Och så - mitt i alltihop - ljuvliga, soliga vårdagar på Costa del Sol. Man sitter lyckligt på en “chiringuito” intagande nystekta sardiner och smakliga babybläckfiskar, nersköljda av ett friskt vitt vin. Solen glittrar på havet och loja vågor skvalpar upp mot strandkanten. Jag vänder lyckligt mitt anlete mot solskivan och börjar bli en brun böna igen.

Mandelträden har satt igång för länge sen, trotsande isvindarna. Hoppas att alla hoppfulla blomsterskådande utflyktsåkare hinner få en titt på allt rosa och vitt som sig utspritt!

Så till någonting helt annat. Den svenska kronans fallande är verkligen eftertanke påkallande. Det svenska ishockeylandslaget "Tre Kronor" borde byta namn till "Två och femtio". Dags för Sverige att tänka på högre målsättning! Vi pensionärer som lever och residerar här ser pensionspengarna smälta ihop till en allt mindre hög vid omväxlingen till euro. Det är bedrövligt och det vore behövligt att som omväxling få se en blommande krona. Kanske när våren kommer!

I alla fall har man råd att äta sig mätt. Här dräller det av vitaminer i en måltid bestående av en mustig soppa, kokad på färska spanska grönsaker och rotfrukter, med söta saftiga apelsiner som efterrätt. Omegan tre trängs i fisken och olivoljan tillför hälsa och långt liv. Något av det mest njutbara är att äta kaninstuvning på någon liten “Venta” i bergen. Vi har hittat en sådan utanför Coín, där man sitter framför en väldig öppen spis med en flammande brasa och inmundigar denna kulinariska kanin med ett mustigt rött vin till. Kan inte bli bättre!

Föreningslivet florerar i februari; på alla håll erbjuds luncher och balunser, bergspromenader och kvällsserenader, blomsterexkursioner och målningsinstruktioner. Man måste vara ung och alert för  att orka med allt det här - och är man inte det så blir man!

Det är alltså full fart mot att bli 200 år! Detta är möjligt, enligt senaste rön. Men har man redan upplevt allting på 100-årsdagen - vad ska man göra sen då? Förresten är det redan tröttsamt i pensionsåldern, när unga beskäftiga personer tvärsäkert säger sig veta hur allting ÄR! Jag menar att har man varit med ett bra tag, så VET man ju verkligen hur det förhåller sig med saker och ting. Ibland blir jag så TRÖTT på dessa unga Besserwissrar! Det vore nog jobbigt att höra på dom i 200 år! Så vid firandet av mina två sekel orkar jag nog inte hålla igång så mycket. Men på 100-årsdagen tänker jag dansa Sevillanas!

För tillfället längtar jag efter att BADA! Inte bara i badkaret, fast det är skönt, utan i havets ljumma vågor. Det vore inte särskilt behagligt så här års på kusten, även om man hade lusten. Så jag tar och drar dit pepparn växer, för att några dagar ligga i blöt på Gran Canaria.

Vi hörs när jag kommit opp!