15 sep 10:13
SK Premium+:
Array
(
[0] => Array
(
[id] => 41708
[sectionId] => 390
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Tidningen Canarias7 har intervjuat Itahiza Domínguez, chef för det nationella geografiska institutet IGN på Kanarieöarna, som förklarar att seismisk aktivitet visserligen är vanligt i detta område men att en svärm av detta slag endast inträffar ungefär en gång per år. Det är till en början oklart om svärmen är kopplad till ett tidigare skalv på 3,8 grader, som registrerades utanför Gran Canarias kust tidigare i veckan. Den var den starkaste på ön på 60 år.
Svärmarna startade med ett skalv vid elvatiden på onsdagsförmiddagen och fortsatte fram till tidigt på torsdagsmorgonen. Senare samma dag, vid tretiden på eftermiddagen, registrerades ett mindre skalv norr om Gran Canaria. Domínguez betonar att denna seismiska aktivitet inte utgör någon fara för befolkningen, eftersom Kanarieöarna inte har några stora tektoniska plattor som kan ge upphov till kraftiga jordbävningar.
[ingress] => En serie av 35 jordskalv har registrerats mellan Gran Canaria och Tenerife 11-12 september, där det kraftigaste mätte 3,6 grader på Richterskalan. Trots sin styrka kändes det endast svagt i delar av Gran Canaria, Tenerife och på La Gomera.
[headline] => Svärm av jordskalv mellan Gran Canaria och Tenerife
[page] => 0
[modified] => 20240913110804
[created] => 20240913110511
[publishStart] => 20240914070000
[publishStop] => 20250312100559
[fullArticle] => Svärm av jordskalv mellan Gran Canaria och Tenerife En serie av 35 jordskalv har registrerats mellan Gran Canaria och Tenerife 11-12 september, där det kraftigaste mätte 3,6 grader på Richterskalan. Trots sin styrka kändes det endast svagt i delar av Gran Canaria, Tenerife och på La Gomera. Tidningen Canarias7 har intervjuat Itahiza Domínguez, chef för det nationella geografiska institutet IGN på Kanarieöarna, som förklarar att seismisk aktivitet visserligen är vanligt i detta område men att en svärm av detta slag endast inträffar ungefär en gång per år. Det är till en början oklart om svärmen är kopplad till ett tidigare skalv på 3,8 grader, som registrerades utanför Gran Canarias kust tidigare i veckan. Den var den starkaste på ön på 60 år.
Svärmarna startade med ett skalv vid elvatiden på onsdagsförmiddagen och fortsatte fram till tidigt på torsdagsmorgonen. Senare samma dag, vid tretiden på eftermiddagen, registrerades ett mindre skalv norr om Gran Canaria. Domínguez betonar att denna seismiska aktivitet inte utgör någon fara för befolkningen, eftersom Kanarieöarna inte har några stora tektoniska plattor som kan ge upphov till kraftiga jordbävningar. Trots de många skalven på kort tid intygar experter att Kanarieöarna inte har några stora tektoniska plattor som kan ge upphov till kraftiga jordbävningar. Karta: IGN
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[1] => Array
(
[id] => 41675
[sectionId] => 390
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Skalvet registrerades klockan 19.20, lokal tid. Markrörelsen kändes enligt tidningen El Confidencial i flera områden, inklusive Santa Cruz de Tenerife och Telde, men inga skador har rapporterats. Främst märktes skakningarna i orter som Santa María de Guía, Moya, Agaete och huvudstaden Las Palmas, på Gran Canaria.
Detta är det starkaste jordskalvet på Kanarieöarna på sex månader, då det överträffar det som inträffade den 7 maj med en styrka på 2,3 grader på Richterskalan.
[ingress] => Ett jordskalv med en styrka på 4,1 grader på Richterkalan inträffade på tisdagseftermiddagen den 10 september strax norr om Gran Canaria, med epicentrum endast tre kilometer från Gáldar.
[headline] => Jordskalv kändes i Las Palmas
[page] => 0
[modified] => 20240911080205
[created] => 20240911080104
[publishStart] => 20240911083000
[publishStop] => 20250310070159
[fullArticle] => Jordskalv kändes i Las Palmas Ett jordskalv med en styrka på 4,1 grader på Richterkalan inträffade på tisdagseftermiddagen den 10 september strax norr om Gran Canaria, med epicentrum endast tre kilometer från Gáldar. Skalvet registrerades klockan 19.20, lokal tid. Markrörelsen kändes enligt tidningen El Confidencial i flera områden, inklusive Santa Cruz de Tenerife och Telde, men inga skador har rapporterats. Främst märktes skakningarna i orter som Santa María de Guía, Moya, Agaete och huvudstaden Las Palmas, på Gran Canaria.
Detta är det starkaste jordskalvet på Kanarieöarna på sex månader, då det överträffar det som inträffade den 7 maj med en styrka på 2,3 grader på Richterskalan. Markrörelsen inträffade på 19 kilometers djup i jordskorpan, endast tre kilometer från Gran Canarias norra kust. Karta: EMSC
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[2] => Array
(
[id] => 41593
[sectionId] => 390
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => De 14 kropparna i båten var reducerade till skelett, efter att ha varit på drift i över sex månader. Deras destination var Kanarieöarna och detaljer om de ombordvarande har samlats in och publicerats av människorättsorganisationen Caminando Fronteras, som bland annat kontaktat anhöriga till de omkomna. Bland de döda identifierades tre personer genom legitimationshandlingar som återfanns ombord. Det rörde sig om de senegalesiska ungdomarna Yankhoba Tall och Sidane Wade, samt mauretaniern Abdouyale Yebba.
Helena Maleno, grundare och talesperson för Caminando Fronteras, säger till tidningen La Provincia att organisationen fick kännedom om den saknade fiskebåten den 31 januari, nio dagar efter dess avfärd. Då var det redan för sent att spåra den. När nyheterna om upptäckten i Dominikanska republiken spreds började familjer till de omkomna kontakta hjälporganisationen, oroliga för sina släktingars öde.
Båten hade drivit över Atlanten i 197 dagar innan den slutligen hittades av fiskare vid Río San Juan i Dominikanska republiken, över 5.600 kilometer från Mauretanien. För familjerna är det svårt att förstå hur båten kunnat hamna så långt bort, men Maleno förklarar att det inte är första gången som strömmar och vindar fört en afrikansk flyktingbåt hela vägen till Amerika.
I ett försök att få mer klarhet har Caminando Fronteras uppmanat alla berörda familjer att anmäla sina släktingar som saknade och lämna DNA-prover, så att de kan jämföras med kvarlevorna. Detta är dock en utmaning, särskilt i Afrika där sådana processer kan vara komplicerade. Även i Frankrike, där flera av de omkomna har släktingar, kan den juridiska situationen försvåra processen om de anhöriga saknar uppehållstillstånd.
En oväntad komplikation i detta fall är att det fanns tolv paket med vad som tros vara heroin eller kokain ombord. Detta är första gången narkotika har hittats i en flyktingbåt, vilket väcker frågor om vad syftet med transporten egentligen var. Familjerna fruktar att detta ska leda till att deras släktingar misstänks för narkotikasmuggling, vilket kan avskräcka dem från att anmäla deras försvinnande.
Caminando Fronteras kritiserar också de bristfälliga sökinsatserna. Trots att båten rapporterades saknad den 31 januari är det oklart om någon egentlig sökning genomfördes. Med en snabb insats hade det kanske varit möjligt att rädda passagerarna.
Organisationen fortsätter att övervaka situationen och försöker bland annat spåra fyra flyktingbåtar med sammanlagt 279 personer ombord, som lämnade Mauretanien i mitten av augusti och som ännu inte har återfunnits, skriver La Provincia.
[ingress] => En traditionell afrikansk fiskebåt med 14 kroppar ombord drev i början av augusti i land vid Dominikanska republiken, i Västindien. Båten hade lämnat Mauretaniens huvudstad Nuakchot den 22 januari med 77 personer ombord, inklusive fyra minderåriga.
[headline] => Flyktingbåt med 77 personer drev redlöst i sex månader
[page] => 0
[modified] => 20240902090635
[created] => 20240828101842
[publishStart] => 20240903120000
[publishStop] => 20250224091859
[fullArticle] => Flyktingbåt med 77 personer drev redlöst i sex månader En traditionell afrikansk fiskebåt med 14 kroppar ombord drev i början av augusti i land vid Dominikanska republiken, i Västindien. Båten hade lämnat Mauretaniens huvudstad Nuakchot den 22 januari med 77 personer ombord, inklusive fyra minderåriga. De 14 kropparna i båten var reducerade till skelett, efter att ha varit på drift i över sex månader. Deras destination var Kanarieöarna och detaljer om de ombordvarande har samlats in och publicerats av människorättsorganisationen Caminando Fronteras, som bland annat kontaktat anhöriga till de omkomna. Bland de döda identifierades tre personer genom legitimationshandlingar som återfanns ombord. Det rörde sig om de senegalesiska ungdomarna Yankhoba Tall och Sidane Wade, samt mauretaniern Abdouyale Yebba.
