Tänk att det fortfarande, i adventstider, är så soligt och somrigt på våran kust! Ser till min belåtenhet på TV-skärmen att vi är varmast i Europa, varenda dag. Med stora steg går vi mot en jul igen. Julgirlanger hänger redan och glittrar över gatorna, och jultomtar och granar trängs i fönstren. Och ändå är det SOMMAR  - tralala! Tror jag ska gå till playan idag, för att bättra på solbrännan. Så att man passar till pepparkakorna där hemma i Sverige. Är man ganska gammal, och rund och rynkig, så gäller det att göra det bästa möjliga av sig, så länge man har sig!
 
Går mot jul gör det alltså, och går och går gör man själv också. Olikt klockan så kommer man till slut hem till dörren, och sjunker tacksamt ner på en stol. Det småvärker i benen, och fötterna tycker inte alls om skorna längre. "Man ska vara glad åt fötter, fötterna är kroppens rötter", sjöng Birgitta Andersson. Men det där med fötter kan vara ett problem!
 
Jag är född med väl tilltagna fossingar och dom växte glatt på både längden och tvären. Är jag barfota så står jag stadigt  - men vill man vara en Fin Dam så blir det krångligare. Fin Dam vill man ju vara ibland - och en sådan har lämpligen små nätta pumps, helst med höga klackar. Det GICK bra i ungdomens år, det gjorde det, om man fick sparka av sig grannlåten genast vid hemkosten.

Med mina allt längre vistelser i söderns länder kunde jag skämma bort mina fötter med läckra remsandaler. Alla med uteplats för såväl tår som hälar. Sådana skor finns ju med hög klack också, så nog var jag festfin! Och försöker så vara än i dag, när det bjuds till kalas. Men på 60- och 70-talen var det dock svårt att hitta min STORLEK i Sydeuropa. Personalen i skoaffären samlades ofta runt mina apostlahästar och stirrade förvånat. Skor till SÅNA DÄR fanns ju inte! (Dom skulle bara ha vetat att Greta Garbo hade ändå större!!)
 
Ibland hittade jag i alla fall på någon undangömd hylla i en och annan skoaffär några skodon i mitt nummer, och då köpte jag bums allihop. Gick sedan glatt gnolande vidare genom livet.
 
NU är det ju så att det blir vissa problem med att fira julen i Sverige. Där är det tjocka stövlar som gäller; tunga, skinnklädda doningar. Fötterna trängs och kvävs. Dessutom halkar man hjälplöst omkring på isgatorna, med risk för att hela lasset välter och sätter en rova på sin rumpa. På julkalasen ska man vara elegant. Helst med heltäckande pumps! Fast ingen ser att jag kvickt "tar av mig skorna i mörkret under ett bord". Det är skonsamt, och sen kan man känna julglädjen från topp till tå.
 
När ni nu är ute och går, så MÅSTE ni bara gå och titta på alla Betlehem överallt! På torgen, i kyrkor, i kapell, rådhus och casetor har man byggt upp fantastiska "Belenes". Hela födelsestaden med gator och hus, människor och djur, palmer, vattenfall och kvarnar. Och så i mitten: stallet med Den Heliga Familjen. I vissa casetor bjuds det på något gott att dricka medan man njuter av härligheten. 
 
Hoppas att vi alla; ni på soliga, sorglösa och skolösa playor, och vi där uppe i vinterlandet som skott oss rejält, går mot en Härlig Helg och en Ljuvlig Jul!