Muñoz är den första folkvalda borgmästaren i Marbella efter GIL-perioden och upplösningen av fullmäktige 2006, som banade väg för en interimsstyrelse. Partido Popular vann med egen majoritet i kommunvalet 2007 och Ángeles Muñoz fick förnyat förtroende fyra år senare.

Efter en rysare under valnatten 2015 stod det klart att Partido Popular förlorat sin egen majoritet med ett enda mandat. Det räckte dock för att de nu fyra övriga partierna i kammaren skulle gå samman för att få till ett maktskifte.

Socialisten José Bernal utsågs till borgmästare och regerar i koalition med Izquierda Unida och Opción Sanpedreña. De två ledamöterna från Costa del Sol Sí Se Puede (Podemos) har valt att stå utanför koalitionen, men ger dem tills vidare sitt stöd.

Nästan från dag ett har den nya kommunstyrelsen skickat giftpilar mot Partido Popular i allmänhet och Ángeles Muñoz i synnerhet. Hon har, till skillnad från många partikollegor som förlorat makten, dock valt att fortsätta arbeta för sin kommun som oppositionsledare.

De senaste anklagelserna gäller påstådd manipulering av Marbellas stadsplan, som antogs av kommunfullmäktige 2009. En plattform mot ändringen av Marbellas kommungräns har anmält fallet till den statliga antikorruptionsåklagaren och borgmästaren José Bernal påstådde nyligen att hans företrädare lät förfalska protokollet från det fullmäktigemöte där stadsplanen antogs.

Det är Ángeles Muñoz som kontaktat mig, så när vi ses på ett utecafé i Marbella är jag beredd att höra hennes version om den påstådda skandalen. Till min förvåning väljer hon att börja med att diskutera rikspolitiken och den låsta regeringssituationen.
– I Sverige skulle man aldrig tillåta en blockering under tio månader på det här sättet, kommenterar Ángeles Muñoz, som är gift med den svenske företagaren Lars Broberg och därför är väl bekant med svensk politik.

Jag kan inte låta bli att replikera att man ska vara försiktig med att göra jämförelser. Med all sannolikhet skulle Mariano Rajoy inte sitta där han sitter idag om han vore svensk statsminister, med tanke på de många korruptionsskandaler som skakar Partido Popular.

Muñoz väljer att inte driva frågan längre, utan ger sig istället till minnes Tobleroneskandalen som tvingade Mona Sahlin att avgå. Måttstocken är onekligen annorlunda i Sverige jämfört med Spanien.

Det är inte varje dag man har tillfälle att diskutera rikspolitik med någon som i flera år ingått i regeringspartiets högsta styrelse. Ángeles Muñoz är i dagsläget senatsledamot, men hon har varit både direktör på migrationsverket och medlem i PP-styrelsen.

Samtalet kommer oundvikligen att kretsa kring de korruptionsskandaler som skakar Partido Popular. Så sent som dagen före inleddes den omfattande Gürtel-rättegången. Ángeles Muñoz bedyrar att varken hon eller hennes närmaste kollegor hade någon kännedom om den påstådda svarta bokföring som tillskrivs Partido Popular under mer än 20 år. Hon medger dock att partiet brustit många gånger i sin kommunikation till allmänheten och menar att det var ytterst klantigt att nyligen försöka utse den avgångne industriministern José Manuel Soria till en direktörspost i Världsbanken.

Vårt samtal avbryts flera gånger. Om det inte är hennes mobil som ringer så är det människor som närmar sig vårt bord och hälsar älskvärt på Ángeles. Till skillnad från på andra håll i Spanien behöver Marbellas PP-ledare inte gömma sig för att undvika glåpord.

Jag spår att Rajoy kommer att tvinga igenom ett nytt val, för att slå mynt av den djupa krisen inom socialistpartiet PSOE. Ángeles Muñoz förnekar detta och hävdar att PP-ledaren kommer att bilda regering, om han bara får möjligheten. Det slutar med att vi gör ett vad. Om det blir nyval trots att PSOE erbjuder sig att lägga ned sina röster för att släppa fram Rajoy måste Muñoz bjuda mig på en redig frukost. Om motsatsen sker är det jag som får betala.

Så kommer vi oundvikligen in på frågan om Marbellas nu ogiltigförklarade stadsplan från 2010 och anklagelserna mot Ángeles Muñoz om manipulering. Det är en känslig fråga, då hennes eget hus är ett av dem som påverkas av den ändrade gränsdragningen mellan Marbella och Benahavís.

Muñoz menar att hon borde ha förklarat allt tydligare från början, så hade hon undvikit så mycket rabalder. Hon lånar ett A4-blad och börjar raskt rita en karta som föreställer den omstridda kommungränsen. Hon kompletterar med datum för de olika byråkratiska handläggningarna, ända sedan år 1800 och snart nog är arket fullt med anteckningar.

