Det hela hände på Hospital Costa del Sol i mitten av juli. Två läkare och en mängd sköterskor opererade i flera timmar. (Den som mår illa nu kan lämpligen hoppa över några rader!) Ryggmärgsbedövningen satt fint, och mina ben bara försvann. Men hörseln försvann inte, så jag förundrades över att det kördes motorsåg och bankades plåt som i en bilverkstad därinne i operationssalen. Att sätta det i samband med utbytande av ett knä gick inte att föreställa sig!

Sen försvann hela jag! Det var som så att jag skulle få ambulanstransport hem nästa eftermiddag, och min vän åkte hem för att invänta min ankomst. Men någon hemkost blev det inte - ambulanserna hade väl viktigare saker att göra! Mobiltelefon hade jag som vanligt inte, och kunde alltså inte ringa hem.
Vännen ringde upprepade gånger till min sjukhusavdelning, men där hade ny personal gått på sitt skift, och ingen visste vem jag var eller var jag befann mig. "Hon finns inte här" sa dom. Men det fanns jag visst, jag låg snällt i min säng hela dagen och hela natten. Min vän vankade oroligt fram och tillbaka därhemma, och själv låg jag där jag låg, och var arg. Tidig morgon. Vännen kommer klockan sju och hämtar hem mig. Det blir champagnefrukost och allmän glädje. Och knät, det har blivit bättre och bättre. Så operera, det är dom duktiga på i Spanien! Tack för det!

Nu sitter vi i stugan vid Blekinge-kusten och tittar på regnet som skvalar. Det är bara skönt efter all hettan i Spanien. Förresten ser jag nu att himlen har börjat måla sig alldeles blå en bit bort i kanten, och man har lovat sol på eftermiddagen. Den ska jag ta vara på, eftersom jag känner mig lika blek som en aspirin efter en månads konvalescens. Blek, men inte skön! Skönare är det att ha en lagom, frisk solbränna, tycker jag.

I Sverige är allt som vanligt, utom att det verkar ha blivit mycket dyrare. Allting! Och det UTAN att landet växlat om till euro. Valet är på tapeten, och partiledarna lovar guld och gröna skogar i alla tidningar och TV-program. Persson lovade häromdagen en ny motorväg genom hela Blekinge, och det är något som blekingarna väntat på länge. Så nu vill det till att den borgerliga alliansen kontrar med något ännu bättre. Varför inte starkt subventionerade flygresor från Ronneby Airport till Solkusten under den mörka och dystra svenska vargavintern? Det skulle nog ge många röster!

Adjö så länge! Jag kommer snart hem, och ska skutta omkring på stranden. Hej hopp!