Sedan upplevdes på en dag lilla Andorra. Upp och ner längs den slingrande vägen genom ett majestätiskt alplandskap. Mycket vackert, och mycket folk överallt i de städer och tätorter vi åkte igenom. Skaror av turister sågs bärande på påsar, paket och vinkartonger. Det torde vara billigt att handla här, men vi gjorde det inte. För vi hittade ingen parkeringsplats!

Ut ur Andorra kom vi genom en sprillans ny tunnel, en halv mil lång. Utkomna på andra sidan var det bara att krokigt köra utför mot Barcelona, ned mot havet från 2 000 meters höjd.

Bilfärden genom Spanien söderut är en lång dags färd mot natt. Idel motorväg, biltullar, kaffe här och tapas där, och ÄNTLIGEN hemma på kusten! Mitt knasiga knä knorrade inte alls, utan har börjat kännas krytt och som nytt.

Resa till spanska norden
Sedan allt detta hände, har vi varit på en långresa till, nämligen till Galicien. Om ni ÄLSKAR att åka buss så ska ni genast beställa en dylik spansk resebyråresa! 22 timmar buss non-stop, genom natt och dag. BRRRUM, bompeti, bompeti, HÖG musik och en ambitiös guide som berättar om allting på SNABB spanska en halvtimme i taget. Torftig mat på vägrestauranger, där l4 bussresor samlats på en gång. Kilometerkö till toaletten – så det gäller att hålla på sig. Och så buss på bussen igen. Kom fram sent en kväll till vårt lilla hotell i O Grove, där vi somnade direkt!

Sedan följde en regntung vecka när droppen drapp. Regndiset kunde dock inte helt vara döljande ett böljade, grönt Galicien. Så vackert, och så ”svenskt” med trädbevuxna, lagom höga berg och glittrande vatten emellan. De många, fjordliknande ”rias” liknar svenska sjöar, och man trivs i detta landskap. I vattnet odlas musslor och ostron, som får växa till på snören som hänger ner från de stora träflottar som flyter på vattnen överallt.

Från hav till mun
En dag var det båtutflykt till musselflottarna, och man fick på nära håll se hur skörden gick till. Musslorna hivas iväg med grävskopor, fraktas i land för att kokas, paketeras och distribueras ut i världen. På båten serverades nykokta musslor och vitt vin, hur mycket som helst! Varefter alla passagerarna blev mycket glada och dansade sevillana. Olé!

Efter en vecka som mätta och belåtna musselmaner, med trötta, blöta fötter och med minnen av kolossala katedraler, välvårdad växtlighet och granna gråstenshus, blev det tid för bussning igen. BRRRUM, här kommer vi, hem till andlöst attraktiva Andalucia.

Sömniga hälsningar.