Till Nerjas främsta kännetecken – TV-serien Verano Azul, grottan ”Cueva de Nerja” och Maros unika stränder och klippformationer – kan komma att läggas ett nytt megaprojekt med en total investering på 311 miljoner euro och 1 600 nya arbetstillfällen. Förslaget delar politiker och invånare i två läger. Å ena sidan de som betraktar initiativet som en katalysator som kan lyfta området. Å andra sidan de som uppfattar det som ett hot mot de unika kulturhistoriska- och naturvärden som finns här.

Bakom planerna ligger Salsa Inmobiliaria, som vill utveckla 250 hektar i Maro intill vikar och raviner i en av Málagaprovinsen vackraste och mest skyddade hörn. Nerja är nämligen en av de kommuner på Costa del Sol som hittills varit relativt förskonad från exploatering. Alla är dock inte positiva till detta, utan menar att Nerja blivit omsprunget och drabbas negativt av bristen på utveckling.

Salsa inledde redan 2015 sina försök att omklassificera 250 hektar skyddad och icke byggbar mark för att bygga golfbana, förvandla den gamla sockerfabriken till hotell samt uppföra 680 bostäder. Men det är inte första gången planer på en golfbana hamnat på kommunens bord i Nerja. Debatten startade i slutet av förra seklet och det första konkreta projektet presenterades 2003. Det stoppades dock tre år senare av gällande landsbygdsplanen för Axarquía.

Men diskussionerna om en framtida golfbana i Nerja slutade aldrig att surra. För fem år sedan lade Salsa fram sin idé för kommunen. Dåvarande trepartiledningen bestående av PSOE, IU och EVA-Podemos satte än en gång stopp för projektet. I och med Partido Populars övertagande av makten 2019 kom förslaget upp på bordet igen.

Utkastet berör 250 hektar mellan ravinen intill Burrianastranden och Torre de Maro. Cabell Robinson, som designat bland annat Valderrama i Sotogrande, har redan anlitats för att ta fram layouten på golfbanan. Den totala byggtiden beräknas till ett decennium.

Kommunen har mottagit ett 50-tal skriftliga invändningar gällande projektet. Bland motståndarna finns socialistpartiet PSOE, vänsterkoalitionen Adelante, miljöorganisationen Ecologistas en Acción samt jordbrukskooperationen Coamar. Föreningen ”Otra Maro y Otra Nerja es Posible” (Ett annat Maro och ett annat Nerja är möjligt) har gjort en namninsamling med fler än 9 000 underskrifter mot projektet. Kommunen ska nu analysera skrivelserna och efter sommaren väntas ett beslut. Därefter måste det dock även godkännas av ett flertal instanser på regional nivå.

Borgmästaren José Alberto Armijo döljer ej att han stöder projektet.
– Enda möjligheten för Nerja att få en golfbana är denna tomt, säger han till Diario Sur. Han poängterar dock att det inte är någon brådska.

Motståndarna framhäver områdets kulturhistoriska- och naturvärden. Den preliminära planen förutsätter dock bevarandet av naturområdet Maro-Cerro Gordo. En av de mer kontroversiella delarna är golfbanan, som inkluderar driving range och putting green intill klipporna, dock med respekt för skyddszonen. Salsas argument är att det nuvarande jordbruket med växthusen som upptar drygt 36 hektar försämrar landskapet och dess miljövärden.

Vattnet är en annan orsak till konflikt. Enligt det preliminära projektet ska golfbanan använda avloppsvatten från reningsverket i Nerja. Miljörörelsen menar att det är en kostsam process att bygga kanaler och ifrågasätter om det är värt det, för några golfspelares skull. Salsa hävdar att det nuvarande jordbruket kräver betydligt mer vatten.

Juan Carlos Pinilla, ordförande i Nerjas företagarförening stöder investeringen. Han tror inte att golfbanan blir lönsam, men att det är bättre än jordbruket som innebär en större kemisk belastning på naturen. Det skriver tidningen El Conficencial.

Bland argumenten för projektet finns nya arbetstillfällen, mervärdet för Nerja och dess omgivningar, ett utökat utbud för turister samt att området snyggas upp. Enligt en del är det idag förfulat på grund av odlingarna som täcks av stora plasttäcken, samt de marginaliserade hippies som bor i skjul och grottor.

Bland argumenten emot finns att det skulle sätta punkt för en 400 år gammal jordbrukstradition. Odlingarna av subtropiska frukter och grönsaker, potatis och sötpotatis försvinner, vilket idag utgör sysselsättningen för 150 familjer och hade en omsättning på 955 000 euro förra året. Omklassificeringen av marken skulle dessutom delvis påverka området runt grottorna, samt det pittoreska och unika landskapet i Maro.

Enligt talesmannen för kommissionen för jordbruk, boskap och hållbar utveckling i det andalusiska parlamentet, José Ramón Carmona (PP) är det viktigaste nu de tekniska kriterierna och miljöskyddet.
– Teknikerna kommer svara på om projektet är genomförbart, säger han till Diario Sur. Vi kommer ej att ge klartecken till projektet, om det på minsta sätt bryter mot miljökraven.

Salsas presentationsvideo: