25 apr 00:26
SK Premium+:
Array
(
[0] => Array
(
[id] => 40784
[sectionId] => 390
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => En av Spaniens främsta turistdestinationer står inför en paradoxal situation, där deras främsta inkomstkälla också givit upphov till omfattande sociala och miljömässiga problem. Turismen bidrar till mer än 35 procent av Kanarieöarnas bruttonationalprodukt och förra året slogs nytt turistrekord, med 16 miljoner besökare. Omsättningen var med 22 miljarder euro också den högsta någonsin och hela 40 procent av invånarna på öarna är sysselsatta inom turistsektorn.
Trots det registrerar öarna bland de sämsta levnadsförhållandena i Spanien. Medelinkomsten ligger på endast 1.630 euro i månaden och öarna har trots turismen den tredje högsta arbetslösheten i landet, på 16,2 procent enligt de senaste siffrorna från statistikinstitutet INE. Inflationen ligger i sin tur på 3,5 procent, vilket är den näst högsta i landet. Samtidigt är risken för fattigdom också den näst högsta nationellt, med 26,1 procent av befolkningen berörd.
Hyreskostnaderna är bland de högsta i Spanien, och i Santa Cruz de Tenerife har hyrespriserna ökat mest under det senaste året. Denna svåra socioekonomiska situation har fått den kanariska regeringen att sympatisera med protesterna. President Fernando Clavijo har uppmanat invånarna att uttrycka sitt missnöje och erkänner behovet av att omvärdera turismmodellen, inklusive möjligheten att införa begränsningar för antalet turister.
Under lördagen organiserades en omfattande demonstration under parollen "Canarias tiene un límite" (Kanarieöarna har en gräns), där 57.000 deltagare enligt officiella uppgifter marscherade på de sju huvudöarna, i städer som Santa Cruz de Tenerife, Las Palmas, Arrecife och även mindre orter som Valverde och San Sebastián de La Gomera. Demonstranterna kräver bland annat införandet av en miljötaxa, ett stopp för nya turistprojekt och striktare regler kring bostadsköp för att stävja prisökningarna som gör det omöjligt för lokalbefolkningen att bo kvar i sina områden.
Sex aktivister i La Laguna på Tenerife har samtidigt påbörjat en hungerstrejk för att försöka stoppa två stora turistprojekt. Protesterna är ett svar på den okontrollerade turismboomen, som pekas som en avgörande drivkraft bakom stigande bostadspriserna och de allt mer belastade sjukhusen, liksom de miljöskador som nya storskaliga hotellprojekt riskerar att förorsaka.
Demonstranterna förnekar att deras missnöje skulle bero på turismfientlighet, utan hävdar att deras kritik riktar sig mot korruption och dålig förvaltning som tillåter dessa negativa trender att fortsätta. Regionpresidenten Fernando Clavijo medger att det förekommer problem och efterlyser en öppen dialog om hur turismen bör styras.
Responsen från politiska och ekonomiska ledare har annars varierat. Jessica de León, regionalråd för turism och sysselsättning, medger i en intervju att det finns problem med hur naturresurserna hanteras, men betonar även turismens viktiga roll för jobbskapande och att en omvandling redan pågår. Samtidigt säger Pedro Ortega, president för företagarföreningen i Las Palmas, att han är öppen för en diskussion om en ny ekonomisk modell och så kallad regenerativt turism”, skriver tidningen El País.
För att adressera problemen presenterade regionstyret nyligen ett lagförslag som ska reglera användningen av bostäder för turiständamål. Lagförslaget inkluderar krav som minsta yta på 39 kvadratmeter och separata ingångar för turistlägenheter i flerfamiljshus, samt krav på godkännande från bostadsrättsföreningar. Trots dessa åtgärder är det tydligt att vägen framåt fortfarande är full av utmaningar, och att den offentliga debatten om turismens framtid på Kanarieöarna är långt ifrån över.
