Det talas ofta om hur sunda vi skandinaver är jämfört med resten av världen. Vi har bra sjukvård, en hög medelinkomst, vi äter vårt fullkorn och är välkända för vår innovativa forskning. Vi lever också längre än vad 96 procent av jordens befolkning gör. Men hur många av de där åren är vi friska och glada? Hur bra mår vi egentligen – och varför mår spanjorerna bättre?

Slår modelländer
I en studie som nyligen publicerades i brittiska läkartidningen The Lancet undersöker forskare det så kallade HALE-värdet i Europa, Health-Adjusted Life Expectancy eller den friska medellivslängden. Studien använder sig av hälsouppgifter som samlats in under 20 år, och resultatet talar sitt tydliga språk: Spanien har Europas friskaste pensionärer med en frisk medellivslängd på 70,9 år av en total livslängd på 81,4 år. Det är också det hälsosammaste landet att bo och leva i.

Globalt sett slår Spanien välfärdsnationer som Australien, Kanada och Norge. Då spanjorer är relativt överviktiga och konsumerar mycket alkohol och tobak har siffran väckt viss diskussion. Andra studier pekar på att effekterna av den ekonomiska krisen snart kommer att börja avspegla sig i hälsostatistiken. Men spanjorerna åtnjuter ändå flest friska levnadsår av alla européer, och det förklaras framför allt av tre faktorer: sund mat, ett rikt socialt liv – och mycket promenerande.

Kosten som medicin
Medelhavsmatens positiva effekter på hälsan är ingen nyhet. Men att den traditionella spanska kosten skulle vara avgörande för spanjorernas friska livslängd förvånar kanske ändå. När forskare vid universitetet i Navarra lät drygt 14 000 medelålders spanjorer äta endast traditionell medelhavskost i fem år, kunde de efteråt se hur risken för hjärt-kärlsjukdomar minskat hos testpersonerna – de sjukdomar som skördar flest liv årligen i Sverige.

Brittiska Telegraphs:s Anna Nicholas skriver att det kan förklaras av att spanjorer har en stark tradition av att laga mat från grunden, i stället för att köpa massproducerad färdigmat.
– De inhandlar sina livsmedel direkt från producenterna på lokala marknader istället för stora butikskedjor. Självklart älskar de efterrätter och glass, men de konsumerar det med måtta. 

”Ingen datumstämpling”
Bosse Essén, svensk busschaufför och reseledare i Almuñécar, har tillbringat sina vintrar i Spanien sedan 2004. Han blev tidigt förälskad i den spanska livsstilen och tror också att folkets sunda livslängd till stor del beror på kosten.

– När vi köper blandfärs här i Spanien går vi till slakteributiken och ber om ett halvt kilo köttfärs. Då skär slaktaren upp en bit gris, en bit nöt och mal allt i köttkvarnen. Viker ihop pappret och frågar om det var något mer. Ingen datumstämpling. Och köttet är rent, djuren går ute hela året utan att få mediciner. Fisken och skaldjuren är fångade precis utanför. 
Bosse lyfter också fram det behagliga klimatet som en viktig hälsofaktor. 
– Solen, värmen och luften gör livet här nere annorlunda. Temperaturen är lagom, aldrig frost, aldrig snö, och man ses alltid ute. Man bjuder inte hem folk som i Sverige.

Viktigt att umgås
Just det sociala livet är en annan hälsofrämjande faktor som lyfts fram i studien. När det gäller nära relationer och känslan av samhörighet kommer svenskarna inte i närheten av spanjorerna. Det framgår av internationella samarbetsorganisationen OECD:s index Bättre Liv, som mäter hur olika befolkningar uppfattar sin egen livssituation. Fler spanjorer uppger att de har någon nära att vända sig till när livet är svårt än vad svenskar uppger. Spanjorer lägger även fler timmar av dygnet på tid för sig själva och sitt hushåll än vad svenskarna gör.

Linda K George, forskare i sociologi vid Duke University, skriver i sin avhandling "De hälsofrämjande effekterna av sociala band" att sådana sociala relationer stärker både den fysiska och mentala hälsan samt att de förlänger livet. Den som har minst tre nära sociala relationer i livet minskar drastiskt risken att drabbas av kronisk sjukdom.