Helena Maleno, grundare och talesperson för Caminando Fronteras, säger till tidningen La Provincia att organisationen fick kännedom om den saknade fiskebåten den 31 januari, nio dagar efter dess avfärd. Då var det redan för sent att spåra den. När nyheterna om upptäckten i Dominikanska republiken spreds började familjer till de omkomna kontakta hjälporganisationen, oroliga för sina släktingars öde.
Båten hade drivit över Atlanten i 197 dagar innan den slutligen hittades av fiskare vid Río San Juan i Dominikanska republiken, över 5.600 kilometer från Mauretanien. För familjerna är det svårt att förstå hur båten kunnat hamna så långt bort, men Maleno förklarar att det inte är första gången som strömmar och vindar fört en afrikansk flyktingbåt hela vägen till Amerika.
I ett försök att få mer klarhet har Caminando Fronteras uppmanat alla berörda familjer att anmäla sina släktingar som saknade och lämna DNA-prover, så att de kan jämföras med kvarlevorna. Detta är dock en utmaning, särskilt i Afrika där sådana processer kan vara komplicerade. Även i Frankrike, där flera av de omkomna har släktingar, kan den juridiska situationen försvåra processen om de anhöriga saknar uppehållstillstånd.
En oväntad komplikation i detta fall är att det fanns tolv paket med vad som tros vara heroin eller kokain ombord. Detta är första gången narkotika har hittats i en flyktingbåt, vilket väcker frågor om vad syftet med transporten egentligen var. Familjerna fruktar att detta ska leda till att deras släktingar misstänks för narkotikasmuggling, vilket kan avskräcka dem från att anmäla deras försvinnande.
Caminando Fronteras kritiserar också de bristfälliga sökinsatserna. Trots att båten rapporterades saknad den 31 januari är det oklart om någon egentlig sökning genomfördes. Med en snabb insats hade det kanske varit möjligt att rädda passagerarna.
Organisationen fortsätter att övervaka situationen och försöker bland annat spåra fyra flyktingbåtar med sammanlagt 279 personer ombord, som lämnade Mauretanien i mitten av augusti och som ännu inte har återfunnits, skriver La Provincia. Fiskebåtar vid Mauretaniens huvudstad Nuakchot. Några brukas för att försöka nå Kanarieöarna och regelbundet omkommer migranter i Atlanten.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[3] => Array
(
[id] => 41585
[sectionId] => 390
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Vid mötet på La Palma, som hölls den 23 augusti, kom Sánchez och Clavijo överens om att intensifiera arbetet med att samla stöd i parlamentet för att ändra artikel 35 i utlänningslagen. Den föreslagna lagändringen syftar till att tvinga alla spanska regioner att dela på ansvaret för att ta emot och ta hand om ensamkommande minderåriga migranter, vilket skulle minska trycket på Kanarieöarna, som är hårt drabbade av den nuvarande migrationskrisen.
Den senaste tidens kraftiga ökning av migranter som anländer till Kanarieöarna har orsakat en kris inom mottagningssystemet. För närvarande har öarna hand om omkring 5.100 minderåriga, vilket är mer än dubbelt så många som deras kapacitet på 2.000 platser. Ännu större är överbelastningen på exklaven Ceuta, som med en kapacitet på 88 platser nu har över 400 minderåriga i sin vård.
Det ledande oppositionspartiet Partido Popular är starkt kritiska mot regeringens hantering av migrationspolitiken och har motsatt sig förslaget om obligatorisk omfördelning. Enligt PP:s nationella talesperson Borja Sémper saknar regeringen en tydlig plan för att hantera migrationsflödena och han anklagar Sánchez för att reagera för sent på situationen på Kanarieöarna.
Som en del av regeringens stöd till Kanarieöarna har Sánchez lovat ett ekonomiskt bidrag på 50 miljoner euro för att hjälpa regionen att hantera de ökande kostnaderna för mottagandet av migranter. Clavijo har dock påpekat att detta belopp är otillräckligt och kräver ytterligare finansiering som bättre speglar den kraftiga ökningen av migranter som anlänt till öarna de senaste månaderna.
Situationen blir alltmer akut, med ökade migrantionsflöden förväntade under de kommande månaderna. Hittills i år har över 31.000 papperslösa personer nått Spanien, varav mer än 22.000 har anlänt till Kanarieöarna. Det är en ökning med 126 procent jämfört med samma period förra året.
[ingress] => Spaniens regeringschef Pedro Sánchez och den kanariska presidenten Fernando Clavijo vill få till stånd en lagändring som lindrar den kritiska migrationssituationen på öarna. Deras samförstånd bekräftades vid ett möte på La Palma och sätter ytterligare press på Partido Popular, som hittills varit motvilliga till att ta emot ensamkommande migranter i de regioner där de styr.
[headline] => Ökad press på PP för reform av migrationsreglerna
[page] => 0
[modified] => 20240827100127
[created] => 20240827100041
[publishStart] => 20240828070000
[publishStop] => 20250223090059
[fullArticle] => Ökad press på PP för reform av migrationsreglerna Spaniens regeringschef Pedro Sánchez och den kanariska presidenten Fernando Clavijo vill få till stånd en lagändring som lindrar den kritiska migrationssituationen på öarna. Deras samförstånd bekräftades vid ett möte på La Palma och sätter ytterligare press på Partido Popular, som hittills varit motvilliga till att ta emot ensamkommande migranter i de regioner där de styr. Vid mötet på La Palma, som hölls den 23 augusti, kom Sánchez och Clavijo överens om att intensifiera arbetet med att samla stöd i parlamentet för att ändra artikel 35 i utlänningslagen. Den föreslagna lagändringen syftar till att tvinga alla spanska regioner att dela på ansvaret för att ta emot och ta hand om ensamkommande minderåriga migranter, vilket skulle minska trycket på Kanarieöarna, som är hårt drabbade av den nuvarande migrationskrisen.
Den senaste tidens kraftiga ökning av migranter som anländer till Kanarieöarna har orsakat en kris inom mottagningssystemet. För närvarande har öarna hand om omkring 5.100 minderåriga, vilket är mer än dubbelt så många som deras kapacitet på 2.000 platser. Ännu större är överbelastningen på exklaven Ceuta, som med en kapacitet på 88 platser nu har över 400 minderåriga i sin vård.
Det ledande oppositionspartiet Partido Popular är starkt kritiska mot regeringens hantering av migrationspolitiken och har motsatt sig förslaget om obligatorisk omfördelning. Enligt PP:s nationella talesperson Borja Sémper saknar regeringen en tydlig plan för att hantera migrationsflödena och han anklagar Sánchez för att reagera för sent på situationen på Kanarieöarna.
Som en del av regeringens stöd till Kanarieöarna har Sánchez lovat ett ekonomiskt bidrag på 50 miljoner euro för att hjälpa regionen att hantera de ökande kostnaderna för mottagandet av migranter. Clavijo har dock påpekat att detta belopp är otillräckligt och kräver ytterligare finansiering som bättre speglar den kraftiga ökningen av migranter som anlänt till öarna de senaste månaderna.
Situationen blir alltmer akut, med ökade migrantionsflöden förväntade under de kommande månaderna. Hittills i år har över 31.000 papperslösa personer nått Spanien, varav mer än 22.000 har anlänt till Kanarieöarna. Det är en ökning med 126 procent jämfört med samma period förra året. Regionpresidenten på Kanarieöarna Fernando Clavijo och regeringschefen Pedro Sánchez vid deras möte den 23 augusti på La Palma.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[4] => Array
(
[id] => 41390
[sectionId] => 390
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Ginés González är tredje vice borgmästare i Teguise, på Lanzarote, genom en pakt med Coalition Canaria och Partido Popular. Han har meddelat vid en presskonferens att beslutet att lämna Vox är en principfråga och han beklagar att partiet inte har förstått Kanarieöarnas problem.
González sitter kvar på sin post som oberoende ledamot och säger på sociala nätverk att han vill fortsätta verka för framsteg och utveckling i Teguise. Flera regionråd har också valt att lämna Vox och trotsar därmed beslutet att bryta samarbetet med Partido Popular på grund av mottagandet av 120 ensamkommande minderåriga från Kanarieöarna i de sex autonoma regioner där de två partierna hittills styrt i koalition.
[ingress] => Beslutet av Vox att vägra ta emot ensamkommande minderåriga som tagit sig till Kanarieöarna har föranlett deras enda kommunledamot på öarna att lämna partiet.
