Jag vaknar pigg varje morgon, sprudlande glad över den nya dagens ankomst. Solen skiner alltid, vid behov har det regnats i lagoma proportioner under natten.

Så avnjuter jag min frukost med svenskt kaffe och nybakat, doftande bröd, levererat vid dörren av en hittills okänd bagare. TV:s morgonnyheter meddelar att ingenting farligt eller krigiskt har inträffat någonstans. Afrikas och Asiens folk har tillfrisknat från allting och bygger nu upp sina länder i största frid och fröjd. Jordbävningarna har slutat bäva, syndafloderna att syndigt överflöda, och orkanerna har skruvat ned vindstyrkan. Alla människor mår finfint, och sjunger och dansar av glädje och livslust. ”Och över alltihopa lyser Moder Soool!”

Frampå förmiddagen åker jag i min bil på spanska vägar där trafiken flyter fram behärskat och hänsynsfullt. I rondellerna låter man lugnt andra trafikanter komma både in och ut utan några som helst problem. Och när jag anlänt till exempelvis Marbella eller Fuengirola är det bara att välja parkeringsplats. Det finns nämligen många sådana, alla prydliga och med väl markerade rutor. Vill jag ha bilen i garage går det också bra, för det finns åtskilliga, alla med gott om plats att köra både framåt och bakåt. Alla påträngande pelare är borttagna, taken håller sig uppe ändå! Allt är himmelskt skönt och bra.

På kontoret eller hos myndigheten dit jag beger mig för ordnande av VIKTIGA papper, plastkort och dokument, är alla mycket vänliga och hjälpsamma. Ser jag frågande ut så kommer bums en förtjusande värd eller värdinna för att visa mig fram till rätt lucka eller pulpet. Alla anställda arbetar snabbt och idogt, och mycket snart är det min tur. Tjänstemannen- eller kvinnan ler och hälsar mig välkommen, och lyssnar vänligt intresserad till mitt ärende. Säger att allt ska ordnas snabbt och behändigt, och så sker också. Skulle jag ha glömt något, så finns det all service på stället. Fotokopior ordnas flinkt fram, och felande uppgifter hittas raskt på datorn. Lätt som en plätt!

Sedan ska jag handla mat och alla möjliga vardagliga förnödenheter. När jag proppat vagnen full och kommer fram till kassorna finner jag genast en som är utan kö. Den söta damen som börjar slå in mina varor, är glad och trevlig. Hon vänder sig enbart till mig, som för tillfället är hennes kära kund. Vi växlar vänliga ord med varandra, och hoppas få ses snart igen. När jag kommer hem finner jag brevlådan full med trevliga brev, som kommit fram på rekordtid.

En dag kanske jag får ont någonstans, fast det är ett sådant bra år. Fast bara lite, förstås! På min läkarstation behöver ingen vänta särskilt länge på att få komma in till doktorn. Jag får veta ordentligt när det är min tur, för en sköterska ropar upp mitt namn högt och tydligt.
Under sommaren i Sverige regnar det aldrig, och badvattnet är varmt. Det bestäms att utlandssvenskar ska slippa betala så mycket skatt till svenska staten, och priset sänks på svenska kräftor.

Till sist kan ingen ANA hur många år jag fyller i slutet av året, för med hjälp av den nyaste antiskrynkelkrämen är jag slät som en baby. Min ljuva ungdomstid kan visserligen betraktas som definitivt förbi – men jag mår bra som 17 i alla fall!