Svenskar har inte samma tradition av att leva ihop i större grupper eller familjer. Sverige är det land i Europa med flest ensamhushåll. Men svenskarna känner sig inte mer ensamma än sydeuropéer för det, menar sociolog Lars Tornstam.
– Tvärtemot vad man kan tro har ensamhetskänslor inte så mycket med boendet eller umgänget att göra. Det är en vanlig missuppfattning att man skulle vara mindre ensam i medelhavsländerna där man ofta bor i stora familjer, säger han till Metro.


Ledande sjukvård
Spanjorerna löper inte bara en minskad risk för hjärt-kärlsjukdom tack vare sin kost. De drabbas också mer sällan av olika cancerformer än vad svenskar gör. Spanien har låga sjuksiffror för bland annat prostatacancer och bröstcancer och råkar även mer sällan ut för olyckor som exempelvis fall.

De som ligger i riskzonen kan ändå räkna med god sjukvård. Internationellt sett håller Spaniens sjukvård toppklass och rankas högre än bland annat Norges, Sveriges, Danmarks och Schweiz. Spanjorer är också väl förberedda – de är ett mycket vaccinerat folk.

Promenerande folk
Långa dagar utomhus och många promenader bidrar också till spanjorernas hälsa. Frisk luft, rikt med D-vitamin och skonsam träning lindrar effekterna av åldrandet. 
– De promenerar mycket på sin lediga tid, och där finns en stor skillnad mellan dem och oss. Vi stressade turister har alltid ett mål med promenaden, vi ska någonstans. För spanjorerna är promenaden ett mål i sig. De lever ett annat liv än vad vi stressade skandinaver gör, säger Bosse Essén.
Han berättar om skillnaden i dygnsrytm och siestan. Kallar det som svenskarna ofta uppfattar som ineffektivitet för spanjorernas sätt att inte stressa.

– Här är ett annat tempo. Jag har inte haft klocka på mig på två år. Är du till exempel ute och kör bil kan du stanna till var som helst, bara du slår på dina varningsblinkers, och så får folk tuta lite. Ska någon parkera stannar alla upp. Ingen stress i trafiken.

Européer friskast
Spanjorerna lever sunda längst, men i hela Europa har livslängden ökat med fem år bara mellan 1980 och 2010. Bland de tio länder i världen med högst förväntad livslängd finns nio i Europa, visar WHO:s hälsorapport.

Varför danskarna hamnar på 18:e plats i rankingen, före Finland som hamnar sist, menar danska experter beror på för mycket rökning, alkohol och dåliga matvanor. När rankingen publicerades i en dansk kvällstidning löd en av insändarna: ”Det ska vara fan till att vara sund när man lever i ett samhälle som inte tillåter siesta, som gör att vi jobbar som skållade råttor och sedan, när vi kommer hem, bara vill sjunka ned i soffan, käka chips, kedjeröka och ta en grogg eller fem...”

Men även i Norden finns förutsättningar för ett hälsosammare liv. Nyligen visade en forskargrupp i Uppsala exempelvis att den traditionella nordiska kosten kan vara lika bra för hälsan som medelhavsmaten, om den kombineras rätt. Forskarna bytte ut olivolja mot rapsolja, vattenmelon mot äpple och pasta mot mathavre.
– Det ger liknande effekter mot risken för hjärt-kärlsjukdomar och fungerar som läkemedel, säger Viola Adamsson som genomfört studien. 
Nyttigt, så in i Norden. Och så länge det är sommar kan nordborna också njuta utomhus.
– Det är kanske därför spanjorerna lever länge. De får sitta i solen och njuta och trivs så mycket att de vill leva länge, länge, säger Bosse Essén.

---

FAKTA
Bättre Liv” nytt välfärdsmått
Efter kritiken mot BNP som ett alltför fyrkantigt mått på välfärd har OECD tagit fram ett index som även mäter så kallade mjuka värden. Det kallas Better Life och mäter nationers välmående efter variabler som inkomst, utbildning, miljö, förtroende för politiker, hälsa, tillfredsställelse med tillvaron och balans mellan arbete-privatliv. Det ger helt andra resultat än vad det kapitalbaserade BNP gör. Läs mer på http://oecdbetterlifeindex.org

FEM-I-TOPP
Här lever man frisk längst:
1. Spanien: 70,9 år
2. Italien: 70,2 år
3. Australien: 70,1 år
4. Sverige: 69,6 år
5. Kanada: 69,6 år

Läs mer:
Lars Tornstam: På jakt efter Det goda åldrandet (2011).
Linda K George: The Health-Promoting Effects of Social Bonds (2010).
Örjan Klein, Mai-Lis Hellénius och Jesper Aspegren: Medelhavsmat förlänger livet (2006).