[headline] => Vox enda kommunalråd på Kanarieöarna lämnar partiet
[page] => 0
[modified] => 20240726100511
[created] => 20240718100716
[publishStart] => 20240728120000
[publishStop] => 20250114090759
[fullArticle] => Vox enda kommunalråd på Kanarieöarna lämnar partiet Beslutet av Vox att vägra ta emot ensamkommande minderåriga som tagit sig till Kanarieöarna har föranlett deras enda kommunledamot på öarna att lämna partiet. Ginés González är tredje vice borgmästare i Teguise, på Lanzarote, genom en pakt med Coalition Canaria och Partido Popular. Han har meddelat vid en presskonferens att beslutet att lämna Vox är en principfråga och han beklagar att partiet inte har förstått Kanarieöarnas problem.
González sitter kvar på sin post som oberoende ledamot och säger på sociala nätverk att han vill fortsätta verka för framsteg och utveckling i Teguise. Flera regionråd har också valt att lämna Vox och trotsar därmed beslutet att bryta samarbetet med Partido Popular på grund av mottagandet av 120 ensamkommande minderåriga från Kanarieöarna i de sex autonoma regioner där de två partierna hittills styrt i koalition. Vox enda kommunalråd på Kanarieöarna fanns i Teguise, på Lanzarote.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[5] => Array
(
[id] => 41380
[sectionId] => 390
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Ett stort sökpådrag har spanat efter Jay Slater sedan han försvann den 17 juni under en semestervistelse på Tenerife. Han hade åkt till ön för att delta i en konsert med några vänner. Hans mobiltelefon registrerade sin sista anslutning i Masca, på den nordvästra delen av ön, där kroppen slutligen hittats. Det skriver tidningen Canarias7.
Sökandet efter Slater har varit intensivt och diskret, och letts av Guardia Civil med bland annat hjälp av specialtränade sökhundar som flugits in från Madrid. Trots att själva sökuppdraget avslutades den 30 juni, bibehölls insatser tills kroppen hittades. Guardia Civil använde drönare, helikoptrar och andra resurser för att lokalisera 19-åringen i den svåra terrängen.
Enligt en vän som reste med Slater gick han vilse i Masca-området efter att ha träffat två personer. Han ringde och berättade att han var törstig och hade låg batterinivå på sin mobiltelefon, innan han förlorade kontakten. Pappan till Slater reste till Tenerife för att följa sökinsatserna och bistå i möjligaste mån.
[ingress] => De spanska myndigheterna meddelar att den kropp som hittats i en ravin på Tenerife tillhör den 19-årige engelsmannen Jay Slater. Han tros ha fallit från hög höjd av en olyckshändelse och obduktionen väntas bekräfta att det inte rör sig om ett våldsbrott.
[headline] => Funnen kropp bekräftas vara saknad engelsman
[page] => 0
[modified] => 20240716080407
[created] => 20240716080231
[publishStart] => 20240716080400
[publishStop] => 20250112070259
[fullArticle] => Funnen kropp bekräftas vara saknad engelsman De spanska myndigheterna meddelar att den kropp som hittats i en ravin på Tenerife tillhör den 19-årige engelsmannen Jay Slater. Han tros ha fallit från hög höjd av en olyckshändelse och obduktionen väntas bekräfta att det inte rör sig om ett våldsbrott. Ett stort sökpådrag har spanat efter Jay Slater sedan han försvann den 17 juni under en semestervistelse på Tenerife. Han hade åkt till ön för att delta i en konsert med några vänner. Hans mobiltelefon registrerade sin sista anslutning i Masca, på den nordvästra delen av ön, där kroppen slutligen hittats. Det skriver tidningen Canarias7.
Sökandet efter Slater har varit intensivt och diskret, och letts av Guardia Civil med bland annat hjälp av specialtränade sökhundar som flugits in från Madrid. Trots att själva sökuppdraget avslutades den 30 juni, bibehölls insatser tills kroppen hittades. Guardia Civil använde drönare, helikoptrar och andra resurser för att lokalisera 19-åringen i den svåra terrängen.
Enligt en vän som reste med Slater gick han vilse i Masca-området efter att ha träffat två personer. Han ringde och berättade att han var törstig och hade låg batterinivå på sin mobiltelefon, innan han förlorade kontakten. Pappan till Slater reste till Tenerife för att följa sökinsatserna och bistå i möjligaste mån. Foto av Jay Slater som familjen delade när han efterlystes.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[6] => Array
(
[id] => 41340
[sectionId] => 390
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Mottagningssystemet för ensamkommande barn har enligt tidningen El País nått en kritisk punkt. Cirka 5.600 ensamkommande befinner sig för närvarande på Kanarieöarna, trots att kapaciteten är begränsad till 2.000 platser. Situationen har försämrats sedan oktober och de lokala myndigheterna räknar med ytterligare 11.000 minderåriga innan årets slut.
De otillräckliga förhållandena på mottagningarna har lett till överbeläggning, brist på utbildning och aktiviteter samt anklagelser om misshandel och bristande vård. Personalbristen är akut, med få utbildade vårdare och hög personalomsättning. Anställda är ofta utmattade och i vissa fall har tidigare dörrvakter anställts för att hålla ordning på barnen, vilket har lett till våldsamma incidenter. En före detta anställd beskrev en situation där en vårdare hotade en 17-årig senegalesisk pojke och kallade honom för nedvärderande namn.
Den juridiska situationen för de minderåriga är också kaotisk. Endast en bråkdel av de som anlänt har fått sina dokument handlagda, vilket förhindrar de minderåriga från att erhålla laglig status och kunna flyttas till bättre anpassade boenden. Trots att regionstyret på Kanarieöarna infört en plan för att påskynda processen, blir situationen allt mer ansträngd.
På den politiska fronten har frågan blivit en nationell angelägenhet. Den kanariske regionpresidenten Fernando Clavijo har fått löften av centralregeringen om lagändringar som ska säkerställa en rättvis fördelning av de ensamkommande minderåriga över hela Spanien. Flera regioner och politiska partier motsätter sig dock mottagning.
Trots problemen uppges enstaka mottagningar fungerar väl, men de är undantag. Situationen kräver akut uppmärksamhet och åtgärder för att säkerställa att de minderåriga får den vård och det stöd de behöver, konstaterar El País.
[ingress] => Extrem trängsel, avsaknad av aktiviteter, anklagelser om misshandel och brist på personal präglar mottagningssystemet för ensamkommande barn på Kanarieöarna.
[headline] => Flyktingmottagningen på öarna kollapsad
[page] => 0
[modified] => 20240709095713
[created] => 20240707101437
[publishStart] => 20240710120000
[publishStop] => 20250103091459
[fullArticle] => Flyktingmottagningen på öarna kollapsad Extrem trängsel, avsaknad av aktiviteter, anklagelser om misshandel och brist på personal präglar mottagningssystemet för ensamkommande barn på Kanarieöarna. Mottagningssystemet för ensamkommande barn har enligt tidningen El País nått en kritisk punkt. Cirka 5.600 ensamkommande befinner sig för närvarande på Kanarieöarna, trots att kapaciteten är begränsad till 2.000 platser. Situationen har försämrats sedan oktober och de lokala myndigheterna räknar med ytterligare 11.000 minderåriga innan årets slut.
De otillräckliga förhållandena på mottagningarna har lett till överbeläggning, brist på utbildning och aktiviteter samt anklagelser om misshandel och bristande vård. Personalbristen är akut, med få utbildade vårdare och hög personalomsättning. Anställda är ofta utmattade och i vissa fall har tidigare dörrvakter anställts för att hålla ordning på barnen, vilket har lett till våldsamma incidenter. En före detta anställd beskrev en situation där en vårdare hotade en 17-årig senegalesisk pojke och kallade honom för nedvärderande namn.
Den juridiska situationen för de minderåriga är också kaotisk. Endast en bråkdel av de som anlänt har fått sina dokument handlagda, vilket förhindrar de minderåriga från att erhålla laglig status och kunna flyttas till bättre anpassade boenden. Trots att regionstyret på Kanarieöarna infört en plan för att påskynda processen, blir situationen allt mer ansträngd.
På den politiska fronten har frågan blivit en nationell angelägenhet. Den kanariske regionpresidenten Fernando Clavijo har fått löften av centralregeringen om lagändringar som ska säkerställa en rättvis fördelning av de ensamkommande minderåriga över hela Spanien. Flera regioner och politiska partier motsätter sig dock mottagning.
Trots problemen uppges enstaka mottagningar fungerar väl, men de är undantag. Situationen kräver akut uppmärksamhet och åtgärder för att säkerställa att de minderåriga får den vård och det stöd de behöver, konstaterar El País. Myndigheterna på Kanarieöarna räknar med att ta emot ytterligare 11.000 minderåriga innan årets slut.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[7] => Array
(
[id] => 41255
[sectionId] => 390
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => José Carlos Áñamo, ansvarig för räddningstjänsten i San Bartolomé de Tirajana, rapporterar att en badgäst först såg en haj från Balcón de San Agustín. Observationen bekräftades senare av Röda Korsets personal under en inspektionsrunda. Som en försiktighetsåtgärd beslutade kommunen att förbjuda bad i denna vik för att säkerställa besökarnas säkerhet, skriver tidningen Canarias7.
