Dragkampen mellan centralregeringen och de katalanska myndigheterna fortsätter, med anledning av den annonserade folkomröstningen 1 oktober om ett självständigt Katalonien. Närmast dagligen utför polis tillslag, på order av statsåklagarämbetet, mot verksamheter som har relation till den olagligförklarade omröstningen. Budföretaget Unipost fick 19 september flera av sina kontor genomsökta och omkring 45 000 försändelser har beslagtagits av Guardia Civil. Det rör sig enligt nyhetsbyrån Europa Press om kallelser till dem som valts att driva vallokalerna. Även affischer, flygblad och röstsedlar har konfiskerats vid tidigare aktioner. Polisaktionerna har på flera håll bemötts av protester och passivt motstånd.

Det som dock slagit hårdast mot kampanjen är att samtliga medel som staten tillför Katalonien frusits. Skatteministern Cristóbal Montoro har fattat beslutet, efter att den katalanska regionalregeringen upphört att redovisa sina räkenskaper, som den är ålagd att göra på veckobasis. Centralregeringen har markerat att inga offentliga medel får brukas till omröstningen.

Det katalanska finansrådet Oriol Junqueras har överklagat de frysta anslagen till Författningsdomstolen, samma instans som de katalanska separatisterna vägrar åtlyda. Skatteministern uppger att alla korrekta fakturor kommer att betalas centralt och efterlyser att de katalanska myndigheterna presenterar dem. Det gäller även lönesedlarna för de mer än 200 000 offentliganställda i Katalonien som riskerar att inte få sin lön i slutet av september, om konflikten består.

Regerande Partido Popular led för övrigt ett bakslag i riksparlamentet 19 september. Kammaren röstade nämligen emot att ställa sig bakom regeringens agerande i konflikten med Katalonien. Endast Partido Popular och Ciudadanos röstade för en enad front mot separatisterna. Podemos efterlyser en dialog som möjliggör en laglig folkomröstning om katalanskt självstyre.