Den andra vågen av Covid-19 visar än en gång tydlig brist på vårdpersonal inom den allmänna hälso- och sjukvården. Det är ett strukturellt problem som inte går att rätta till på några månader, men kritiken växer mot att de ansvariga inte ens har försökt att finna alternativa lösningar, trots erfarenheterna i våras. Det har inte anställts tillräckligt med personal. Inte heller finns någon omorganisation i sikte för främst primärvården, som går på knäna av mängden patienter och inte minst byråkratin.

Fackföreningar, läkarförbund och till och med politikerna är överens om att situationen är oroväckande. Madrids regionalpresident Isabel Díaz Ayuso, har medgivit att det i Spanien råder brist på läkare och sjuksköterskor. Jämfört med andra EU-länder ligger Spanien långt efter, när det gäller läkare inom primärvården; 76,5 per 100 000 invånare, jämfört med EU-snittet på 123,4. Det visar de senaste siffrorna från Eurostat. När det gäller sjuksköterskor ligger nivån i Spanien på 520 per 100 000 invånare, jämfört med EU-snittet på 840.

Meningen var att primärvården skulle fungera som frontlinje för att förhindra att den andra vågen inte blev lika våldsam som den första. Men på många platser i landet har den varit överbelastad redan sedan i somras. Smittskyddsläkaren Fernando Simón medgav på en presskonferens 21 september att kritiken mot bristen på resurser och överbelastning inom vården har varit permanent. Han kunde dock inte svara på om orsaken är brist på personal eller brister i organisations- och resurshantering.

Enligt en studie gjord 2016 av läkarförbundet, saknade hälften av alla läkare inom allmänsjukvården en fast tjänst och 40 procent kontrakt på mindre än sex månader. Det är dock inte det enda problemet. Systemet utbildar inte tillräckligt många nya läkare för att de ska kunna ta över efter de som går i pension, ett problem som bara kommer bli värre de närmaste åren.

Enligt Lorenzo Armenteros, på Spanska förbundet för allmän- och familjeläkare, skulle det i normalsituation behövas ytterligare mellan 4 000 och 6 000 familjeläkare, för att systemet ska fungera tillfredsställande. Detta utan att räkna pandemin, som mångdubblat behovet. Det skriver tidningen El País.

Förutom de som insjuknar i viruset och behöver vård, har de administrativa ärendena för alltifrån recept till diverse intyg och sjukskrivningar, skjutit i höjden.