För sju år sedan, innan den djupa ekonomiska krisen drabbade Spanien, hade det blivit vanligt att unga spanjorer flyttade hemifrån. Men när fastighetsmarknaden kraschade och Spanien föll vände flyttlassen. Statistiken visar nu att spanjorer är senast i Europa med att flytta hemifrån. Två av tre spanjorer bor fortfarande kvar hemma när de är trettio år.

Men nu vänder det. Efter sju svåra år ser det ut som om krisen har bottnat. Exporten ökar. Siffrorna för tillväxt ser allt mer positiva ut. Arbetslösheten sjunker. Räntorna Spanien måste betala på sina lån är nu lägre än USA:s.

Den fortsatta utvecklingen är förstås helt beroende av hur ekonomin utvecklas i världen. Men i sitt jultal gick till och med premiärminister Mariano Rajoy ut och förkunnade att krisen var passerad. Nu kan det bara bli bättre, var julhelgens stora budskap.

Men även om den ekonomiska statistiken är fylld av positiva nyheter så ser verkligheten annorlunda ut för en stor del av landets befolkning. Fler än var femte spanjor saknar i dag ett riktigt jobb. Krisen har pressat ner lönerna till smärtgränsen. Var tredje löntagare eller 5,5 miljoner spanjorer tjänar i dag bara den lagstadgade minimilönen, som motsvarar 6 500 kronor i månaden.

En anledning till de spanska massmediernas fokus på den ekonomiska utvecklingen är alla val som ska hållas under året. Det finns många som vill ge sin bild av tillståndet i Spanien. Gärna vinklad så den gynnar antingen regeringen eller oppositionen.

Redan den 22 mars hålls det första valet. Det är den andalusiska regionalpresenten Susana Díaz som har tidigarelagt regionalvalet i Andalusien ett år. Regionalvalet i Andalusien kommer att vara avgörande för Socialistpartiet PSOE då det kommer att visa hur de står emot den nya utmanaren Podemos.

Två månader senare, söndagen den 24 maj, är det därefter val till ytterligare 13 regioner (de historiska landskapen Andalusien, Baskien, Galicien och Katalonien har separata valdagar för sina regionala val). Viktigast av de 13 autonomierna är förstås den folkrika Madridregionen där det kan bli maktskifte.

Val till parlamentet sker sedan i höst. Det är regeringen som sätter datum. Det som höjer temperaturen i politiken är att den här gången har tvekampen mellan det konservativa regeringspartiet Partido Popular (PP) och det socialdemokratiska oppositionspartiet Socialistpartiet Partido Socialista Obero Español (PSOE) utmanats av det nya missnöjespartiet Podemos som kommer att bryta upp det politiska landskapet.

Jag kan naturligtvis inte veta hur svenskarna skulle må om Sverige tvingats gå igenom samma stålbad som spanjorerna. Men genom att hjälpa varandra klarar spanjorerna svårigheterna. Familj, släkt och vänner träder in och ger trygghet när välfärdsstaten trätt tillbaka till följd av alla nedskärningar av den offentliga sektorn. Barn och mormor bor ihop i storfamiljer för att hjälpas åt med att klara vardagen.

Spanjorer är bra på att fokusera på livets positiva sidor. I stället för att oroa sig för en framtid de ändå inte vet något om lever de i nuet. Goda stunder tillsammans med familj och vänner prioriteras.

Trots krisen placerar sig spanjorerna därför trots allt bland de lyckligaste folken i Europa, visar en färsk opinionsundersökning. Ännu mer tillfreds med sina liv är invånarna i den spansktalande delen av Latinamerika. I en stor internationell opinionsundersökning som är gjord av Gallup Healthways konstateras att världens lyckligaste invånare finns i Panamá tätt följda av invånarna i länder som Costa Rica, Honduras, Guatemala och Colombia. Latinamerika har mycket gemensamt med Spanien.

Spanska vänner som har varit i Sverige under vinterhalvåret brukar tycka att svenskarna verkar ha så tråkiga liv, eftersom ingen har tid att umgås. Sverige är visserligen välorganiserat och tryggheten är viktig. Alla har egen bostad. Ekonomin är stark. Välfärden påkostad. Men ingen har tid att träffas.

Det är ett välkänt faktum att den som har nära relationer känner större lycka. Att ingå i ett sammanhang. Förmodligen är detta förklaringen till att den ekonomiska krisen inte har förändrat hur spanjorerna upplever sin tillvaro och till att spanjorerna, trots krisen, tillhör de mest lyckliga folken i Europa.