Enkelt förklarat är händelserna enligt Ángeles Muñoz följande. Kommungränsen mellan Marbella och Benahavís fastställs år 1800 och förblir så i nära 200 år. 1985 gör kommunledningen i Benahavís anspråk på det aktuella området intill La Quinta Golf, som bland annat bär namnet Vega del Colorado. På den tiden styr socialistpartiet i båda kommunerna samt på regionalnivå och de avtalar att ändra kommungränsen, till Benahavís fördel. Detta upptas i den stadsplan för Marbella som antas året efter, 1986.

Nu följer en rad förvecklingar, där uppgifterna om vilken kommun som de tre hektaren i fråga verkligen tillhör. Detta är långt innan Muñoz ens givit sig in i politiken. Hon är familjeläkare och startar sin politiska karriär på 90-talet som fullmäktigeråd i Benahavís.

Muñoz make Lars och dennes bror Jim Broberg köper på 90-talet mark i Vega Colorado, som är klassat som Benahavís. De driver sedan början på 80-talet ett fastighetsbolag i Marbella som uppfört flera bostadskomplex. Senare börjar Lars Broberg bygga en egen villa i området, där han och Ángeles Muñoz bott med sina två söner de senaste åren.

Efter att Ángeles Muñoz i flera år haft den otacksamma rollen att vara oppositionsledare i GIL:s Marbella ingriper till slut justitieväsendet, kommunfullmäktige upplöses och efter knappt ett år med en interimsstyrelse blir Ángeles Muñoz 2007 alltså vald till borgmästare med egen majoritet.

En av de främsta punkterna på agendan är att uppdatera den uråldriga stadsplanen från 1986. GIL-partiet antog sin egen plan i slutet på 90-talet under regelvidriga former och denna vann aldrig laga kraft. Den nya planen, framtagen av regionalmyndighetens arkitekt Manuel González Fustegueras, antas av fullmäktige 2009 och får definitivt ok av Junta de Andalucía 2010.

Kallduschen kommer i slutet av förra året när planen ogiltigförklaras av Högsta domstolen. Motiveringen är att både kommunledningen och Junta de Andalucía överskridit sina befogenheter när de i stadsplanen legaliserat tusentals bostäder som bröt mot byggnormerna i den förra planen.

Ogiltigförklarandet innebär att det i dagsläget är stadsplanen från 1986 som gäller i Marbella. Och enligt denna tillhör det omstridda gränsområdet som bekant Benahavís. Riktigt så enkelt är det dock inte.

I januari 2012 bildades en plattform mot den nya gränsdragningen. Mottot är att Marbella inte ska lämna ifrån sig en enda kvadratmeter (omdragningen gynnar Benahavís rent terrängmässigt). Plattformen stöds snart av det dåvarande oppositionspartiet PSOE, som trots att den nya gränsen antagits av Junta de Andalucía förvandlar frågan till ett av sina främsta slagträn mot Ángeles Muñoz och Partido Popular. En av de första åtgärderna som den nya borgmästaren José Bernal också tar är att frysa planen och senare övertygar han sina partikollegor på regionalnivå om att riva upp den redan antagna gränsen.

En av de främsta företrädarna för plattformen är advokaten Cristina Falkenberg. Hennes farfar var svensk och ”h-et” i hennes förnamn försvann av misstag när hennes första id-kort utfärdades. Hon hävdar att plattformen utgörs av personer av alla politiska åskådningar och förnekar därmed att den skulle ha ett politiskt syfte.
– När vi började gräva i frågan om den nya kommungränsen fann vi en rad oegentligheter. Vi valde till slut att anmäla till den statliga antikorruptionsåklagaren och det är riksåklagaren som beslutat att granska Ángeles Muñoz och den dåvarande kommunsekreteraren som signerade mötesprotokollet 2009.

Först anklagades Muñoz för att ha infört regelvidriga förändringar dagarna mellan att stadsplanen godkändes i byggrådet och antagandet i fullmäktige. De påståendena har dock dragits tillbaka och istället misstänks den tidigare borgmästaren för att ha låtit ändra protokollet.

Cristina Falkenberg uppger att den påstådda manipulationen utgör en ekonomisk vinning för Ángeles Muñoz familj på inte mindre än 90 miljoner euro. Familjevillan påstås nämligen bryta mot byggnormerna i Marbella, medan bröderna Brobergs mark ska sakna byggtillstånd, om den lyder under Marbella.

Ángeles Muñoz vidhåller att alla beslut om den nya gränsdragningen togs innan hon ens börjat inom politiken. Hon respekterar plattformens princip att inte efterlåta någon kommunal mark, men betonar att om hon som borgmästare försvarat denna tes och försökt gå emot regionalmyndigheterna hade hon verkligen anklagats för egenmäktigt förfarande.

Vid det här laget har ytterligare en man kommit fram och hälsat på den tidigare borgmästaren och jag inser att han är hennes nästa möte, som hon praktiskt nog stämt träff med på samma café. Jag tar farväl av Ángeles Muñoz med förvissningen om att vi snart kommer att ses för kaffe och lite till, på nytt. Om mindre än en månad vet vi vem som får ta notan.