Vid lunchtid på söndagen sågs en haj i närheten av stränderna Melenara och Salinetas i Telde, vilket ledde till att bad förbjöds även där. Senare på eftermiddagen upptäckte lokalpolisen i Telde, med hjälp av en drönare, en andra haj vid Melenara, som bekräftades vara en hammarhaj. Det är oklart om hajen som sågs vid San Agustín är densamma som observerades vid Teldes stränder. Myndigheterna övervakar området noggrant och uppmanar allmänheten att följa säkerhetsanvisningarna.
Händelsen har skapat oro bland både lokalbor och turister. Polisen och räddningstjänsten har ökat sin närvaro för att övervaka situationen och säkerställa att inga badgäster utsätter sig för fara. Kommunerna har infört extra patrullering och använder drönare för att övervaka kustlinjen och förhindra ytterligare incidenter.
Hajobservationer är ovanliga vid dessa stränder, men myndigheterna säger sig vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda allmänheten. Stränderna kommer att förbli stängda tills situationen bedöms som säker igen.
🦈 Un tiburón de dos metros provoca el cierre de tres playas en Gran Canaria https://t.co/zHR6vhvmFo pic.twitter.com/Y68xSCbpwa
— 20minutos.es (@20m) June 17, 2024
[ingress] => Flera stränder på Gran Canaria har stängts för bad efter att hajar observerats bara meter från strandbrynet. Den 16 juni stängdes stränderna Melenara och Salinetas i Telde, och senare på dagen förbjöds bad även i San Agustín, i San Bartolomé de Tirajana.
[headline] => Hajar gäckar stränder på södra Gran Canaria
[page] => 0
[modified] => 20240618082155
[created] => 20240618082052
[publishStart] => 20240619070000
[publishStop] => 20241215072059
[fullArticle] => Hajar gäckar stränder på södra Gran Canaria Flera stränder på Gran Canaria har stängts för bad efter att hajar observerats bara meter från strandbrynet. Den 16 juni stängdes stränderna Melenara och Salinetas i Telde, och senare på dagen förbjöds bad även i San Agustín, i San Bartolomé de Tirajana. José Carlos Áñamo, ansvarig för räddningstjänsten i San Bartolomé de Tirajana, rapporterar att en badgäst först såg en haj från Balcón de San Agustín. Observationen bekräftades senare av Röda Korsets personal under en inspektionsrunda. Som en försiktighetsåtgärd beslutade kommunen att förbjuda bad i denna vik för att säkerställa besökarnas säkerhet, skriver tidningen Canarias7.
Vid lunchtid på söndagen sågs en haj i närheten av stränderna Melenara och Salinetas i Telde, vilket ledde till att bad förbjöds även där. Senare på eftermiddagen upptäckte lokalpolisen i Telde, med hjälp av en drönare, en andra haj vid Melenara, som bekräftades vara en hammarhaj. Det är oklart om hajen som sågs vid San Agustín är densamma som observerades vid Teldes stränder. Myndigheterna övervakar området noggrant och uppmanar allmänheten att följa säkerhetsanvisningarna.
Händelsen har skapat oro bland både lokalbor och turister. Polisen och räddningstjänsten har ökat sin närvaro för att övervaka situationen och säkerställa att inga badgäster utsätter sig för fara. Kommunerna har infört extra patrullering och använder drönare för att övervaka kustlinjen och förhindra ytterligare incidenter.
Hajobservationer är ovanliga vid dessa stränder, men myndigheterna säger sig vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda allmänheten. Stränderna kommer att förbli stängda tills situationen bedöms som säker igen.
🦈 Un tiburón de dos metros provoca el cierre de tres playas en Gran Canaria https://t.co/zHR6vhvmFo pic.twitter.com/Y68xSCbpwa
— 20minutos.es (@20m) June 17, 2024
Förskräckta strandbesökare har fått hålla sig på land på södra Gran Canaria efter att minst en stor haj närmat sig endast meter från strandbrynet. Foto: @20m/X
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[8] => Array
(
[id] => 41209
[sectionId] => 390
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Sedan början av året har antalet migranter som anländer till Kanarieöarna nått rekordnivåer. Mellan den 1 januari och 31 maj anlände 17.117 personer, vilket är en ökning med 259,6 procent jämfört med samma period förra året. Antalet flyktingbåtar har också ökat från 106 till 261. Det rapporterar tidningen El Confidencial.
Migranter från länder som Guinea-Conakry, Senegal, Marocko, Mauretanien, Komorerna, Gambia, Mali och Pakistan anländer i allt större antal. Det sätter ytterligare press på de lokala myndigheterna och räddningstjänsten. Polisfacket Jupol kritiserar bristen på resurser och den improvisation som den hävdar präglar myndigheternas hantering av den ökande migrationen.
Regionpresidenten på Kanarieöarna Fernando Clavijo efterlyser större resurser från EU och en tydlig strategi för att hantera migrationen från Afrika. Han betonar att problemet måste lösas vid källan genom att skapa utvecklingsmöjligheter i de olika afrikanska länderna.
[ingress] => Mer än tusen migranter har omhändertagits på Kanarieöarna bara den senaste veckan. Totalt har över 18.000 migranter nått öarna hittills i år, vilket är mer än tre gånger så många som under samma period förra året.
[headline] => Hundratals migranter når öarna varje dag
[page] => 0
[modified] => 20240610112000
[created] => 20240610111259
[publishStart] => 20240612070000
[publishStop] => 20241207101259
[fullArticle] => Hundratals migranter når öarna varje dag Mer än tusen migranter har omhändertagits på Kanarieöarna bara den senaste veckan. Totalt har över 18.000 migranter nått öarna hittills i år, vilket är mer än tre gånger så många som under samma period förra året. Sedan början av året har antalet migranter som anländer till Kanarieöarna nått rekordnivåer. Mellan den 1 januari och 31 maj anlände 17.117 personer, vilket är en ökning med 259,6 procent jämfört med samma period förra året. Antalet flyktingbåtar har också ökat från 106 till 261. Det rapporterar tidningen El Confidencial.
Migranter från länder som Guinea-Conakry, Senegal, Marocko, Mauretanien, Komorerna, Gambia, Mali och Pakistan anländer i allt större antal. Det sätter ytterligare press på de lokala myndigheterna och räddningstjänsten. Polisfacket Jupol kritiserar bristen på resurser och den improvisation som den hävdar präglar myndigheternas hantering av den ökande migrationen.
Regionpresidenten på Kanarieöarna Fernando Clavijo efterlyser större resurser från EU och en tydlig strategi för att hantera migrationen från Afrika. Han betonar att problemet måste lösas vid källan genom att skapa utvecklingsmöjligheter i de olika afrikanska länderna. Fram till maj i år var antalet migranter som omhändertagits på Kanarieöarna 259,6 procent fler än under samma period 2023.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[9] => Array
(
[id] => 41077
[sectionId] => 390
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Kanarieöarna står ut som den mest besökta regionen i Spanien med 5,45 miljoner besökare mellan januari och april. Ögruppen registrerar mer än en miljon resenärer varje månad, vilket aldrig tidigare hänt. Det har sammanfallit med de första stora demonstrationerna mot massturism.
Madrid- och Valenciaregionen registrerar den största ökningen av antalet resenärer. Till Valencia anlände 3,03 miljoner besökare under de första fyra månaderna, vilket är en ökning med 22 procent jämfört med samma period förra året. Madrid registrerade 2,71 miljoner resenärer, en ökning på 21,6 procent. Enligt företagskällor beror denna tillväxt till stor del på den stora förekomsten av turistlägenheter i dessa städer. Det skriver tidningen El País.
Om antalet turister nått historiska nivåer, så har även deras utgifter gjort det. Mellan januari och april ökade de totala utgifterna med 22,6 procent till 31.5 miljarder euro. Detta tyder på att turismen inte bara ökar i volym utan också i kvalitet och ekonomisk inverkan.
Spaniens turistminister Jordi Hereu säger att siffrorna visar på en turistsektor som fokuserar på kvalitet och hållbarhet. Turismens starka återhämtning efter pandemin och dess omvandling till en långsiktig trend trots flera globala utmaningar uppges visa på Spaniens förmåga att anpassa sig och locka internationella besökare.
