Men det började ju med en SKRÄLL - skärtorsdagen inledde som en riktig åskpåsk. Himlen sköt salut så att svenska duniga kycklingar och påskkäringar på sina kvastar flög all världens väg.

Ovädret började redan på onsdagskvällen, så att Fuengirolas pampiga processioner med Jesusar och Marior regnade inne. Men vi fick, tillsammans med några tusen blöta spanjorer, komma in i ett av de enorma heliga förvaringskapellen och ta oss en närgången titt på de vackra statyerna av Jesus och hans Moder. Runt dem på de väldiga vagnarna tjusades ögat av höga brinnande ljus och skyar av vita blommor. Allt detta skulle ha burits runt på gator och torg i timtal, med hjälp av ett par hundra starka bärare. Det hela hade säkert planlagts in i minsta detalj i flera månader, och alla inblandade hade med allvarlig förtjusning väntat på denna kväll. Och så låter Gud det REGNA!!! Ibland får man sig en tankeställare - vad MENAR Han däruppe egentligen?

Gästerna fick dock sitt lystmäte följande kväll inne i Malaga, där flera processioner förtjuste de förvånade turisterna. Detta hade vi ALDRIG kunnat föreställa oss, sa dom, det GÅR bara inte att förklara det här när vi kommer hem! Nänä, det vi har, det har vi ju här i Andalucia!

En helt annan konstighet i påskatider är att det finns höns som värper hårdkokta ägg. Jag köpte en förpackning med sex orangebruna ägg, som såg ut att vara högglanspolerade. "Så vackra!" tänkte jag naivt, "här har nog en ovanligt grann påsktupp varit i farten!" Ja, så skulle jag då tillaga en omelett till påskaftonsfrukosten - men det gick inte alls det! Äggen var alltså redan hårdkokta. Inte hade jag i brådskan läste texten på förpackningen! Alltså antog jag att det måste finnas en speciellt hård hönsras här i trakten - eller? Om jag hade en dylik höna, skulle jag dock uppfostra den till att värpa mera löskokta ägg, för dom är mycket godare!

Det där med påskkäringar förstår sig spanjorerna inte på. Det är synd om alla barn som inte får spöka ut sig och flyga runt till grannarna på mammas sopkvast. Jag minns ännu den ljuva tiden, och allt ljuvligt godis man fick i stugorna.

Och så har det varit Marie Bebådelsedag mitt i alltihop. Nog är det lite konstigt; precis när Jesus dött, blivit begraven och återuppstått så kommer det en ängel till Maria och förkunnar att hon ska föda en son som ska heta Jesus. Det blir liksom lite rörigt! I den gamla bibelöversättningen stod det att ängeln började med hälsningsorden: "Hell dig, Maria..." Då mina små skolbarn skulle skriva ner en berättelse om detta, var det en liten gosse som skrev: "Hej på dej Maria, nu ska du få en pojk!"

Att många invånare i Extremadura får både söner och döttrar i mängd, det tror jag på, för så mycket storkar har jag aldrig sett!  Änglar behövs nog inte där!

Slutar för dagen med: "Hej på dej, nu är det april. Låt dej inte luras!"