Bernardo Pozuelo föddes 1943 i Badajoz men hans föräldrar är från Andalusien och i hjärtat är han andalusier, vilket i hög grad präglat hans livsverk. Förutom flera kända bostadsområden i hans hemkommun Nerja, totalt nästan femtusen bostäder, har Pozuelo ritat ett 30-tal hotell. Däribland Pueblo Camino Real i Torremolinos, La Viñuela i Málaga, Marina Turquesa, Riu Mónica, Perla Marina och Plaza Cavana i Nerja. Liksom inte minst Ziryab i Sierra Nevada, som byggdes inför alpina världsmästerskapen 1996.

Vilka har varit dina värderingar som arkitekt? Vad inspirerar dig?
– Som arkitekt står man i samhällets tjänst och bör ta hänsyn till dess krav och önskemål. Min arkitektur är summan av två saker, å ena sidan funktionalitet och å andra sidan en estetik som påminner om regionens unika värden. Turisten som kommer till Costa del Sol söker en arkitektur som påminner honom om att han befinner sig i Andalusien. Förutom i Sierra Nevada, som var en alpin arkitektur, är allt jag gjort en arkitektur baserad på den andalusiska traditionen. Men den andalusiska arkitekturen är summan av flera influenser, framför allt den arabiska, barocken och renässansen.

– Om du turistar i Afrika vill du gärna bo i en afrikansk hydda, visserligen med luftkonditionering, men vad du söker är en genuin arkitektur. På samma sätt söker våra besökare inte en kall, funktionell arkitektur, utan en stil med inhemska värden som påminner om området där vi befinner oss.

Idag skyller många den ekonomiska krisen på byggboomen. Är det rättvist?
– Generellt sett ja, fastighetsbubblan är orsaken till krisen. Försäljningspriset av en bostad är summan av två saker, markpriset och byggpriset. Byggpriset har varit relativt konstant men markpriset har skjutit i höjden. På tio år gick det från 1 till 15. Det finns områden i Spanien där enbart marken för en fastighet kostade 150 000 euro. Nu har det gått ned igen, men det fanns en period när Spanien stod för 40 procent av allt som byggdes i Europa. Vi var väldigt stolta över det. Men det var dårskap. Nu har vi 700 000 tomma bostäder som vi behöver många år för att absorbera.

Många ställer sig frågan när det ska börja byggas igen för att krisen ska ta slut? Är det lösningen?
– Nej, lösningen på krisen handlar om att vi inte kan hänga upp den spanska ekonomin på en enda sektor, byggsektorn. Det är en bransch som skapar många tillfälliga arbetsplatser, men är väldigt dålig på att upprätthålla en kvalitativ sysselsättning. Den enda lösningen är att finna och maximera andra produktiva sektorer som turism, biltillverkning, jordbruk, förnyelsebar energi och infrastruktur.

Kusten öster om Málaga är mer orörd än den västra. Hur kommer det sig att Nerja klarat sig från de stora makrokomplexen?
– Den främsta anledningen tror jag är hur marken var fördelad. Medan den på andra sidan Málaga var uppdelad i stora gårdar, var marken i Nerja i händerna på många fler markägare med mindre tomter. Det gjorde det svårt att köpa upp tio hektar för att bygga en stora bostadsområden och utvecklingen här gick långsammare.

– Men även i Nerja började man bygga höghus på 1970-talet, det var det som var på modet och spåren finns kvar till exempel längs Calle Castilla Pérez. Men tack och lov insåg man att höghus inte var en intressant modell, med tanke på turismen och vi började istället med bostadsområden som såg ut som små vita andalusiska byar. Den första var Capistrano, och eftersom det rent äffärsmässigt fungerade bra, skapade det en trend och höghusen förpassades till historien. Det har varit en stor framgång för Nerja.

