Men det är inte bara därför som jag känner glädje. Det år vi nu har börjat innebär också en hel del för oss i Svenska Kyrkan. Vi står mitt upp i ett jubileumsår. Svenska kyrkan fyller 30 år eller 25 om man vill se saken på ett annat sätt. 1974 bildades Nordiska kyrkoförsamlingen, med uppgift att bedriva kyrklig verksamhet bland nordborna på kusten. 1975 hade verksamheten blivit så stor och så fast att det var dags för den första heltidsprästtjänsten.
I år skall alltså detta firas med ståhej vid en festkväll i Palacio del la Paz i Fuengirola. Mer om det får du veta genom annonsering.
Men varför tar man sig till att fira ett jubileum? Det kan man fundera över. Varför jubi-leum? Jo, först och främst måste det ju finnas en historia som många varit delaktiga i. För det andra måste det man gör vara viktigt för de människor som finns med i verksamheten. För det tredje är ett jubileum aldrig slutpunkten på historien, utan ett avstamp för framtiden. Alla dessa tre punkter finns med när nu Svenska kyrkan ger sig ut i jubileumsyran.
Vår historia känner många av er bättre än vad jag gör. Där finns präster som Westin och Bååthe, men också många andra församlingsmedlemmar som drog sitt strå till stacken. Församlingsarbetet växte och så småningom fick vi vår Kyrka i Tres Coronas i Fuengirola. Inget av detta hade hänt om det inte funnits människor som av hjärtat kommit till gudstjänster och samlingar och bett och arbetat tillsammans. Just nu är vi mitt uppe i det arbete som är frukten av vår historia.
Vi som arbetar och många andra med oss, ser de stora andliga och diakonala behoven som finns längs kusten. Det är viktigt för oss människor att få tala sitt eget språk när man skall dela de stora frågorna kring liv och död.
Hur ser då framtiden ut? Spännande må jag säga, verkligen spännande. Det finns en rad frågor som håller på att finna sin lösning. Hur blir det med norska kyrkans närvaro i Svenska kyrkan när deras egen kyrka i Calahonda står klar? Hur gör vi det möjligt att samtidigt bredda och fördjupa arbetet? Hur gör vi det möjligt att få resurser till ett aktivt barn- och ungdomsarbete? Hur finner vi vägen till en stabil ekonomi?
Svaren på de allra flesta av dessa frågor kan vi bara finna tillsammans. För mig innebär firandet i första hand ett avstamp mot en spännande framtid där arbetsformer och lösningar inte är för alla tider fastlagda utan där vi finner ut vad som skall göras genom att lyssna efter människors viljor och behov.
Men mitt i all historia och all framtid återstår det alltid att minnas vad som står i vår heliga bok: Jesus Kristus är den samme igår, idag och i evighet. Världen runt omkring oss må förändras men aldrig Guds kärlek till oss.
Nu hoppas jag att du skall komma med oss i glädjen över att vi fått nåden att verka på kusten i 30 år. Speciellt kommer firandet att märkas den 17 april, men varje dag finns det skäl att glädjas över den godhet och nåd som vi får ta emot ur Guds hand.