[ingress] => Omkring 57.000 personer demonstrerade den 20 april på samtliga sju huvudöar i protest mot turistutvecklingen på Kanarieöarna. Massturismen uppges slå hårt mot lokalbefolkningen, speciellt när det handlar om tillgång till bostäder.
[headline] => Omfattande demonstrationer mot massturismen på Kanarieöarna
[page] => 0
[modified] => 20240421162318
[created] => 20240421124210
[publishStart] => 20240422070000
[publishStop] => 20241018124259
[fullArticle] => Omfattande demonstrationer mot massturismen på Kanarieöarna Omkring 57.000 personer demonstrerade den 20 april på samtliga sju huvudöar i protest mot turistutvecklingen på Kanarieöarna. Massturismen uppges slå hårt mot lokalbefolkningen, speciellt när det handlar om tillgång till bostäder. En av Spaniens främsta turistdestinationer står inför en paradoxal situation, där deras främsta inkomstkälla också givit upphov till omfattande sociala och miljömässiga problem. Turismen bidrar till mer än 35 procent av Kanarieöarnas bruttonationalprodukt och förra året slogs nytt turistrekord, med 16 miljoner besökare. Omsättningen var med 22 miljarder euro också den högsta någonsin och hela 40 procent av invånarna på öarna är sysselsatta inom turistsektorn.
Trots det registrerar öarna bland de sämsta levnadsförhållandena i Spanien. Medelinkomsten ligger på endast 1.630 euro i månaden och öarna har trots turismen den tredje högsta arbetslösheten i landet, på 16,2 procent enligt de senaste siffrorna från statistikinstitutet INE. Inflationen ligger i sin tur på 3,5 procent, vilket är den näst högsta i landet. Samtidigt är risken för fattigdom också den näst högsta nationellt, med 26,1 procent av befolkningen berörd.
Hyreskostnaderna är bland de högsta i Spanien, och i Santa Cruz de Tenerife har hyrespriserna ökat mest under det senaste året. Denna svåra socioekonomiska situation har fått den kanariska regeringen att sympatisera med protesterna. President Fernando Clavijo har uppmanat invånarna att uttrycka sitt missnöje och erkänner behovet av att omvärdera turismmodellen, inklusive möjligheten att införa begränsningar för antalet turister.
Under lördagen organiserades en omfattande demonstration under parollen "Canarias tiene un límite" (Kanarieöarna har en gräns), där 57.000 deltagare enligt officiella uppgifter marscherade på de sju huvudöarna, i städer som Santa Cruz de Tenerife, Las Palmas, Arrecife och även mindre orter som Valverde och San Sebastián de La Gomera. Demonstranterna kräver bland annat införandet av en miljötaxa, ett stopp för nya turistprojekt och striktare regler kring bostadsköp för att stävja prisökningarna som gör det omöjligt för lokalbefolkningen att bo kvar i sina områden.
Sex aktivister i La Laguna på Tenerife har samtidigt påbörjat en hungerstrejk för att försöka stoppa två stora turistprojekt. Protesterna är ett svar på den okontrollerade turismboomen, som pekas som en avgörande drivkraft bakom stigande bostadspriserna och de allt mer belastade sjukhusen, liksom de miljöskador som nya storskaliga hotellprojekt riskerar att förorsaka.
Demonstranterna förnekar att deras missnöje skulle bero på turismfientlighet, utan hävdar att deras kritik riktar sig mot korruption och dålig förvaltning som tillåter dessa negativa trender att fortsätta. Regionpresidenten Fernando Clavijo medger att det förekommer problem och efterlyser en öppen dialog om hur turismen bör styras.
Responsen från politiska och ekonomiska ledare har annars varierat. Jessica de León, regionalråd för turism och sysselsättning, medger i en intervju att det finns problem med hur naturresurserna hanteras, men betonar även turismens viktiga roll för jobbskapande och att en omvandling redan pågår. Samtidigt säger Pedro Ortega, president för företagarföreningen i Las Palmas, att han är öppen för en diskussion om en ny ekonomisk modell och så kallad regenerativt turism”, skriver tidningen El País.