– Just att Nerja inte hade så mycket byggbar mark ledde till att ekonomin i mindre grad jämfört med andra kustkommuner, var baserad på fastigheter och i högre grad på turismen. Krisen är därför inte lika påtaglig här. Vi har ingen fastighetskris, däremot en kris som hänger ihop med handeln. De som lider mest är mindre butiker med livsmedel, kläder, presentartiklar och parfymer. De konkurreras ut av de stora kedjorna, medan caféer och restauranger klarar sig bättre. Och hotellen i Nerja har trots de tuffare vintermånaderna en acceptabel beläggning, bättre än på andra platser.

Vilka är de största misstagen som begåtts inom byggbranschen?
– Värst spår i Málagaprovinsen lämnade nog byggboomen i Mijas, men även i Torrox och Torre del Mar finns exempel på fula höghuskomplex.
– Det fundamentala misstaget var att blanda ihop tillväxt inom turismen med tillväxt inom fastighetsbranschen. Om man bygger en golfbana omgiven av bostäder har man skapat både en fastighetsresurs och en turistresurs. Men när man bara bygger bostäder utan något mer, är det ren fastighetsutveckling som inte påverkar turismen på något positivt sätt. På Costa del Sol är det viktigt att om man ska bygga, samtidigt skapa något som gynnar turismen. Det kan vara utvidgningen av en strand, en golfbana, ett vattenland. Man kan inte bara bygga bostäder och tro att det ska leda till tillväxt.

Finns det goda exempel där man lämnat ett bättre arkitektoniskt arv efter sig?
– Nerja tycker jag är ett sådant exempel. Här är hela 95 procent av kommunens mark skyddad, det vill säga den får inte bebyggas. Det är mer än någon annan kommun i Spanien. Och typen av bebyggelse är mer långsiktigt hållbar, trevlig, omgiven av grönområden. Oásis Capistrano är ett exempel att följa, det finns en harmoni där det gröna dominerar över bebyggelsen. Men det handlar inte bara om att bostadsområdet är frodigt och vackert. Det idealiska är återigen att samtidigt skapa turistresurser vilket förutsätter sådant som rena och trevliga gågator, blåflaggade stränder och i Nerjas fall, ett reningsverk som äntligen ska börja byggas och kommer stå klart om cirka två år.

Hur ser en ekologiskt hållbar arkitektur ut?
– En sak är hållbar turism, en annan sak är hållbar arkitektur. Nerja har ett bra system för hållbar turism, men byggnationen är inte helt och hållet hållbar. Där borde vi avancera mer. Det handlar om att designen av bostaden medför en så låg underhållskostnad som möjligt, att man spenderar så lite som möjligt på nedkylning och uppvärmning, hur huset är orienterat och även att material som isolering och målarfärg är så miljövänliga och hållbara som möjligt.

Vilka är de stora projekten i Nerja den närmaste framtiden?
– Nerjas största utmaning är kampen mot den säsongsbetonade turisme. Det går väldigt bra åtta månader om året men vintern är tuff. Nerja behöver utöka sina turistresurser, bland annat med en golfbana och en småbåtshamn. Vi jobbar med båda, men det är komplicerat i kristider.

Många svenskar söker sig till Nerja för att köpa en fastighet, vad tycker du om det?
– De idealiska besökarna för Nerja just nu är skandinaverna. De har inte drabbats lika mycket av krisen, de flesta kommer just på vintern, de är välutbildade, väluppfostrade och integrerar sig väl.

När det gäller arkitektur skiljer sig värderingarna åt mellan en svensk och en spanjor. Spanjorerna flyr ljuset och vill skydda sig mot sommarvärmen medan svenskarna vill utnyttja ljuset maximalt. Hur kan man bygga bostäder med så olika önskemål?
– Det perfekta huset i Andalusien vetter mot söder, mot havet. Sovrummen bör ligga där solen går upp och den värsta delen är där solen går ned, för på sommaren blir det väldigt varmt. Om man kommer från ett mörkare land och söker maximalt med ljus vill man ofta ha sydvästläge. Men när de varit här ett tag inser de att det blir väldigt dyrt att underhålla. Efter några år förstår de den spanska mentaliteten och ger andalusiern rätt.