Men varmt är det inte i denna ljuva sommarmånad. Här gäller yllekofta, täckjacka och präktig halsduk. Vissa morgnar och kvällar känner jag för vantar också - men där går gränsen! Kung Bore ska INTE få lägga vantarna på min sommar!

Svenskarna är tålmodiga människor som aldrig ger upp hoppet. SNART vänder det, och värmen kommer vältrande. Det stod så i aftontidningarna häromdagen, så då måste det ju vara sant! Alla tänker på de kommande semesterveckorna, det Levande Livet i det gröna. Att man själv har lyckan att bo i spansk sol, mitt i grönsakerna, hela vintern, får man hålla inne med ibland. Det man har större delen av året, det har man ju där på Solkusten.

Det man har när detta skrives - förutom sommarhagens prakt och Hanöbuktens blåa vågor utanför fönstret - det har man ju där i Lissabon. Fotbollsfesten är en härlig händelse, även för en som i vanliga fall ger blanka katten i bollsparkeri. Det var förstås synd om Spanien, och mitt blågulröda hjärta grät lite grann.

Här på Listerlandet i Blekinge följs EM-festen men allra största koncentration, härifrån kommer nämligen två av stjärnorna i det svenska laget. Båda har gått i lilla Hälleviks skola, så där flaggas, och rektorerna har ordnat ett fotbollsmuseum. Lokaltidningarna skriver spaltmeter, och Mjällby AIF sträcker på sig och avancerar i serietabellen av bara farten.
I Stockholm har det varits, på föreningen SWEAs 25-årsjubileum. Det var en fest vill jag lova! 1400 Sweor från hela världen fanns på plats, plus några manliga bihang, så kallade Svenner. Ett digert program bjöds under fyra dagar.

Höjdpunkten var den ståtliga banketten i Blå Hallen i Stockholms Stadshus med Kronprinsessa och hela härligheten. Imponerade gjorde Swea-kören, bestående av 70 damer som skred nerför den stora trappan i likadana, tjusigt blonda peruker och i eleganta aftonklänningar. Trots alltför liten samträning lyckades man dessutom sjunga både rätt och rent! Starkt intryck gjorde även serveringspersonalen som jobbade snabbt och effektivt på givna order från hovmästaren. Efterrätten, som bestod av smultrontårtor med brinnande ljus på, bars stilfullt nerför trappan under pampig musik. Det var som på Nobelfesten - verkligt nobelt!

Ute var det som vanligt grönt och kallt, och ofta väldigt vått. Det hade gjorts reklam för det varma och soliga sommarvädret i Sverige - men mången Swea nådde säkert fryspunkten. Men stämningen var varm!
Nu regnar det igen och åskan dundrar i fjärran. Då får jag glädja mig åt matjesill och färskpotatis, jordgubbar och bedårande barnbarn. En promenad blir det sedan. Man måste ut och lukta på den nybadade grönskan, fylla lungorna med sommarens dofter, och bli som ung och grön på nytt!

Nämen titta! Precis nu skymtar den blå himlen mellan molnsjoken. Och minsann kommer inte några försiktiga solstrålar nerdimpande över nejden. Jag slickar mig om munnen som en belåten solkatt. Spanien kan vänta lite - just nu trivs jag förträffligt!

Varma hälsningar från Grön-land!