Sedan kom det regnmoln förstås, och blåst och morgondimma. Då satt jag inne i min trevna stuga bland böcker och bokar. Det är ljuvt att lyss till den bokens susning vid vars rot mitt bo är fästat!

På Blekinge-kusten har det svingat och svängt ska jag säga. Musiken har ljudit över nejden vid den årliga jazzfestivlen i Hällevik, där 24 orkestrar från hela Europa låtit det lilla fiskeläget dansa och gunga dag och natt. Härligt! I början av sommaren hade "Sweden Rock" vrålat loss, också det i Sölvesborgs kommun. Bevare mig väl för DEN musiken, säger denna vuxna dam, som föredrar sin egen ungdoms musik framför nutidens skrik.
 
Radioprogrammen bjuder också mest på "dunk, dunk, smäll, smäll, SKRIIIIK; dunk, dunk......." VARFÖR tar ingen hänsyn till landets 1,7 miljoner pensionärer när det gäller musik? Vi är ju tämligen säkert den största lyssnarskaran! Nej, UNGT ska det vara, hej och hå, dunk, dunk.
 
Några som i alla fall bryr sig om oss pensiosar är de politiska partierna. Oj, vad dom FJÄSKAR för oss med sina löften om SÅ mycket pengar i plånboken! Plötsligen har dom upptäckt vår existens och bjuder över varandra med tjusiga löften. Huruvida vi i Spanien kommer på grön kvist är oklart. Vi betalar ju SINK-skatten, och den ingår kanske inte i paketet?? Men om dom däruppe ville sänka sinken så skulle det förvisso senteras och sanktioneras.
 
FOTBOLL har varit sommarens stora glädjeämne. Minsann såg jag i TV-burken alla VM-matcherna och höll tummarna hårt för Spanien. Det hjälpte, för "vi" vann! Att hela Spanien festade kan jag förstå och själv dansade jag runt i stugan. Ska bli kul att komma hem till en extra glatt och lyckligt land!
 
Även i mina trakter på landet är det fotbollsyra, för lilla Mjällby på Listerlandet klarar sig fint i fotbollsallsvenskan och många tusenden samlas på Strandvallen Hällevik för att beskåda bollsparkeriet. Jag var också där förstås för att se en match, och sedan såg jag ut som en golvmopp. Det regnade nämligen just den dagen och håret stod åt alla håll. Men det gjorde inget, för Mjällby vann!
 
Sverige är ett krångligt land på många sätt och vis. Att ringa till kontor och myndigheter är ett vådligt vågstycke. Slå nummer- lyssna på en plåtröst - trycka på knapp - plåtröst - knapp -  plåtröst - knapp - plåtröst - knapp - VÄÄÄÄÄNTAN - mänsklig röst KANSKE. Hopplöst!
 
Att skaffa tågbiljett ska vi bara inte tala om. Dom flesta stationer är obemannade och är man obekant med biljettautomaten (och det är man ju) får man köpa biljett av konduktören och böta 50 kronor. Min biljett denna gång Stockholm-Malmö (början på hemresan till soliga, roliga Spanien) köptes via datorn. Den kostade lite vad som helst, beroende på NÄR min slagfärdiga son slog fram SJ:s informationer och tidtabeller. Ibland var priset 1.015 kronor, och ibland 1.150. Detta kunde ju verkligen slå ner humöret, och jag funderade på att slå upp min relation till SJ. Men så dalade priset plötsligen igen, och då slog vi till! Det är mycket enklare att åka tåg i Spanien!
 
Tiden rullar på, och jag med den. Snart ses vi igen allihop! Hej så länge!