De spanska elbolagen är få och mäktiga. Insynen är närmast noll och medan de flesta konsumentpriser både stagnerat och sjunkit, som en konsekvens av krisen, har elpriset i Spanien stigit mer än i något annat EU-land.
– Officiellt har elmarknaden liberaliserats, men det är rent bedrägeri, säger Rubén Sánchez på konsumentföreningen Facua.

I oktober förra året antogs den nya timtaxan. Den innebär att elpriset varierar dygnets alla timmar, beroende på efterfrågan. Det gällande elpriset publiceras dagen före klockan 18.30 på statliga elverket REE:s hemsida. (Se länkar).
– Det här är vansinnigt. Det finns ingen konsument som går in på en hemsida på kvällen för att finna ut vilka elpriser som gäller till nästa dag. Lika lite som någon går upp klockan fyra på morgonen för att köra tvättmaskinen, menar Rubén Sánchez.

Generellt är elen som dyrast mellan klockan 21 och 22 på kvällen samt 09 och 11 på förmiddagen, då efterfrågan är som störst. Det finns dock tre olika tariffer att välja mellan, som erbjuder större eller mindre prisväxlingar.
– Det här systemet strider mot EU:s grundläggande förordningar, då det i praktiken är omöjligt för konsumenterna att veta i förväg vad en produkt kostar.

Rubén Sánchez jämför med exempelvis telefonmarknaden. Där är operatörerna skyldiga att meddela eventuella prisändringar med minst en månads varsel. Detta för att möjliggöra för kunden att byta bolag, om den inte gillar de nya priserna,

Facua har anmält timtaxan till EU-kommissionen, men den avslogs. De stötte nämligen på ett inte helt oväntat motstånd. EU:s energikommissarie är nämligen Partido Populars Miguel Arias Cañete, tidigare jordbruksminister i Spanien och indragen i stor polemik för sina personliga investeringar i oljesektorn.
– Arias Cañete har inte oväntat försvarat PP-regeringen, som drivit igenom timtaxan, suckar Rubén Sánchez.

Officiellt gör timtaxan det möjligt att spara på elräkningen genom att planera när på dygnet man konsumerar mest. Det har dock blivit svårare för abonnenterna att kontrollera sin elkonsumtion. Fakturan är ej specificerad, då det rör sig om 24 olika tariffer per dygn. Däremot erbjuder elbolagen mer specifik information på sina hemsidor.
– I slutänden får konsumenterna betala mer, konstaterar Rubén Sánchez.

Ett annat hinder för att kunna spara på elräkningen är att de fasta avgifterna står för den största delen av höjningarna. Sedan augusti 2013 har den fasta elräkningen, för anlitad kapacitet, stigit med 92 procent för konsumenter och hela 145 procent för företag. Detta medan de rörliga kostnaderna sjunkit. Det innebär att ju mindre en abonnent förbrukar desto mer betalar denna per kilowattimme.

En annan av PP-regeringens kontroversiella reformer av energisektorn är den så kallade solskatten, som infördes i slutet av förra året. Den innebär att skatten för dem som alstrar egen energi och samtidigt är uppkopplade till elnätet är så hög att det i praktiken gör det olönsamt. Energiministern José Manuel Soria försvarade reformen som en nödvändig reglering av elmarknaden och uppger att den gynnar förnyelsebara energikällor.
– Det är en vansinnig skatt som alla partier utom PP vill slopa, poängterar Rubén Sánchez.

Elbolagen är vana att få sin vilja igenom. Det kanske inte heller är en tillfällighet att tidigare regeringschefer som Felipe González (PSOE) och José María Aznar (PP) hamnat på välbetalda konsultposter hos eljättarna Iberdrola respektive Endesa. De är för övrigt inte de enda tidigare höga politiker i Spanien som brukat den så kallade "svängdörren" mellan ämbetsposter och gynnsamma poster i mäktiga energibolag.

Vid 2000-skiftet såg Spanien ut att satsa stort på både sol- och vindkraftverk. Flera spanska företag tog viktiga marknadsandelar, bland annat ISOFOTON i Málaga, som startade som ett universitetsprojekt och som kom att exportera till ett 60-tal länder, inte minst till Tyskland. För två år sedan gick bolaget i konkurs.

Risken är stor att samma sak ska ske med eljätten Abengoa, som tvingats frysa sina betalningar. I november fick handeln med Abengoa-aktier stoppas, efter att de på en enda dag mer än halverat sitt värde.

Abengoa har skulder på 8,9 miljarder euro och är på randen till den största konkursen någonsin i Spanien. Det enda som kan rädda bolaget uppges vara en överenskommelse med fordringsägarna. Abengoa har mer än 28 000 anställda i 80 länder och ett samlat kapital på nära 25 miljarder euro. I Spanien är Abengoa främst känt för sin stora satsning i Andalusien på solkraftverk, en investering som inte slagit väl ut.