Förra året slogs ett nytt rekord i antal turister som besökte Spanien, med 85,3 miljoner. Av de sex största autonoma regionerna (Katalonien, Kanarieöarna, Balearerna, Andalusien, Valencia och Madrid) var Balearerna den region som växte minst med en ökning på 6,8 procent och nästan två miljoner resenärer. Regioner som Andalusien, Kanarieöarna och Katalonien upplevde tvåsiffriga ökningar i antalet besökare och allt tyder på att dessa siffror kommer att överträffas med råge i år.
[ingress] => Trots utmaningar som inflation, konflikten i Gaza och ekonomisk avmattning i vissa stora marknader, fortsätter turismen i Spanien att slå nya rekord. Under de första fyra månaderna av året besökte 24 miljoner turister Spanien, vilket är en ökning med 14,5 procent jämfört med samma period 2023.
[headline] => Turistströmmen slår inte av på takten
[page] => 0
[modified] => 20240604172028
[created] => 20240604171828
[publishStart] => 20240605120000
[publishStop] => 20241201161859
[fullArticle] => Turistströmmen slår inte av på takten Trots utmaningar som inflation, konflikten i Gaza och ekonomisk avmattning i vissa stora marknader, fortsätter turismen i Spanien att slå nya rekord. Under de första fyra månaderna av året besökte 24 miljoner turister Spanien, vilket är en ökning med 14,5 procent jämfört med samma period 2023. Kanarieöarna står ut som den mest besökta regionen i Spanien med 5,45 miljoner besökare mellan januari och april. Ögruppen registrerar mer än en miljon resenärer varje månad, vilket aldrig tidigare hänt. Det har sammanfallit med de första stora demonstrationerna mot massturism.
Madrid- och Valenciaregionen registrerar den största ökningen av antalet resenärer. Till Valencia anlände 3,03 miljoner besökare under de första fyra månaderna, vilket är en ökning med 22 procent jämfört med samma period förra året. Madrid registrerade 2,71 miljoner resenärer, en ökning på 21,6 procent. Enligt företagskällor beror denna tillväxt till stor del på den stora förekomsten av turistlägenheter i dessa städer. Det skriver tidningen El País.
Om antalet turister nått historiska nivåer, så har även deras utgifter gjort det. Mellan januari och april ökade de totala utgifterna med 22,6 procent till 31.5 miljarder euro. Detta tyder på att turismen inte bara ökar i volym utan också i kvalitet och ekonomisk inverkan.
Spaniens turistminister Jordi Hereu säger att siffrorna visar på en turistsektor som fokuserar på kvalitet och hållbarhet. Turismens starka återhämtning efter pandemin och dess omvandling till en långsiktig trend trots flera globala utmaningar uppges visa på Spaniens förmåga att anpassa sig och locka internationella besökare.
Förra året slogs ett nytt rekord i antal turister som besökte Spanien, med 85,3 miljoner. Av de sex största autonoma regionerna (Katalonien, Kanarieöarna, Balearerna, Andalusien, Valencia och Madrid) var Balearerna den region som växte minst med en ökning på 6,8 procent och nästan två miljoner resenärer. Regioner som Andalusien, Kanarieöarna och Katalonien upplevde tvåsiffriga ökningar i antalet besökare och allt tyder på att dessa siffror kommer att överträffas med råge i år. Kanarieöarna var den mest besökta regionen i Spanien, med 5,45 miljoner besökare mellan januari och april.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[10] => Array
(
[id] => 41020
[sectionId] => 390
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Initiativet tas efter en rapport från det lokala renhållningsföretaget Valoriza, som pekar ut de aktuella områdena som särskilt drabbade av olaglig dumpning av avfall. Tarife tänker genomföra denna kampanj tillsammans med en inspektör och polisen och syftet är att tala direkt med invånarna och påminna dem om vikten av att följa reglerna, med risk för böter på mellan 2.000 och 100.000 euro. De skriver tidningen El Confidencial.
Reaktionerna från invånarna uppges vara blandade. Vissa ser åtgärden som löjeväckande, medan andra uppskattar försöket att skapa en renare stadsmiljö. Enligt kommunledningen samlas över 220.000 kilo sopor in varje dag i Santa Cruz de Tenerife. Trots dessa insatser är nedskräpning utanför behållarna ett återkommande problem, vilket resulterar i sanitetsrisker och obehag för de boende. Tarife hoppas att denna personliga och direkta metod ska bidra till ökad medvetenhet och ansvarstagande bland invånarna.
[ingress] => Vice borgmästaren i Santa Cruz de Tenerife, Carlos Tarife, har valt en okonventionell metod för att bekämpa nedskräpning. Han planerar att sitta på en stol vid 28 identifierade problemområden i staden för att förhindra invånarna från att lämna sopor utanför behållarna.
[headline] => Kommunalråd vakar vid sopcontainrar
[page] => 0
[modified] => 20240527103051
[created] => 20240525100735
[publishStart] => 20240528120000
[publishStop] => 20241121090759
[fullArticle] => Kommunalråd vakar vid sopcontainrar Vice borgmästaren i Santa Cruz de Tenerife, Carlos Tarife, har valt en okonventionell metod för att bekämpa nedskräpning. Han planerar att sitta på en stol vid 28 identifierade problemområden i staden för att förhindra invånarna från att lämna sopor utanför behållarna. Initiativet tas efter en rapport från det lokala renhållningsföretaget Valoriza, som pekar ut de aktuella områdena som särskilt drabbade av olaglig dumpning av avfall. Tarife tänker genomföra denna kampanj tillsammans med en inspektör och polisen och syftet är att tala direkt med invånarna och påminna dem om vikten av att följa reglerna, med risk för böter på mellan 2.000 och 100.000 euro. De skriver tidningen El Confidencial.
Reaktionerna från invånarna uppges vara blandade. Vissa ser åtgärden som löjeväckande, medan andra uppskattar försöket att skapa en renare stadsmiljö. Enligt kommunledningen samlas över 220.000 kilo sopor in varje dag i Santa Cruz de Tenerife. Trots dessa insatser är nedskräpning utanför behållarna ett återkommande problem, vilket resulterar i sanitetsrisker och obehag för de boende. Tarife hoppas att denna personliga och direkta metod ska bidra till ökad medvetenhet och ansvarstagande bland invånarna. Vice borgmästaren i Santa Cruz de Tenerife avsätter egen ”skräptid”.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[11] => Array
(
[id] => 40825
[sectionId] => 390
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Kanarieöarna rankas som den tredje mest populära regionen i Spanien för fastighetsförvärv av utländska medborgare, endast överträffad av Balearerna och Valenciaregionen. Öarnas attraktivitet grundar sig i det milda klimatet, de vackra stränderna och deras unika karaktär, vilket lockar köpare från hela världen. Siffror för 2023 från registreringsinstitutet Colegio de Registradores visar att antalet fastighetsköp av utlänningar på Kanarieöarna mer än fördubblats under det senaste decenniet och uppgick förra året till 28,5 procent.
Brexit och den följande devalveringen av det brittiska pundet har haft en märkbar effekt på brittiska fastighetsköp, med en nedgång från 19 procent av den totala andelen 2015 till sju procent 2023, även om siffrorna långsamt börjar öka igen. Tyskarna, som länge varit trogna köpare på öarna, har ökat sina köp med två procentenheter och stod förra året för 14 procent av bostadsköpen.
Tidningen El Confidencial har intervjuat delegaten för mäklarförbundet APEI, Isidro Martín, som säger att utlänningar även börjat söka efter fastigheter i mer avlägsna och lugnare delar av öarna. Denna spridning av köpare över öarnas geografi uppges kunna bidra till en mer balanserad utveckling.
Dessa köpare har också visat en markant preferens för högkvalitativa bostäder. Enligt Martín handlar det om en kundkrets som främst söker efter lyxvillor och dyra bostäder, ofta till ett värde av över 500,000 euro.
"Ukrainare, polacker och amerikaner är typiska köpare av stora villor, en trend som tidigare dominerades av ryssar", förklarar han.
Den ökade andelen utländska köpare uppges försvåra bostadstillgången för lokalbefolkningen. Kanarieöarna kämpar med en bostadsbrist som har drivit upp priserna och gjort det svårt för kanarier att konkurrera på fastighetsmarknaden. Detta har lett till att vissa kommuner, som Adeje, infört restriktioner för utländska köpare.
Ökningen av utländska köpare och de konsekvenser det medför för lokalbefolkningen belyser en kritisk balansgång mellan att välkomna investeringar och att skydda de lokala intressena. Det är en fråga som förblir central i den kanariska debatten om framtiden för regionens turism och fastighetsmarknad, skriver El Confidencial.
[ingress] => En av de populäraste destinationerna för fastighetsköp av utländska investerare med hög köpkraft är Kanarieöarna. Förra året registrerades tio procent av alla utländska köp av fastigheter i Spanien på öarna.
