WHO befarar att depression fortsätter att öka och kommer att bli till och med det största hotet för hälsan i världen. Eftersom procentandelen deprimerade fortsätter att öka kan man rimligen anta att ökningen har att göra med något annat än enbart ärftliga faktorer. Ökningen borde ha mer att göra med vår livsstil. Det enskilt största hotet i vår livsstil mot vår mentala hälsa är enligt ett flertal internationella undersökningar avsaknad av goda sociala nätverk.


I dagens samhälle är svensken mer mobil än någonsin, vilket leder till att många sociala kontakter klipps helt eller tunnas ut. Det rationella valet av livsstil prioriteras framför hjärtat. Konsekvenserna av detta kan man se hos många deprimerade utlandssvenskar runt om i världen. Bakom depressionen finns då ofta en känsla av rotlöshet. En känsla av att inte riktigt höra hemma någonstans. Även när man är på besök i Sverige är det redan efter ett par år utomlands för många uppenbart att man inte längre riktigt hör hemma där heller.

Även om man själv känner sig hemma i Spanien drabbas man ofta av andras rotlöshet i landet. Många vistas här bara kortvarigt innan de åker vidare, eller tillbaka till sitt hemland. Jag har hört svenskar, så väl vuxna som barn, säga att det ändå är ingen idé att lära känna nya människor då man bittert fått erfara att de inte blir långvariga. Eller som ett barn på en utlandsskola uppgivet uttryckte sig: ”Äsch varför bry sig? De stannar ändå inte.” 


När vänskapsband ofta klipps i unga år kan det uppstå en avsaknad av tillit som behövs för att också senare i livet kunna skapa de så viktiga nära relationerna. Ytliga kontakter är man ofta duktig på, men dessa ger inte den tillhörighetskänsla och det sammanhang som behövs för att minska risken för depression. Ur den aspekten skulle integrering kunna vara svaret, men även spanjorer uttrycker att de inte vill komma nära utlänningar, just för att vi så ofta inte stannar.

Ta kontrollen över depressionen
Depression kan få fruktansvärda konsekvenser såväl psykiskt som fysiskt. Man vet idag att ju fortare en depression blir behandlad, desto lättare är det att komma ur den. Man bör söka hjälp så fort man märker de första symtomen till depression.


Ett dilemma är att man inte ”får” vara deprimerad, utan det skall visas upp en vacker, lyckad och glad fasad. Det kan vara svårt att upptäcka eller erkänna en depression under dessa omständigheter. Det är svårt att våga söka hjälp när samhällsnormen är att självuppoffrande glorifieras, jakten på lyckan förespråkas och självförverkligandet påstrids. Vi behöver därför lära oss att uppmärksamma och se bakom fasaden, både hos oss själva och hos andra.

Tecken på depression hos ett barn:
Det är lättare att upptäcka en depression hos sig själv när man exempelvis känner att tillvaron känns meningslös, eller man själv känner sig värdelös. Det kan vara svårare att upptäcka symtomen på depression hos ett barn. 


Barn vet oftast inte själva om att de är deprimerade, utan upplever depressionen mer som fysiska problem som ont i magen eller huvudet. Som förälder kan du också ofta se sömn- och matproblem hos ett deprimerat barn.


Större barn och tonåringar kan vara irriterade, inte tycka något är roligt, vara ledsna, ha tankar på döden, ont i kroppen, vara energilösa, ha ångest, koncentrationsproblem och negativa tankar om sig själva, samt äta och sova för mycket eller för litet.

Tips till dig som känner dig deprimerad
Under tiden man går i psykoterapi hos psykolog kan man också se över sin livsstil och göra de förändringar man kan för att själv lindra symtomen. På exempelvis Costa del Sol har vi ett väldigt bra klimat för att lindra depression, så ge dig ut och promenera/motionera utomhus minst 30 minuter om dagen, gärna tillsammans med människor som ger dig positiv energi eller med ett husdjur. Se även till att få de 6-8 timmars nattsömn som alla behöver.


Njut av all färsk fisk och få på så sätt naturligt i dig den för hjärnan så viktiga omega 3, men undvik att dricka stora mängder alkohol då den sänker må-bra-hormonerna i längden. Man kan anpassa sin livsstil mer eller mindre beroende på vilken livssituation man befinner sig i.

Vänd dig till din psykolog för mer individuella råd.

Leg. psykolog Mirja Johansson
Telefon: +34 622 633 947
E-post: mirja@psykolog.es
Hemsida: http://www.psykolog.es