Klockan var 11.30 när vi svängde in på den leriga parkeringen på Finca Casa de Vaca, i Malpica de Tajo, en halvtimmes bilfärd västerut från Toledo. Det är här som Marqués de Griñón gör sina viner och också sin olivolja. Vinerna är i en Pago, en egen denominación de origen som heter Dominio de Valdepusa. Vi hade knappt kommit ur bilen förrän ett nytt fordon dök upp. Det var markisen själv, Carlos Falco, som hade varit på jakt i Portugal och rest tillbaka för att möta oss. Vi hälsade hastigt och begav oss in på hans kontor. Det duggregn som följt oss från Toledo hade tilltagit till en rejäl skur med mycket rotblöta.

Det var 19 år sedan jag senast mötte markisen, som nu är drygt 75 år. Åren märks knappt på honom och han är full av energi. Just nu hade han fullt upp med olivoljan, som han skrivit en bok om, Oleum, en bok om kallpressad jungfruolja. Han hade börjat producera en högklassig olja under sitt eget namn år 2002 och i år hade hans Marqués de Griñon Oleum Artis vunnit ”best in show” i Italien! Nu var han spänd på att presidenten för Castilla-La Mancha skulle komma och inviga hans sprillans nya pressar om någon vecka.

På vinsidan hade han heller inte legat på latsidan. När Rickard och jag var där 1994 så fanns det bara 14 hektar mark med Cabernet Sauvignon och Syrrah. Nu har han nästan femdubblat arealen och lagt till två nya druvor, Petit Verdot och Graciano. Carlos Falco har alltid haft duktiga konsulter, allt från professor Peyerot och Michel Roldán till Richard Smart och Claude Bourguignon.

Han är heller inte rädd för att pröva nyheter, det såg vi själva. I tunnrummet fanns ett par nya experiment: tunnor, som var betydligt längre men smalare är den normala bordeux-tunnan. Då får vinet mer exponeringsyta mot träet och smak från det väldigt lätt rostade franska fatet. Ett annat experiment var de två cementägg som stog vid fermenteringsfaten. En idé som han fått låna från Romanee-Conti i Bourgogne. Hur det går med dessa experiment får vi veta om några år!

Hans kontor låg i direkt anslutning till ett laboratorium, en skolsal, ett fullt utrustad restaurangkök, en samlingssal för 2-300 personer och ett mindre rum för cirka 20 personer att provsmaka viner. Dit gick vi.

Vi började provsmakningen med ett vin från hans andra gård, eller snarare slott, El Rincón. Vinet är en blandning av 90 procent Syrrah och 10 procent Garnacha som har legat tio månader på franska ekfat. Vinet har en annan karaktär än vinerna på Valdepusa. Mer rätt fram, men trots att den har 15 procent alkohol så är tanninerna väldigt mjuka.

På Dominio de Valdepusa gör man tre rena varianter och fyra blandade viner. Det yngsta vinet från Valdepusa är Caliza, ett vin som jag alltid har tyckt om. Vi smakade årgång 2009, gjort med 80 procent Syrrah och 20 procent Petit Verdot. Väldigt lätt att dricka och kostar i butik runt tian. Gott!

Så kom vi fram till de rena varianterna, Cabernet Sauvignon, Syrrah och Petit Verdot. Alla tre är av väldigt hög klass och det är mer en personlig smak vilken man väljer. Robert Parker brukar ge dem alla 92–94 poäng. Normalt brukar jag ha ett väldigt gott öga till Syrrah, men den här gången var det "Caben" som föll mig bäst på läppen.

Summa och Emeritus är blandade viner gjorda från alla tre varianter. Skillnaden är att Summa har största delen Syrrah och Emeritus mest Cabernet. Den lilla skillnaden gör stor skillnad i vinet, mycket stor skillnad till och med. Summa är ett elegant vin som har legat på franska fat i tolv månader och har en silkeslen smak. Emeritus har speciellt utvalda druvor och fått 24 månader på sig för att ekfaten skall ge sin magi. Detta har blivit ett mycket maffigt vin, med mängder av smaknivåer och en eftersmak som inte vill ta slut.

Efter provsmakningen sade markisen att han hade lite tapas till oss i gårdshuset. Snarare 'n tapas var det fråga om en festmåltid med traktens specialiteter, som Alubias con perdiz (vit bönsoppa med rapphöns). Otroligt god. Men den rätt som vann våra hjärtan var den tortilla som de bjöd på med karameliserad lök i. Till detta serverade Dominio de Valdepusa AAA – ett speciellt vin som bara görs vid mycket bra årgångar och med en ny druva, Graciano, som blandas med Petit Verdot. Det kändes som att vi hade kommit till himlen! Det är ett mycket elegant vin som är förvånande fräscht för att vara så komplext. En fantastisk avslutning på vårt besök på Casa de Vaca, kohuset!

Sedan bar det iväg mot norr och ett besök hos Alejandro Fernández. Det är mannen som i stort sett startade Ribera del Duero och ligger bakom Tinto Pesquera , Condado de Haza, Dehesa la Granja och El Vínculo – alla fina viner. Mer om detta i nästa nummer av Sydkusten.

Tre viner som räddar vintern

Lagar de Cervera 2012
Druva: 100% Albariño

När Rickard och jag gjorde vår första vinsafari och besökte Rioja Alta, berättade dem att de just investerat i en bodega i Galicien, Lagar de Fornelos. Vi hade aldrig haft tid att besöka bodegan förrän nu i höst och då sammanföll det med deras 25-årsjubileum. Årgången är troligen den bästa Lagar de Cervera som jag har smakat. Halmgult, ren doft och en smak som länge lingrar sig kvar i munnen. En solstråle i vintermörkret och en gåva för under en tia.

Otazu Premium Cuvée 2010
Druvor: Cabernet Sauvignon, Tempranillo och Merlot

Bodegan Señorío de Otazu är också en Pago, en av de nyaste. Den ligger bara ett par kilometer från Pamplona i Navarra. Under en inkörstid använder sig bodegan både av d.o. från Navarra och Pago. Det här vinet har en Navarra-etikett och är ett fynd för cirka åtta euro. Färgen är djupt röd, nästan svart, doften är kryddig och det har en kraftig smak av mogna frukter och tanniner. Ett vin som man äter en köttbit till, biff eller vilt, eller kanske en riktigt mustig gryta.

El Vínculo 2008
Druva: Tempranillo

När Alejandro Fernández öppnade den här bodegan 1999 blev det ett ramaskri i den spanska vinvärlden. La Mancha och kvalitetsviner gick inte riktigt ihop. Här gjorde man bulkviner som var lättdruckna, helst med lite casera i. Det var hit Alejandro kom och vände upp och ner på världen. På samma sätt som han fick igång Ribera del Duero har han gjort här. Vínculo är ett maffigt vin med ett klart släktskap med Pesquera, för cirka 14 euro.