[headline] => Allt fler utlänningar köper bostad på öarna
[page] => 0
[modified] => 20240519093610
[created] => 20240425114224
[publishStart] => 20240520070000
[publishStop] => 20241022114259
[fullArticle] => Allt fler utlänningar köper bostad på öarna En av de populäraste destinationerna för fastighetsköp av utländska investerare med hög köpkraft är Kanarieöarna. Förra året registrerades tio procent av alla utländska köp av fastigheter i Spanien på öarna. Kanarieöarna rankas som den tredje mest populära regionen i Spanien för fastighetsförvärv av utländska medborgare, endast överträffad av Balearerna och Valenciaregionen. Öarnas attraktivitet grundar sig i det milda klimatet, de vackra stränderna och deras unika karaktär, vilket lockar köpare från hela världen. Siffror för 2023 från registreringsinstitutet Colegio de Registradores visar att antalet fastighetsköp av utlänningar på Kanarieöarna mer än fördubblats under det senaste decenniet och uppgick förra året till 28,5 procent.
Brexit och den följande devalveringen av det brittiska pundet har haft en märkbar effekt på brittiska fastighetsköp, med en nedgång från 19 procent av den totala andelen 2015 till sju procent 2023, även om siffrorna långsamt börjar öka igen. Tyskarna, som länge varit trogna köpare på öarna, har ökat sina köp med två procentenheter och stod förra året för 14 procent av bostadsköpen.
Tidningen El Confidencial har intervjuat delegaten för mäklarförbundet APEI, Isidro Martín, som säger att utlänningar även börjat söka efter fastigheter i mer avlägsna och lugnare delar av öarna. Denna spridning av köpare över öarnas geografi uppges kunna bidra till en mer balanserad utveckling.
Dessa köpare har också visat en markant preferens för högkvalitativa bostäder. Enligt Martín handlar det om en kundkrets som främst söker efter lyxvillor och dyra bostäder, ofta till ett värde av över 500,000 euro.
"Ukrainare, polacker och amerikaner är typiska köpare av stora villor, en trend som tidigare dominerades av ryssar", förklarar han.
Den ökade andelen utländska köpare uppges försvåra bostadstillgången för lokalbefolkningen. Kanarieöarna kämpar med en bostadsbrist som har drivit upp priserna och gjort det svårt för kanarier att konkurrera på fastighetsmarknaden. Detta har lett till att vissa kommuner, som Adeje, infört restriktioner för utländska köpare.
Ökningen av utländska köpare och de konsekvenser det medför för lokalbefolkningen belyser en kritisk balansgång mellan att välkomna investeringar och att skydda de lokala intressena. Det är en fråga som förblir central i den kanariska debatten om framtiden för regionens turism och fastighetsmarknad, skriver El Confidencial. Utländska investerare söker till stor del dyrare bostäder och numera inte bara i turistområdena på Kanarieöarna.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[12] => Array
(
[id] => 40844
[sectionId] => 390
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Förslaget om turistskatt var enligt tidningen El País endast en del av ett bredare initiativ för att kontrollera och begränsa turismens tillväxt, i ett försök att omforma regionens turismmodell mot mer hållbarhet. Det röstades ner av bland annat de partier som för närvarande styr i regionen, Coalición Canaria och Partido Popular. Andra som opponerade sig mot förslaget var Agrupación Socialista Gomera, Agrupación Herreña Independiente samt Vox. De kritiserar PSOE för att agera opportunistiskt, med tanke på att socialistpartiet inte hade föreslagit någon liknande miljöskatt under den tid de själva regerade
PSOE hävdar att det är hög tid att införa en så kallad ekotaxa, med hänvisning till att tillströmmnigen av turister återhämtat sig med råge efter pandemin, och menar att de nyligen genomförda protesterna styrker att det finns ett folkligt stöd för att se över turismens effekter. Regionpresidenten Fernando Clavijo medger, trots motståndet till förslaget, att den nuvarande ekonomiska modellen måste genomgå en översyn, särskilt vad gäller bostadsmarknaden. Han betonar att drygt 70 universitetsexperter i dagsläget deltar i arbetsgrupper som diskuterar hållbar ekonomisk utveckling och justering av den aktuella turismmodellen.
[ingress] => Mindre än en vecka efter de omfattande demonstrationerna mot massturismen på Kanarieöarna röstade regionparlamentet ner det senaste förslaget om att införa en turistskatt. Högerpartierna anklagar socialistpartiet PSOE, som hade presenterat förslaget med brådskande verkan, för politisk opportunism.
[headline] => Nytt förslag på turistskatt förkastat
[page] => 0
[modified] => 20240527103359
[created] => 20240428193111
[publishStart] => 20240505120000
[publishStop] => 20241025193159
[fullArticle] => Nytt förslag på turistskatt förkastat Mindre än en vecka efter de omfattande demonstrationerna mot massturismen på Kanarieöarna röstade regionparlamentet ner det senaste förslaget om att införa en turistskatt. Högerpartierna anklagar socialistpartiet PSOE, som hade presenterat förslaget med brådskande verkan, för politisk opportunism. Förslaget om turistskatt var enligt tidningen El País endast en del av ett bredare initiativ för att kontrollera och begränsa turismens tillväxt, i ett försök att omforma regionens turismmodell mot mer hållbarhet. Det röstades ner av bland annat de partier som för närvarande styr i regionen, Coalición Canaria och Partido Popular. Andra som opponerade sig mot förslaget var Agrupación Socialista Gomera, Agrupación Herreña Independiente samt Vox. De kritiserar PSOE för att agera opportunistiskt, med tanke på att socialistpartiet inte hade föreslagit någon liknande miljöskatt under den tid de själva regerade
PSOE hävdar att det är hög tid att införa en så kallad ekotaxa, med hänvisning till att tillströmmnigen av turister återhämtat sig med råge efter pandemin, och menar att de nyligen genomförda protesterna styrker att det finns ett folkligt stöd för att se över turismens effekter. Regionpresidenten Fernando Clavijo medger, trots motståndet till förslaget, att den nuvarande ekonomiska modellen måste genomgå en översyn, särskilt vad gäller bostadsmarknaden. Han betonar att drygt 70 universitetsexperter i dagsläget deltar i arbetsgrupper som diskuterar hållbar ekonomisk utveckling och justering av den aktuella turismmodellen. Frågan om en kombinerad turist- och miljöskatt på Kanarieöarna skjuts ytterligare på framtiden.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[13] => Array
(
[id] => 40665
[sectionId] => 390
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => En artikel i tidningen El País uppmärksammar en gränslös solidaritet på den lilla kanarieön El Hierro. Genom att öppna sina hem och hjärtan uppges öbor överskrida traditionell hjälp och skapa en ny definition av medmänsklighet.
Melisa González, en ung kvinna vars dagliga rutiner inkluderar att rusa till hamnen vid varje ankomst av en flyktingbåt, så kallad ”patera”, symboliserar denna djupgående empati. Hennes handlingar sträcker sig långt bortom de första stunderna av akut hjälp, till att ge en stabil och kärleksfull miljö för de som systemet har svikit. Historien om Mamadou, en 16-årige pojken från Senegal som felaktigt klassificerats som vuxen och därmed nekats de möjligheter som finns för minderåriga, belyser bristerna i de befintliga strukturerna.
Teseida Padrón och Gilberto Carballo delar denna anda av medkänsla, genom att ta in två bröder som lidit traumatiska upplevelser. Deras berättelse understryker inte bara den personliga kostnaden för migration utan också den transformerande kraften i personligt engagemang och kärlek. Genom att ge dessa unga en plats att kalla hem och en familj att tillhöra, omdefinierar de vad det innebär att vara en del av en gemenskap.
El Hierros unika position, både geografiskt och kulturellt, ger en bakgrund till dessa berättelser om solidaritet. Medan världen ofta ser migration som en statistik eller en politisk fråga, visar invånarna på El Hierro att individers handlingar kan skapa vågor av förändring. Deras val att inte bara se utan även agera på behovet av medmänsklighet är en påminnelse om att solidaritet kan vara en kraftfull motkraft till de utmaningar och orättvisor som migranter står inför.
Genom sitt arbete belyser de också behovet av ett mer rättvist och omtänksamt system som erkänner de unga migranternas sanna ålder och situationer. De aktuella metoderna för åldersbedömning, som ofta lämnar unga i en ännu mer sårbar position, utmanas av denna ögemenskap som står fast vid rättvisans och humanitetens principer.
Initiativen på El Hierro är enligt El País en levande illustration av hur lokal handling kan ge hopp och göra en konkret skillnad i människors liv. Dessa insatser förkroppsligar en universell lärdom om värdet av att stå upp för varandra, särskilt för de mest utsatta i samhället. Genom sina berättelser visar El Hierros invånare världen att empati, solidaritet och kärlek kan och bör vara grunden för våra gemensamma ansträngningar för att bygga en mer rättvis och omtänksam värld.
