Andalusien är Spaniens näst största autonoma region, efter Castilla y León, men det måste vara den särklassigt mest mångsidiga. På bara ett par timmar kan man, som vi, uppleva ett flertal radikalt skilda vyer och landskap.

Resans huvudmål var Cabo de Gata, naturparken vid kusten strax öster om Almería. Om man kör från Costa del Sol får man först uppleva den subtropiska naturen vid Medelhavets sluttningar, med frodiga odlingar, hänförande klippkust och fantastiska stränder.

När man lämnar Granadaprovinsen ändras naturen raskt. Frodigheten lämnar plats för ett kargt och torrt landskap, som inte är så väldigt tilltalande, om man inte är geolog. Området kring El Ejido måste vara en av Spaniens fulaste. Det torra landskapet kompletteras av milsvid med växthus täckta av alla möjliga sorters plast. Här odlas en stor del av de tomater, gurkor och andra grönsaker som vi köper i butiken, men det är allt utom vackert.

Naturparken Cabo de Gata utgör en oas, mitt i det torra och fula landskapet. En liten bergskedja vid kusten avskärmar öknen och växthusen från blomstrande sluttningar mot havet. Kontrasten är enorm, då inte bara landskapet utan även arkitekturen slår om helt. Det känns som om man plötsligt hamnat på Gran Canaria.

Cabo de Gata består av flera små fiske- och turistbyar i vikar vid kustbandet. Naturparen är inte så väldigt stor, men det är ändå svårt att få en ordentlig överblick då det inte går att resa längs med kustbandet, utan man måste ta sig in och ut till de olika vikarna. Missa inte byn "Las Negras", som är ytterst charmig med en liten, mysig strandpromenad samt trevliga barer och restauranger.

Om man kör inåt land från Cabo de Gata måste man oundvikligt passera nya växthusområden, men sedan vidtar ren öken i bästa Vilda Västern-stil. Det är just här som de klassiska spaguetti-western-filmerna spelades in och det finns flera temaparker.

Motorvägen A92 tar oss bort från öknen mot Sierra Nevada, där naturen åter är bördig och bergen snöklädda stora delar av året. Snart möter oss olivträd, mandelträd och ekar och på vår resa en blomsterprakt och grönska som saknar motstycke.

Reseskildringen får upphöra här. Det har bara varit en liten aptitretare och samtidigt en lovsång till Andalusien. Om du har möjlighet, missa inte tillfället att köra runt de närmaste dagarna, så länge blomsterprakten består. Från Costa del Sol behöver du inte köra så långt som till Cabo de Gata, det räcker att du tar dig några kilometer inåt land. Mycket nöje!