år, vilket kan tyckas en smula optimistiskt. Från vissa håll hörs teorin att det verkliga motivet till att flygplatsen uppförs är att tjäna pengar på själva bygget.

Nedslående statistik
Av Spaniens 48 flygplatser är endast nio lönsamma. Bäst går Alicante och Palma de Mallorca, som 2010 gick med 44 miljoner euro i vinst vardera. I andra änden hittar vi mindre städer i inlandet, men också de största flygplatserna, Madrid och Barcelona. Regeringen har försökt hitta lösningar för att delvis privatisera dessa, men de få hågade spekulanterna har inte lyckats hitta finansiärer.

Tillsammans gick Spaniens flygplatser förra året back med 376,7 miljoner euro före skatt. Året dessförinnan var siffran ännu högre, men strikta sparåtgärder lyckades minska förlusten med 20 procent.

Enligt Luis Fernández-Mellado, Ryanairs försäljningschef i Spanien, har det spanska systemet stor skuld till den bristande lönsamheten.
–Spaniens flygplatser är dyra, oflexibla och har stel byråkrati, tycker han i en intervju i tidningen 20 minutos.

Paco Nadal, resejournalist på El País och jordenruntresenär, håller inte med.
–Spaniens flygplatser är varken bättre eller sämre än andra, säger han till Sydkusten. Problemet är istället att antalet är totalt överdimensionerat. I Spanien är distanserna korta och det är helt omotiverat med en flygplats i nästan varje provinshuvudstad.

Storhetsvansinne
–Politikerna har gjort en felbedömning, förklarar Nadal. De trodde blint att flygplatser leder till utveckling. Och vi vet ju hur spanska politiker resonerar, fortsätter han menande. Ska det byggas något, då ska det vara stort, oavsett om det finns underlag för det eller ej. Nybyggena sammanföll dessutom med utbyggnader av vägnätet och invigningen av nya rutter för höghastighetstågen. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med resenärer på flera sträckor. De korta flygrutterna är inte konkurrenskraftiga varken när det gäller pris eller bekvämlighet.

Varför har inte politikerna haft bättre beräkningar?
Enligt Paco Nadal ligger en stor del av svaret i konkurrens och avundsjuka mellan städer.
–I Murcia har man alltid sneglat på Alicante och menar att stadens framgång beror på den internationella flygplatsen. Men det betyder inte att Murcia får samma utveckling bara för att man bygger en där också. Alicante har en lång tradition som turistort, bra stränder, stort nöjesutbud och stora utlänningskolonier.
–Spanska politiker vill visa sin väljarkår att “vi kan minsann också” och tyvärr tog de in på en farlig väg under de goda åren, anser Nadal. Väljarna övertygades om att alla städer kunde ha en flygplats, en AVE-station och ett universitet. Det får de nu betala dyrt.

Erkänner ej
Trots att det ser mörkt ut för stora delar av Spaniens flygplatsnät, är optimismen det sista som lämnar politikerna. Näringsministeriet anser inte att Spanien har byggt för mycket, tvärtom försäkrade statssekreteraren för transporter Isaías Táboas i en intervju i juli att alla flygplatser är nödvändiga. Av en helt annan åsikt är Germà Bel, professor i politisk ekonomi vid Barcelonas universitet. I sin bok “España, capital París” anser han att alla flygplaster med mindre än 100 000 resenärer per år är helt onödiga. Gränsen för lönsamhet vid europeiska flygplatser ligger mellan en halv miljon och en miljon resande per år.

Men spanska politiker verkar ha pengar kvar att investera. I oktober beslöt Valencias regionalregering att lägga 456 000 euro på fågeljakt på flygfältet i Castellón. Åtta specialtränade falkar och lika många illrar har anställts för att hålla de tomma landningsbanorna fria från fåglar!