[ingress] => Flyktingströmmen på Kanarieöarna har de senaste månaderna inte bara tilltagit utan även skiftat i stor utsträckning till att omfatta centralafrikanska migranter, som många når den västligaste och en av de minsta öarna, El Hierro. Långt från att leda till en växande främlingsfientlighet på den hårt ansträngda ön har många familjer öppnat sina hem för ensamkommande minderåriga, för att undvika att de far illa i det bristfälliga mottagningssystemet.
[headline] => Solidariska familjer på El Hierro
[page] => 0
[modified] => 20240426183308
[created] => 20240331123647
[publishStart] => 20240427170000
[publishStop] => 20240927123659
[fullArticle] => Solidariska familjer på El Hierro Flyktingströmmen på Kanarieöarna har de senaste månaderna inte bara tilltagit utan även skiftat i stor utsträckning till att omfatta centralafrikanska migranter, som många når den västligaste och en av de minsta öarna, El Hierro. Långt från att leda till en växande främlingsfientlighet på den hårt ansträngda ön har många familjer öppnat sina hem för ensamkommande minderåriga, för att undvika att de far illa i det bristfälliga mottagningssystemet. En artikel i tidningen El País uppmärksammar en gränslös solidaritet på den lilla kanarieön El Hierro. Genom att öppna sina hem och hjärtan uppges öbor överskrida traditionell hjälp och skapa en ny definition av medmänsklighet.
Melisa González, en ung kvinna vars dagliga rutiner inkluderar att rusa till hamnen vid varje ankomst av en flyktingbåt, så kallad ”patera”, symboliserar denna djupgående empati. Hennes handlingar sträcker sig långt bortom de första stunderna av akut hjälp, till att ge en stabil och kärleksfull miljö för de som systemet har svikit. Historien om Mamadou, en 16-årige pojken från Senegal som felaktigt klassificerats som vuxen och därmed nekats de möjligheter som finns för minderåriga, belyser bristerna i de befintliga strukturerna.
Teseida Padrón och Gilberto Carballo delar denna anda av medkänsla, genom att ta in två bröder som lidit traumatiska upplevelser. Deras berättelse understryker inte bara den personliga kostnaden för migration utan också den transformerande kraften i personligt engagemang och kärlek. Genom att ge dessa unga en plats att kalla hem och en familj att tillhöra, omdefinierar de vad det innebär att vara en del av en gemenskap.
El Hierros unika position, både geografiskt och kulturellt, ger en bakgrund till dessa berättelser om solidaritet. Medan världen ofta ser migration som en statistik eller en politisk fråga, visar invånarna på El Hierro att individers handlingar kan skapa vågor av förändring. Deras val att inte bara se utan även agera på behovet av medmänsklighet är en påminnelse om att solidaritet kan vara en kraftfull motkraft till de utmaningar och orättvisor som migranter står inför.
Genom sitt arbete belyser de också behovet av ett mer rättvist och omtänksamt system som erkänner de unga migranternas sanna ålder och situationer. De aktuella metoderna för åldersbedömning, som ofta lämnar unga i en ännu mer sårbar position, utmanas av denna ögemenskap som står fast vid rättvisans och humanitetens principer.
Initiativen på El Hierro är enligt El País en levande illustration av hur lokal handling kan ge hopp och göra en konkret skillnad i människors liv. Dessa insatser förkroppsligar en universell lärdom om värdet av att stå upp för varandra, särskilt för de mest utsatta i samhället. Genom sina berättelser visar El Hierros invånare världen att empati, solidaritet och kärlek kan och bör vara grunden för våra gemensamma ansträngningar för att bygga en mer rättvis och omtänksam värld. En artikel i tidningen El País belyser hur den enorma utmaning som migrationskrisen utgör på den lilla ön El Hierro bemöts med en unik medmänsklighet från många öbor.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[14] => Array
(
[id] => 40784
[sectionId] => 390
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => En av Spaniens främsta turistdestinationer står inför en paradoxal situation, där deras främsta inkomstkälla också givit upphov till omfattande sociala och miljömässiga problem. Turismen bidrar till mer än 35 procent av Kanarieöarnas bruttonationalprodukt och förra året slogs nytt turistrekord, med 16 miljoner besökare. Omsättningen var med 22 miljarder euro också den högsta någonsin och hela 40 procent av invånarna på öarna är sysselsatta inom turistsektorn.
Trots det registrerar öarna bland de sämsta levnadsförhållandena i Spanien. Medelinkomsten ligger på endast 1.630 euro i månaden och öarna har trots turismen den tredje högsta arbetslösheten i landet, på 16,2 procent enligt de senaste siffrorna från statistikinstitutet INE. Inflationen ligger i sin tur på 3,5 procent, vilket är den näst högsta i landet. Samtidigt är risken för fattigdom också den näst högsta nationellt, med 26,1 procent av befolkningen berörd.
Hyreskostnaderna är bland de högsta i Spanien, och i Santa Cruz de Tenerife har hyrespriserna ökat mest under det senaste året. Denna svåra socioekonomiska situation har fått den kanariska regeringen att sympatisera med protesterna. President Fernando Clavijo har uppmanat invånarna att uttrycka sitt missnöje och erkänner behovet av att omvärdera turismmodellen, inklusive möjligheten att införa begränsningar för antalet turister.
Under lördagen organiserades en omfattande demonstration under parollen "Canarias tiene un límite" (Kanarieöarna har en gräns), där 57.000 deltagare enligt officiella uppgifter marscherade på de sju huvudöarna, i städer som Santa Cruz de Tenerife, Las Palmas, Arrecife och även mindre orter som Valverde och San Sebastián de La Gomera. Demonstranterna kräver bland annat införandet av en miljötaxa, ett stopp för nya turistprojekt och striktare regler kring bostadsköp för att stävja prisökningarna som gör det omöjligt för lokalbefolkningen att bo kvar i sina områden.
Sex aktivister i La Laguna på Tenerife har samtidigt påbörjat en hungerstrejk för att försöka stoppa två stora turistprojekt. Protesterna är ett svar på den okontrollerade turismboomen, som pekas som en avgörande drivkraft bakom stigande bostadspriserna och de allt mer belastade sjukhusen, liksom de miljöskador som nya storskaliga hotellprojekt riskerar att förorsaka.
Demonstranterna förnekar att deras missnöje skulle bero på turismfientlighet, utan hävdar att deras kritik riktar sig mot korruption och dålig förvaltning som tillåter dessa negativa trender att fortsätta. Regionpresidenten Fernando Clavijo medger att det förekommer problem och efterlyser en öppen dialog om hur turismen bör styras.
Responsen från politiska och ekonomiska ledare har annars varierat. Jessica de León, regionalråd för turism och sysselsättning, medger i en intervju att det finns problem med hur naturresurserna hanteras, men betonar även turismens viktiga roll för jobbskapande och att en omvandling redan pågår. Samtidigt säger Pedro Ortega, president för företagarföreningen i Las Palmas, att han är öppen för en diskussion om en ny ekonomisk modell och så kallad regenerativt turism”, skriver tidningen El País.
För att adressera problemen presenterade regionstyret nyligen ett lagförslag som ska reglera användningen av bostäder för turiständamål. Lagförslaget inkluderar krav som minsta yta på 39 kvadratmeter och separata ingångar för turistlägenheter i flerfamiljshus, samt krav på godkännande från bostadsrättsföreningar. Trots dessa åtgärder är det tydligt att vägen framåt fortfarande är full av utmaningar, och att den offentliga debatten om turismens framtid på Kanarieöarna är långt ifrån över.
[ingress] => Omkring 57.000 personer demonstrerade den 20 april på samtliga sju huvudöar i protest mot turistutvecklingen på Kanarieöarna. Massturismen uppges slå hårt mot lokalbefolkningen, speciellt när det handlar om tillgång till bostäder.
[headline] => Omfattande demonstrationer mot massturismen på Kanarieöarna
[page] => 0
[modified] => 20240527103354
[created] => 20240421124210
[publishStart] => 20240422070000
[publishStop] => 20241018124259
[fullArticle] => Omfattande demonstrationer mot massturismen på Kanarieöarna Omkring 57.000 personer demonstrerade den 20 april på samtliga sju huvudöar i protest mot turistutvecklingen på Kanarieöarna. Massturismen uppges slå hårt mot lokalbefolkningen, speciellt när det handlar om tillgång till bostäder. En av Spaniens främsta turistdestinationer står inför en paradoxal situation, där deras främsta inkomstkälla också givit upphov till omfattande sociala och miljömässiga problem. Turismen bidrar till mer än 35 procent av Kanarieöarnas bruttonationalprodukt och förra året slogs nytt turistrekord, med 16 miljoner besökare. Omsättningen var med 22 miljarder euro också den högsta någonsin och hela 40 procent av invånarna på öarna är sysselsatta inom turistsektorn.
