Det har varit ett tufft år för den spanska turistsektorn. Inte sedan 1970-talet har landet haft så få turister som under det ödesdigra 2020. Galicien är inget undantag. Förra året sjönk antalet turister i regionen med nästan 40 procent, jämfört med året innan. Det är ett hårt slag. Inte minst för regionens huvudstad Santiago de Compostela. För även om Galicien erbjuder vackra stränder och storslagen natur är det främst något annat som lockar turister hit, nämligen Jakobsleden, eller “El Camino”. Pilgrimsvandringen som två gånger har utsetts till världsarv av Unesco.

Slutdestinationen för pilgrimsvandrarna är Santiago de Compostela och dess katedral, som stoltserar på torget Plaza del Obradoiro. Aposteln Jakob sägs ligga begravd inne i katedralen och varje år vallfärdar hundratusentals människor från hela världen hit för att besöka hans grav. Det gångna året har allt varit annorlunda. Stadens gator som i vanliga fall kryllar av pilgrimsvandrare med sina ryggsäckar, vandringsstavar och färgglada t-shirtar ligger nu ödsligt tomma.

På kontoret för välkomnande av pilgrimer, “Oficina de Acogida al Peregrino”, för de statistik över antalet pilgrimer som varje dag anländer till Santiago de Compostela.
– Antalet pilgrimer har ökat för varje år, sedan vi började föra statistik i början av 2000-talet. År 2020 var första gången som det kom färre antal pilgrimer än året innan, berättar Jaime Mera, pressansvarig på kontoret.
Minskningen är drastisk. Från att år 2019 ha tagit emot nästan 348.000 pilgrimer sjönk antalet i pandemins spår till 53.900 år 2020.

Precis som i resten av Spanien är Galiciens ekonomi till stor del avhängig av turismen.
– Turismen är enormt viktig för Galicien. Ungefär tio procent av regionens ekonomi utgörs av turism. När det gäller Santiago, som är den stad i Galicien som lockar flest besökare, beräknar vi att hela 20 procent av stadens ekonomi är beroende av turism, säger Flavia Ramil Millarengo som är chef på turistinformationen i Santiago de Compostela.

Pandemins effekter på den regionala ekonomin har ännu inte sammanställts i detalj.
– Vi vet i dagsläget inte exakt hur stor den ekonomiska förlusten har varit för varken Santiago eller Galicien, säger Antonio Delgado, som arbetar på det galiciska institutet för statistik.

Att bristen på turister är ett stort bakslag för regionens ekonomi råder det dock ingen tvekan om.
– För Santiago betyder turismen och pilgrimerna allt.
Det säger Jorge Sacristán Moreno, som sedan sex år tillbaka driver vandrarhemmet Meiga Backpackers i staden.
– När jag först kom till Santiago förvånades jag över att en så liten stad kunde vara så full av liv, fortsätter han. Santiago behöver verkligen inte avundas större städer som Madrid eller Barcelona. Här finns kultur, mat och vacker natur i överflöd.


Jorge betonar också att de hundratusentals pilgrimsvandrare som varje år anländer till Santiago bidrar till att göra staden till en så speciell plats.
– Människor från olika länder och kulturer som i vanliga fall aldrig skulle komma i kontakt med varandra möts och blir vänner här eftersom de delar upplevelsen av att vara pilgrimer. Santiago som stad karakteriseras av alla dessa möten.

Jorge vittnar om att situationen för alla dem som lever på turismen är ansträngd. Många har till och med tvingats stänga sina verksamheter under det gångna året.
– Det här är så klart först och främst en humanitär katastrof, men det är också en ekonomisk katastrof. Flera av mina kollegor har tvingats slå igen sina verksamheter. Det finns också de som hade några år kvar till pension, men som har valt att stänga i förtid.

Pilgrimsvandringen har trots allt haft en och annan besökare under året som gått. Och kanske har coronapandemin till och med bidragit till att locka nya vandrare. Det är åtminstone fallet för Paula Vidal Blanco. Mitt under rådande pandemi valde hon att plocka fram vandringskängorna och ta bussen till Gijón, där hon påbörjade vandringen mot Santiago.
– Jag har under fler år tänkt att jag ska gå El Camino, men det var faktiskt pandemin som gjorde att jag äntligen fick tillfälle att genomföra den. Jag jobbar på ett hotell, men i och med coronakrisen blev jag uppsagd så då tänkte jag att nu passar jag på.

Många förknippar pilgrimsvandringen med nya möten. Riktigt så blev det inte för Paula.
– Jag träffade nog inte på fler än sex personer sammanlagt. Till och med byarna jag passerade verkade tomma på folk, så det var en väldigt speciell upplevelse. Jag hade mycket tid för introspektion. Kanske lite väl mycket, skrattar hon.

Paula är från Muxía, en liten fiskeby vid den galiciska kusten. Sedan några år tillbaka bor hon i Santiago. Hon menar att galicierna är dåliga på att själva gå Jakobsleden.
– När jag berättade för min bror att jag tänkte pilgrimsvandra så var hans reaktion “Men varför då? Du bor ju redan i Santiago”. Det är synd att så få galicier går vandringen. Det är väl rätt typiskt egentligen, man glömmer att värdesätta det man har framför näsan.

I år är det “Año Santo Xacobeo”, alltså särskilt Heligt Jakobsår. Det firas enbart när Jakobsdagen den 25 juli infaller på en söndag, vilket inte har inträffat på elva år. Det innebär bland annat att den så kallade heliga porten i Santiagos katedral hålls öppen för pilgrimer. Den som går genom porten får syndernas förlåtelse, vilket föga förvånande brukar locka till sig extra många besökare.
– Vi brukar se en rejäl uppgång av besökare när det är Año Santo. Utifrån det hade vi beräknat att det skulle komma mellan 400 000 - 450 000 pilgrimer under år 2021. Men det var innan pandemin slog till så klart, berättar Jaime Mera.

Hur många som kommer återstår att se, men det råder fortfarande hopp om att år 2021 kommer innebära en vändning.
– Vi hoppas att turistsektorn ska återhämta sig i takt med att allt fler blir vaccinerade. Dessutom har Vatikanen annonserat att den förlänger firandet av Año Santo till år 2022, vilket är exceptionellt. Så sammanfattningsvis är vi försiktigt optimistiska inför framtiden, säger Flavia Ramil Millarengo.

Det är en inställning som delas av Jorge Sacristán Moreno.
– Nu hoppas jag att antalet smittade minskar och att besökare återigen kan komma till Santiago. Det är en stad som är värd att besöka.

Text: Felicia Sundblad

Fakta: Camino de Santiago
Hundratusentals människor gör normalt den så kallade Jakobsleden årligen, sedan mitten på 1.000-talet, för att hedra aposteln vars kvarlevor ska finnas bevarade i katedralen i Santiago de Compostela. Den traditionella leden från södra Frankrike till Galicien har idag utökats till en stor mängd angivna rutter från alla hörn av Iberiska halvön.
Läs mer: https://www.santiagoturismo.com