Nu för tiden är det bara en massa jordbävningar och vulkanutbrott på alla håll och kanter. Vad Moder Jord har blivit besvärlig! Jag tror att hon har tröttnat på dom här dumma människorna och försöker skaka av sig dom. Kanske vill hon behålla sin feta, dyrbara olja och alla sina gaser för sig själv? Och önskar sig rent vatten i sina oceaner och en luft som är ljuvlig att andas! Människorna skräpar ju ner så förskräckligt. BORT med dom!
 
Förresten är det i alla fall snart slut på människans bravader! Det har jag lärt mig i Mexiko – så det så! Mayafolket byggde på Yucatanhalvön höga, pampiga trappstegspyramider, som på senare tid hittats i den ogenomträngliga djungeln. Nu är dom för länge sedan rensade från all frodig växtlighet, och reser sig i imponerande majestät. Varje "trappsteg" på pyramiderna i Chichen Itza symboliserar en period i människorsläktets historia. Så småningom tar ju pyramiden slut högst där uppe – och där är allt kaputt och finito. Året är 2012. Alla som tror på detta får nu två år på sig att leva livet och ha det jättekul. Sätt igång!
 
Själv kan jag inte sätta nå´n vidare sprätt, för jag har ont i ett ben nu igen. Artros, antogs det först, kanske av gammal vana. Det är ju redan åtgärdat i det ANDRA knät! Men så kom en doktor på att det är något med en MUSKEL! Tänk, va, att jag har en sån! Man blir imponerad! Det låter så stiligt; att ha en skadad benmuskel - precis som en löparstjärna eller en höjdhoppare eller ett fotbollsproffs. Fast jag bara har mina små promenader att komma med! Men någonting är det, och ONT gör det, så om ni ser mig komma linkandes kan ni kanske stanna, vänligt vinkandes! Då känns det bättre.
 
Nu TROR jag på den duktiga spanska läkarkåren, så dom fixar nog till mig framåt sommaren. Då ska det ju åkas hem till stugan i Sverige och denna ljuva tid på året vill jag inte gå miste om. Tror att jag ska börja äta en massa SPENAT för att stärka den där mesiga muskeln. Eller allihop, om flera förefinns.
 
Livet har sina fröjder ändå och brun och eventuellt vacker kan man bli hemma på balkongen. Bara fåglarna ser mig däruppe, och dom är inte så blyga av sig. Så jag kan plocka av mig hur många klädesplagg som helst. Min muskel trivs också alldeles utmärkt gott i solskenet.
 
Det är valår, vilket börjar märkas i svensk TV. Debatterna mullrar på, så man blir alldeles trött och matt. Vad som verkligen fattas är ett starkt parti för oss som flyttat utomlands, för oss bryr dom sig inte om, varken dom till höger eller vänster. "Utvandrar-partiet" ska det heta, och dess främsta slogan blir "Sänk Sink".
 
Bröllop är då bra mycket roligare än politik och snart ska ett pampigt dylikt gå av stapeln i Stockholm. Den enkla mannen av folket får sin prinsessa och halva kungariket. Så härligt det ska bli att saligt sitta och snyfta framför TV i många romantiska timmar! Har redan börjat förbereda mig genom att köpa ett paket fina näsdukar.

För att minnas evenemanget kan man sedan köpa kuddar, muggar, grytlappar och disktrasor med brudparets bild på. Men den senare produkten tycker jag borde diskas! Hoppas i alla fall att Victoria inte ger sin älskling en korg, som hennes söta syster gjort med sin. Det skulle innebära en stor sorg för alla oss som troget väntat på evenemanget.

Nu ska jag stappla ut i köket och koka spenatsoppa. Här kommer Karl-Alfreds tjej - hej, hej!