Bröderna Miguel och Jaime startade vinodling i Villafranca del Penedès redan 1870. Bodegan ligger fortfarande kvar på samma plats. Inriktningen var redan från början export av vin så koncernen har spridit sig till många andra regioner och länder, bland annat Priorat, Chile och USA. Torres är faktiskt de enda i branschen som har eget importbolag i Sverige, Miguel Torres Sweden AB. Tillsammans med dom har jag arrangerat flera vinprovningar inom Munskänkarna.

Med inriktningen export blev det naturligt för Torres att bli en av pionjärerna i Spanien med att använda ”franska” druvor. Flera av dessa viner gjorda på druvorna cabernet sauvignon respektive chardonnay har uppnått kultstatus. Mas La Plana och Milmanda är de mest kända. Av Mas La Plana 2007 har jag en låda som jag tar en flaska ifrån då och då och avnjuter vid högtidliga tillfällen. Vinet är mycket lagringsbart och är efter sexton år fortfarande spänstigt och smakrikt.

På åttiotalet började Torres experimentera med äldre lokala druvor som querol och garró. I en cuvée tillsammans med monastrell, cariñena och garnacha skapades vinet Grans Muralles. Druvstockarna växer i en granitfylld jord, vilket skapar ett mycket komplext och elegant vin som kostar cirka 150 euro.

Genom mitt engagemang centralt inom Munskänkarna kom det sig att jag kom i kontakt med Marimar Torres. När hennes storebror Miguel utsågs till att sköta koncernen efter faderns död revolterade hon genom att flytta till Kalifornien. Där studerade hon oenologi vid Davis University.

Efter en kort karriär som export-direktör inom Torres-koncernen skaffade hon både make och vingård i Sonoma. Marimar menar själv att det amerikanska äktenskapet var från början ett misslyckande så efter ett tag blev det skilsmässa. Vingården i Russian River Valley blev däremot en desto större framgång. Den döptes till Don Miguel efter hennes far.

I det stundtals kyliga klimatet odlas chardonnay och pinot noir. Odlingen görs mer i europeisk än amerikansk stil, för att få mer karaktär på vinerna. Bland annat så planteras vinstockarna tätare, vilket gör att rötterna söker sig längre ner i marken. Själva vingården är byggd helt i katalansk stil och möblemanget är hämtat från Spanien. Efter några år startade hon en vinodling till, men nu i Freestone Valley. Den döptes till Doña Margarita, efter hennes mor, och här odlas enbart pinot noir.

Marimar frågade mig om jag kunde hjälpa till med att ordna en vinprovning i Sverige om hon kom dit på besök. Självklart fick hon ett positivt svar från mig och jag började planeringen tillsammans med Torres Sweden dåvarande VD Joan-Ramon Casals. Eftersom jag var medlem i den mycket aktiva Västerås-sektionen inom Munskänkarna så ville jag helst arrangera provningen där. Jag och Joan-Ramon övertygade Marimar att ”Västerås inte låg så långt från Arlanda”, dit hon skulle anlända.

När det väl blev dags för det stora arrangemanget så tog jag och Joan-Ramon bilen till Arlanda för upphämtning. Marimar kom inte ensam utan hade med sig sin dotter Cristina, som då studerade mode i Paris. Under dotterns skollov hade de båda bevistat den årliga släktträffen i Sitges, där familjen Torres har sitt sommarresidens.

Provningen i Västerås blev väldigt lyckad och samlade 148 deltagare. Vi fick prova sex viner gjorda på chardonnay och pinot noir. Störst intryck fick jag av Marimar Estate Cristina Pinot Noir Barrel Select. Här kombinerades elegansen som man kan hitta i bourgogneviner med kalifornisk spänstighet. En av de bästa pinot noir-viner som jag druckit. Vinet har som ni förstår fått sitt namn efter Marimars dotter. Till maten efter provningen serverades ett sjunde vin som också var mycket gott, La Masía Pinot Noir.

Marimar insisterade på att deltagarna kostnadsfritt skulle bli bjudna på detta fyrahundrakronors-vin. Generöst och mycket uppskattat av deltagarna. Detta ledde dock till en del problem för Joan-Ramon och mig, som ju levde i ”krångelsverige”. Alkohollagarna tillåter ju inte att man kan skänka bort sådana mängder vin, men vi lyckades till slut hitta en lösning på detta. Det får dock förbli en hemlighet hur vi bar oss åt.

Någon månad efter den lyckade Västerås-provningen blev jag uppringd av Joan-Ramon. Koncernchefen Miguel hade hört talas om lillasyster Marimars stora provning i Sverige och nu ville han komma förbi och göra ett liknande event. Eftersom jag då vistades nere i Marbella kunde jag inte själv vara delaktig, men jag engagerade Munskänkarnas Stockholmsordförande samt dåvarande riksordförande Ylva.

Provningen i Stockholm blev mycket lyckad även den, dock med något färre deltagare. Tidningen Dagens Industri uppmärksammade händelsen med en helsida i sin lördagsbilaga. När tidningen skulle fotografera den kortväxte Miguel tillsammans med den högresta norrländskan Ylva så blev det dock lite rabalder. Miguel hade bestämda åsikter om hur bilden skulle arrangeras. Men fotografen lyckades lösa problemet på ett elegant sätt genom lite kamera-trolleri.

Vid något tillfälle nämnde jag för Marimar att jag hade ett eget recept på glögg baserat på Torres-drycker. Jag och min familj har ju tillbringat många jular och vintrar i Spanien och vill njuta av denna svenska tradition även här. Marimar visste inte vad glögg var men hävdade att hon under vintrarna i USA ibland drack uppvärmt vin, lite som ”glühwein”. Vad jag vet så kan inte glögg köpas i Spanien så jag har gjort min egen. Ett lättillgängligt och prisvärt rödvin som jag använt är Torres Sangre de Toro. För att spetsa vinet har jag blandat i rejält med Torres tioåriga brandy, även det mycket gott och prisvärt. Resultatet blir en god om än något alkoholstark glögg.

Marimar tyckte det hela lät spännande och bad om receptet för att få avnjuta glögg framför sin brasa under kyliga kvällar på vingården i Kalifornien. Hon har också lovat att bjuda på paella när jag kommer till Kalifornien.

Några dryckestips:

Björns Torres-glögg
• Blanda lika delar av följande kryddor till en sats på en halv deciliter: Russin, ingefära, kanel, pomeransskal, kardemumma, nejlika.
• Blanda en halv flaska Torres Sangre de Toro med en halv flaska Torres 10 Imperial Brandy.
• Lägg i kryddorna, skaka och låt stå över natten. Kryddorna silas bort efteråt. Blanda i socker efter behag innan du värmer glöggen.
Sangre de Toro kostar cirka sju euro (i Sverige 99 kronor) och brandyn kostar cirka femton euro (239 kronor i Sverige).

Marimar Estate La Masía Pinot Noir
Årgång 2019 har en rätt kraftig smak för att vara gjord på pinot noir. Man kan i doft och smak hitta toner av mogna jordgubbar, kanel och choklad. Eftersmaken är lång och kryddig.
Vinet kan bland annat köpas i den svenska butiken SPISA för 35 euro. I Sverige kostar det 429 kronor.

Mas la Plana
Mas la Plana är gjord på cabernet sauvignon vid Torres bodega i Penedès. Mycket fruktig doft och mustig smak. Man hittar toner av svarta vinbär, choklad, kaffe, läder, vanilj och rostade ekfat. Eftersmaken är mycket lång och komplex.
Priset varierar mycket beroende på årgång. 2018 kostar cirka 60 euro.