Det senaste EU-toppmötet genomfördes på midsommarafton 20 juni och slutade i ett stort misslyckande när det gällde att försöka ena Europas ledare om hur den ekonomiska återuppbyggnaden i unionen ska se ut. Förslaget består i dagsläget av 500 miljarder euro i bidrag och 250 miljarder euro i lån. Spanien och Italien skulle bli de största mottagarländerna med 140 respektive 173 miljarder euro var, totalt i bidrag och lån. Meningsskiljaktigheterna handlar framför allt om storleken på krisfonden, andelen bidrag och lån samt hur pengarna ska fördelas mellan länderna.

Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike kräver i huvudsak att fonden bygger på lån, ej bidrag. De ställer också krav på uppföljning och villkor för hur pengarna används och anser att 750 miljarder euro är för mycket pengar. Tidningen El Español har i en artikel döpt dem till ”snåla klubben”.

Mötet mellan de 27 regeringsledarna tjänade endast för att de skulle upprepa sina tidigare ställningstaganden och innebar en total flopp i försöket att flytta fram positionerna. Europeiska rådets ordförande Charles Michel kommer sammankalla till ett nytt toppmöte i mitten på juli – det första som genomförs med fysisk närvaro i Bryssel sedan pandemins utbrott. Till dess ska ett nytt förslag tas fram.

Enligt El Español är ”snåla klubben” medveten om att den inte kan vinna kriget. Deras starkaste allierade, Tysklands förbundskansler Angela Merkel, har lämnat dem för sin pakt med Frankrikes president Emmanuel Macron. Så de börjar tyst dra sig tillbaka från några av fronterna, särskilt gällande fondens storlek och fördelningen mellan lån och bidrag. De uppges istället koncentrera sig på frågor där de har större möjlighet att nå framgång. Å ena sidan garantier för att återbyggnadsfonden är en tillfällig lösning på coronakrisen. Å andra sidan hårdare kontroller och villkor från EU på Spanien och Italien i utbyte mot stödpaketen.

Denna gången var det inte Nederländernas premiärminister Mark Rutte utan Österrikes förbundskansler Sebastian Kurz som fick agera talesman för gruppen. Kurz uttryckte att hjälpen från EU endast ska utbetalas i utbyte mot ekonomiska reformer som gör mottagarländerna mer konkurrenskraftiga. EU-medel ska inte under några som helst omständigheter användas för att finansiera basinkomster eller resecheckar.

Även om han inte direkt nämnde Spanien och Italien i sitt uttalande, var det klart att han anspelade på två av Pedro Sánchez och Giuseppe Contes främsta initiativ. Å ena sidan medborgarlönen som spanska regeringen nyligen antagit, och å andra sidan en slags resecheckar som Italien lanserat för att stötta landets turistsektor.

Angela Merkel befinner sig någonstans mitt emellan. Hon anser visserligen att fonden ska minskas till 500 miljarder euro. Men till skillnad från Österrike, Holland, Danmark och Sverige är hon för att hjälpen till Spanien och Italien delvis sker i form av bidrag för att undvika ännu en skuldkris i euroområdet.

Risken är att processen drar ut på tiden och att pengarna dröjer. Enligt El Español höjs kritiska röster inom EU:s institutioner för att Sánchez redan kopplat samman sin egen statsbudget med tillgången till EU-stödet. Spanien och Italien kräver en överenskommelse snarast möjligt. ”Ju mer tid vi förlorar, desto djupare blir lågkonjunkturen” citeras ett twitterinlägg från Pedro Sánchez.