Trots det registrerar öarna bland de sämsta levnadsförhållandena i Spanien. Medelinkomsten ligger på endast 1.630 euro i månaden och öarna har trots turismen den tredje högsta arbetslösheten i landet, på 16,2 procent enligt de senaste siffrorna från statistikinstitutet INE. Inflationen ligger i sin tur på 3,5 procent, vilket är den näst högsta i landet. Samtidigt är risken för fattigdom också den näst högsta nationellt, med 26,1 procent av befolkningen berörd.
Hyreskostnaderna är bland de högsta i Spanien, och i Santa Cruz de Tenerife har hyrespriserna ökat mest under det senaste året. Denna svåra socioekonomiska situation har fått den kanariska regeringen att sympatisera med protesterna. President Fernando Clavijo har uppmanat invånarna att uttrycka sitt missnöje och erkänner behovet av att omvärdera turismmodellen, inklusive möjligheten att införa begränsningar för antalet turister.
Under lördagen organiserades en omfattande demonstration under parollen "Canarias tiene un límite" (Kanarieöarna har en gräns), där 57.000 deltagare enligt officiella uppgifter marscherade på de sju huvudöarna, i städer som Santa Cruz de Tenerife, Las Palmas, Arrecife och även mindre orter som Valverde och San Sebastián de La Gomera. Demonstranterna kräver bland annat införandet av en miljötaxa, ett stopp för nya turistprojekt och striktare regler kring bostadsköp för att stävja prisökningarna som gör det omöjligt för lokalbefolkningen att bo kvar i sina områden.
Sex aktivister i La Laguna på Tenerife har samtidigt påbörjat en hungerstrejk för att försöka stoppa två stora turistprojekt. Protesterna är ett svar på den okontrollerade turismboomen, som pekas som en avgörande drivkraft bakom stigande bostadspriserna och de allt mer belastade sjukhusen, liksom de miljöskador som nya storskaliga hotellprojekt riskerar att förorsaka.
Demonstranterna förnekar att deras missnöje skulle bero på turismfientlighet, utan hävdar att deras kritik riktar sig mot korruption och dålig förvaltning som tillåter dessa negativa trender att fortsätta. Regionpresidenten Fernando Clavijo medger att det förekommer problem och efterlyser en öppen dialog om hur turismen bör styras.
Responsen från politiska och ekonomiska ledare har annars varierat. Jessica de León, regionalråd för turism och sysselsättning, medger i en intervju att det finns problem med hur naturresurserna hanteras, men betonar även turismens viktiga roll för jobbskapande och att en omvandling redan pågår. Samtidigt säger Pedro Ortega, president för företagarföreningen i Las Palmas, att han är öppen för en diskussion om en ny ekonomisk modell och så kallad regenerativt turism”, skriver tidningen El País.
För att adressera problemen presenterade regionstyret nyligen ett lagförslag som ska reglera användningen av bostäder för turiständamål. Lagförslaget inkluderar krav som minsta yta på 39 kvadratmeter och separata ingångar för turistlägenheter i flerfamiljshus, samt krav på godkännande från bostadsrättsföreningar. Trots dessa åtgärder är det tydligt att vägen framåt fortfarande är full av utmaningar, och att den offentliga debatten om turismens framtid på Kanarieöarna är långt ifrån över. Bostadsbristen är det främsta, men inte enda, bekymret som orsakas av massturismen på öarna.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
)
Kanarieöarna
Svärm av jordskalv mellan Gran Canaria och Tenerife
KANARIEÖARNA. En serie av 35 jordskalv har registrerats mellan Gran Canaria och Tenerife 11-12 september, där det kraftigaste mätte 3,6 grader på Richterskalan. Trots sin styrka kändes det endast svagt i delar av Gran Canaria, Tenerife och på La Gomera.[läs mer]
Jordskalv kändes i Las Palmas
KANARIEÖARNA. Ett jordskalv med en styrka på 4,1 grader på Richterkalan inträffade på tisdagseftermiddagen den 10 september strax norr om Gran Canaria, med epicentrum endast tre kilometer från Gáldar.[läs mer]
Flyktingbåt med 77 personer drev redlöst i sex månader
KANARIEÖARNA. En traditionell afrikansk fiskebåt med 14 kroppar ombord drev i början av augusti i land vid Dominikanska republiken, i Västindien. Båten hade lämnat Mauretaniens huvudstad Nuakchot den 22 januari med 77 personer ombord, inklusive fyra minderåriga.[läs mer]
Ökad press på PP för reform av migrationsreglerna
KANARIEÖARNA. Spaniens regeringschef Pedro Sánchez och den kanariska presidenten Fernando Clavijo vill få till stånd en lagändring som lindrar den kritiska migrationssituationen på öarna. Deras samförstånd bekräftades vid ett möte på La Palma och sätter ytterligare press på Partido Popular, som hittills varit motvilliga till att ta emot ensamkommande migranter i de regioner där de styr.[läs mer]
Vox enda kommunalråd på Kanarieöarna lämnar partiet
KANARIEÖARNA. Beslutet av Vox att vägra ta emot ensamkommande minderåriga som tagit sig till Kanarieöarna har föranlett deras enda kommunledamot på öarna att lämna partiet.[läs mer]
Funnen kropp bekräftas vara saknad engelsman
KANARIEÖARNA. De spanska myndigheterna meddelar att den kropp som hittats i en ravin på Tenerife tillhör den 19-årige engelsmannen Jay Slater. Han tros ha fallit från hög höjd av en olyckshändelse och obduktionen väntas bekräfta att det inte rör sig om ett våldsbrott.[läs mer]
Flyktingmottagningen på öarna kollapsad
KANARIEÖARNA. Extrem trängsel, avsaknad av aktiviteter, anklagelser om misshandel och brist på personal präglar mottagningssystemet för ensamkommande barn på Kanarieöarna.[läs mer]
Hajar gäckar stränder på södra Gran Canaria
KANARIEÖARNA. Flera stränder på Gran Canaria har stängts för bad efter att hajar observerats bara meter från strandbrynet. Den 16 juni stängdes stränderna Melenara och Salinetas i Telde, och senare på dagen förbjöds bad även i San Agustín, i San Bartolomé de Tirajana.[läs mer]
Hundratals migranter når öarna varje dag
KANARIEÖARNA. Mer än tusen migranter har omhändertagits på Kanarieöarna bara den senaste veckan. Totalt har över 18.000 migranter nått öarna hittills i år, vilket är mer än tre gånger så många som under samma period förra året.[läs mer]
Turistströmmen slår inte av på takten
KANARIEÖARNA. Trots utmaningar som inflation, konflikten i Gaza och ekonomisk avmattning i vissa stora marknader, fortsätter turismen i Spanien att slå nya rekord. Under de första fyra månaderna av året besökte 24 miljoner turister Spanien, vilket är en ökning med 14,5 procent jämfört med samma period 2023.[läs mer]
Kommunalråd vakar vid sopcontainrar
KANARIEÖARNA. Vice borgmästaren i Santa Cruz de Tenerife, Carlos Tarife, har valt en okonventionell metod för att bekämpa nedskräpning. Han planerar att sitta på en stol vid 28 identifierade problemområden i staden för att förhindra invånarna från att lämna sopor utanför behållarna.[läs mer]
Allt fler utlänningar köper bostad på öarna
KANARIEÖARNA. En av de populäraste destinationerna för fastighetsköp av utländska investerare med hög köpkraft är Kanarieöarna. Förra året registrerades tio procent av alla utländska köp av fastigheter i Spanien på öarna.[läs mer]
Nytt förslag på turistskatt förkastat
KANARIEÖARNA. Mindre än en vecka efter de omfattande demonstrationerna mot massturismen på Kanarieöarna röstade regionparlamentet ner det senaste förslaget om att införa en turistskatt. Högerpartierna anklagar socialistpartiet PSOE, som hade presenterat förslaget med brådskande verkan, för politisk opportunism.[läs mer]
Solidariska familjer på El Hierro
KANARIEÖARNA. Flyktingströmmen på Kanarieöarna har de senaste månaderna inte bara tilltagit utan även skiftat i stor utsträckning till att omfatta centralafrikanska migranter, som många når den västligaste och en av de minsta öarna, El Hierro. Långt från att leda till en växande främlingsfientlighet på den hårt ansträngda ön har många familjer öppnat sina hem för ensamkommande minderåriga, för att undvika att de far illa i det bristfälliga mottagningssystemet.[läs mer]
Omfattande demonstrationer mot massturismen på Kanarieöarna
KANARIEÖARNA. Omkring 57.000 personer demonstrerade den 20 april på samtliga sju huvudöar i protest mot turistutvecklingen på Kanarieöarna. Massturismen uppges slå hårt mot lokalbefolkningen, speciellt när det handlar om tillgång till bostäder.[läs mer]
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
  |
|
| |||||
