Genom sin position som utrikesminister, kom mordet på Anna Lindh att få konsekvenser inte bara för hennes egen krets av släktingar och vänner. Även jag, som bor 350-400 mil från brottsplatsen, kände mig kränkt. Sverige var kränkt. Något sådant händer inte, och så gjorde det det ändå.

Borde vi inte efter mordet på Olof Palme varit medvetna om just detta? Men människans minne är kort. Och så såg vi bilderna på den man som först troddes ha begått brott. Övervakningskameran visade bilden av en alldeles vanlig man om än i lite lufsiga kläder. Han såg så vanlig ut. För vanlig. Det är något som inte stämmer. Eller är det just det det gör?

Jag såg en psykolog som lugnade mig. "Mördare är inte som vi andra" Skönt, jag är vanlig, jag är god. Ändå är det något som oroar mig. Skulle det ha kunnatvara jag? Eller skulle det kunna vara den alldeles vanliga kvinnan jag möter på gatan.

I amerikanska cowboyfilmer från mitten av 1900-talet var det lätt att se vem som var god eller ond. Vit hatt god. Svart hatt ond. Men att i sitt eget liv upptäcka det svarta och vita är inte alltid så lätt. Frågan är om man vill eller orkar göra det? Ondskan kan ha en väldigt vac-ker utsida.

Jag skall inte slå mig för bröstet. Jag har inga skäl att vara stöddig. Också jag sticker ibland huvudet i sanden och vägrar se det som hotar min trygghet. Men en sak vet jag, utan min tro skulle jag göra det långt mer ofta.

Min tro säger mig att jag aldrig står ensam. Inför det stor mörka finns Gud där. Några syner behöves inte, inga konkreta bevis, för vissheten viskar i mitt hjärta: "Var inte rädd, du är älskad av mig" Stärkt av denna trygghet vågar jag lyfta blicken och se världen som den är. I all sin storhet. Med allt sitt mörker. Och trots att mörkret är stort kan det inte besegra det ljus som spränger alla gränser.

Jag kan bara instämma i Jesu ord om sig själv: Jag är världens ljus, den som följer mig skall aldrig vandra i mörkret utan ha livets ljus.

Om vi skall ha någon som helst framgång i kampen mot ondskan måste vi våga två saker. Att vara öppna mot världen och se den som den är och samtidigt vara öppna mot Gud och den styrka han ger.