En anmälan från flera ledande spanska mediabolag mot kommunikationsplattformen Telegram hade föranlett utredningsdomares i federala domstolen Audiencia Nacional att beordra blockeringen av appen i Spanien. Beslutet skulle beröra mer än 8,5 miljoner användare och väckte en hård debatt där upphovsrätt ställs mot yttrandefrihet.

Hård kritik mot beslutet föranledde Pedraz att begära en rapport från Kommunikationssekretariatet. Den presenterades på måndagen och fick domaren att hävda blockeringsbeslutet, med motiveringen att åtgärden var oproportionerligt hård. Detta då det skulle drabba miljontals användare som inte begått något brott, men som är ekonomiskt och socialt avhängiga av kommunikationstjänsten.

Beslutet om blockeringen grundade sig på en rättslig process inledd av flera stora mediehus och rättighetsinnehavare som anklagar Telegram för att främja olaglig spridning av deras material. Domaren anklagar plattformen för bristande samarbete och betonar att dess registrering i skatteparadiset Brittiska Jungfruöarna försvårat utredningsarbetet.

I Spanien är inte nedladdning eller tillgängliggörande av upphovsrättsskyddat material för andra olagligt, såvida det inte sker i vinstsyfte. Detta är fastslaget i brottsbalken sedan 2015. Däremot, när det gäller tillgängliggörande av sådant material via internetplattformar, kan domstolar vidta förebyggande åtgärder under vissa omständigheter.

Jurister och cybersäkerhetsexperter har ifrågasatt huruvida de specifika förutsättningarna för en sådan åtgärd verkligen förelåg i detta fall. De pekar på konflikten mellan yttrandefrihet och upphovsrätt, samt den potentiella censuren av en plattform som används av miljontals för legitima ändamål. Debatten återspeglar en pågående dragkamp mellan rättsstaten och digitala företag som vägrar samarbeta med rättsliga utredningar.

Samtidigt väcker domstolsbeslutet frågor om effektiviteten av denna typ av områdesblockeringar, då många användare lätt kan kringgå dem genom VPN-tjänster och proxy-servrar.