Krisen i Abengoa har flera orsaker och skylls bland annat tvivelaktiga affärer och hutlösa avgångsvederlag, som är föremål för kriminella undersökningar. Däremot råder ingen tvekan om att myndigheternas bristande stöd till förnyelsebara energikällor haft en förödande effekt.

Det är inte bara med Partido Popular vid makten som förnyelsebara energikällor motarbetats. Situationen var liknande under socialistregeringen. Visserligen beviljades subventioner under slutet av 00-talet, men det var främst hjälp till storproducenter som exempelvis jordbrukare som installerade solpaneler på sina marker. Dessa bidrag var inte ämnade för konsumenterna och dessutom drogs de in under uppseendeväckande former 2010, på grund av krisen.

De indragna bidragen har i sin tur lett till att ett flertal företag stämt spanska staten för att de lurats att satsa på en sektor vars villkor förändrats. Så sent som i januari år avslog dock Kammarrätten i Stockholm en anmälan mot Spanien. Domstolen behandlade en anmälan från investeringsbolagen Charanne B.V. och Construcción Investments S.A.R.L.

Kammarrätten i Stockholm fann att de indragna subventionerna är legitima, då de syftat till att minska spanska statens budgetunderskott. Anmälarna hade åberopat att Spaniens regering agerat enväldigt och mot allmänhetens intresse. Domen mottogs med öppna armar av de spanska myndigheterna, som hoppas att den ska bli prejudicerande. Spanien har nämligen ett 20-tal närmast identiska anmälningar mot sig, av vilka två också behandlas av Kammarrätten i Stockholm.

Sedan krisen startade i Spanien har elpriserna stigit med hela 63,5 procent. Det är den särklassigt största höjningen i hela EU. Det är som sagt främst den fasta taxan som gått upp och myndigheterna skyller detta på kostsamma satsningar på vindkraftverk och inte minst solenergi. Medan solenergin uppges stå för fem procent av elproduktionen i Spanien ska den stå för 20 procent av produktionskostnaderna.
– Detta är lögn. Det är elbolagens lobbyarbete som ligger bakom svartmålningen av sol- och vindsektorn för att avleda uppmärksamheten från deras kortsiktiga ellösningar och manipulering av elmarknaden, säger Rubén Sánchez.

Från tid till annan avslöjas hur elbolagen försöker styra elpriserna till sin fördel. Det är ovanligt att de ställs till svars, men i december förra året dömdes Iberdrola (samma bolag som haft Felipe González på lönelistan) att betala 25 miljoner euro i böter för manipulering av energipriserna.

Konkurrensverket CNMC fann det styrkt att Iberdrola 2013 medvetet höjde priserna i slutet av året, för att de skulle vara så höga som möjligt vid kvartalsauktionen som då fastställde de rörliga priserna. Det var efter att just denna auktion resulterat i en anmärkningsvärd höjning av elpriset som regeringen fann sig föranledd att helt ändra modellen för beräkning av de rörliga priserna.
– Manipuleringen av kvartalsauktionerna var det som motiverade PP-regeringen att införa timtaxan, som är ett ännu sämre system.

För Ruben Sánchez finns endast en radikal lösning på den bristande kontrollen av elmarknaden. Staten måste kräva full insyn i elbolagens faktiska produktionskostnader och utifrån den informationen fastställa maximipriser.
– Gissa om elbolagen tror sig stå över lagen när de öppet sagt att de inte kan uppvisa sina produktionskostnader, då det skulle hämma deras möjligheter att spekulera med elpriserna.

Vidare kräver Facua en total revision av prissättningen av elen de senaste tio åren. Rubén Sánchez menar att den manipulering som avslöjats de senaste åren bara är toppen på ett isberg.
– Fortfarande idag lurar elbolagen abonnenter att byta sina kontrakt till den fria marknaden. Det innebär dyrare elräkning och vi har redan anmält hundratals fall.

Facua
Facua grundades 1981 och är en ideell, politiskt obunden organisation som försvarar konsumenternas rättigheter. De ifrågasätter det nuvarande konsumtionssamhället, som baserar sig på irrationellt slöseri, exploatering av fattiga länder samt reducering av naturresurserna: http://www.facua.org

Andra länkar:
Konkurrensverket erbjuder på sin hemsida information om de olika elabonnemang som går att teckna med digitala mätare:
http://www.cnmc.es

Statliga elverket REE publicerar varje kväll klockan 18.30 de olika timtarifferna för kommande dag: http://www.esios.ree.es