Regeringen presenterade i stora drag sin plan för kongressen i veckan och senast 30 april skickas den in till EU-kommissionen. Flera delar av den har faktiskt redan aktiverats. Det rör sig om de största statliga investeringarna i modern tid, varav drygt hälften, 72 miljarder euro, består av direkta bidrag. Planen jämförs med den radikala omställning som inträdet i EU innebar för Spanien efter 40 år av diktatur, som isolerat landet och gjort att det hamnat efter på de flesta områden. Det skriver tidningen El País.

Då, 1986, uppgick anslagen till motsvarande åtta miljarder euro. Nu rör det sig alltså om nio gånger det beloppet i faktiska siffror. Med dessa medel ska centralregeringen, de autonoma regionerna samt kommunerna främja ekonomin, för att ta landet ut ur krisen och konsolidera en långsiktig tillväxt.

Planen inkluderar en reform av den befintliga produktiva modellen, som uppges vara gammalmodig och inte minst har uppvisat stora brister under coronakrisen.
– EU:s Marshallplan är den största möjligheten för Spanien sedan inträdet i unionen. Tillfällen som detta dyker upp ett par gånger per sekel och vi ska inte låta det gå oss förbi, citeras Sánchez i El País.

Sánchez uppger att coronapandemin påvisat de negativa konsekvenserna av den åtstramningspolitik som tillämpades efter finanskrisen och de svagheter som existerar i den spanska välfärdsstaten. Läxan konstaterar han, är att lösningen ligger i att rätta till felen från det förflutna. Pandemin kommer innebära att Spanien tar ett första steg in i en ny historisk etapp, genom det som kommit att kallas den europeiska Marshallplanen.

I stora drag innehåller den spanska återhämtningsplanen 102 reformer och 110 olika stora investeringar. Förutom de omfattande reformer som redan har förhandlats med EU, som berör arbete, pensioner, skatter, statlig administration, hälsa, utbildning, rättsväsende, omsorg, och vatten, är det som sticker ut mest de 70 miljarder euro i bidrag som enligt regeringschefen kommer att ha en direkt påverkan på sysselsättningen redan innevarande år.

Av dessa medel ska 39 procent investeras i projekt kopplade till den ekologiska övergången och 29 procent i den digitala omvandlingen av landet. Huvudmålen är att modernisera tillverkningssektorn, öka produktiviteten, skapa kapacitet för nya kvalitativa jobb och bekämpa den strukturella arbetslösheten, minska de sociala klyftorna och öka jämställdheten mellan könen samt främja en grön ekonomi.

Rent konkret handlar det exempelvis om 13,2 miljarder euro som ska satsas på en hållbar mobilitetsstrategi, 6,8 miljarder euro på ett program för renovering av bostäder, 4,3 miljarder euro för en modernisering av myndigheterna, fyra miljarder euro för digitalisering av små och medelstora företag samt fyra miljarder euro för en utbyggnad av 5G-nätet.