För att adressera problemen presenterade regionstyret nyligen ett lagförslag som ska reglera användningen av bostäder för turiständamål. Lagförslaget inkluderar krav som minsta yta på 39 kvadratmeter och separata ingångar för turistlägenheter i flerfamiljshus, samt krav på godkännande från bostadsrättsföreningar. Trots dessa åtgärder är det tydligt att vägen framåt fortfarande är full av utmaningar, och att den offentliga debatten om turismens framtid på Kanarieöarna är långt ifrån över. Bostadsbristen är det främsta, men inte enda, bekymret som orsakas av massturismen på öarna.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[1] => Array
(
[id] => 40768
[sectionId] => 390
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Mötet mellan Borrell och Clavijo hölls för att diskutera krisen i Sahelregionen och dess potentiella påverkan på Kanarieöarna. Borrell betonade de insatser som görs i samarbete med Marocko och Senegal för att bromsa migrationsströmmen till Kanarieöarna och förhindra fler dödsfall i Atlanten. Clavijo efterlyser enligt tidningen Canarias7 en överenskommelse mellan EU och den spanska regeringen om att ändra invandringslagen, särskilt för att tvinga andra autonoma regioner att ta emot ensamkommande minderåriga.
Kanarieöarna är villiga att bidra till att afrikanska länder får tillgång till utbildning för att forma kvalificerade arbetare, vilket skulle kunna dämpa migrationsströmmarna. Detta förslag kommer troligen att bli en del av diskussionerna för den nya EU-kommissionen efter valet i juni, där samarbetet med de afrikanska länderna ska granskas i sin helhet.
[ingress] => EU:s kommissarie för utrikesfrågor, spanjoren Josep Borrell, har i ett möte med regionpresidenten på Kanarieöarna Fernando Clavijo uppgivit att situationen i Sahel-området i Afrika är mycket komplicerad och att instabiliteten gör att migrationskrisen kommer att bestå en lång tid.
[headline] => Migrationskrisen vid Kanarieöarna svår att lösa
[page] => 0
[modified] => 20240419083724
[created] => 20240417154302
[publishStart] => 20240421120000
[publishStop] => 20241014154359
[fullArticle] => Migrationskrisen vid Kanarieöarna svår att lösa EU:s kommissarie för utrikesfrågor, spanjoren Josep Borrell, har i ett möte med regionpresidenten på Kanarieöarna Fernando Clavijo uppgivit att situationen i Sahel-området i Afrika är mycket komplicerad och att instabiliteten gör att migrationskrisen kommer att bestå en lång tid. Mötet mellan Borrell och Clavijo hölls för att diskutera krisen i Sahelregionen och dess potentiella påverkan på Kanarieöarna. Borrell betonade de insatser som görs i samarbete med Marocko och Senegal för att bromsa migrationsströmmen till Kanarieöarna och förhindra fler dödsfall i Atlanten. Clavijo efterlyser enligt tidningen Canarias7 en överenskommelse mellan EU och den spanska regeringen om att ändra invandringslagen, särskilt för att tvinga andra autonoma regioner att ta emot ensamkommande minderåriga.
Kanarieöarna är villiga att bidra till att afrikanska länder får tillgång till utbildning för att forma kvalificerade arbetare, vilket skulle kunna dämpa migrationsströmmarna. Detta förslag kommer troligen att bli en del av diskussionerna för den nya EU-kommissionen efter valet i juni, där samarbetet med de afrikanska länderna ska granskas i sin helhet. Josep Borrell ser krasst på möjligheterna att bromsa migrationsvågen till Kanarieöarna både på kort och mellanlång sikt.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[2] => Array
(
[id] => 40761
[sectionId] => 390
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Det var på söndagen den 14 april som fiskare utanför Para, i norra Brasilien, spårade ett långsmalt fartyg med tjugo avlidna. Båten har vitt skrov och blå interiör och tros härstamma från Mauretanien. Teorin delas av hjälporganisationen Caminando Fronteras, vilken regelbundet rapporterar till spanska myndigheter om flyktingbåtar i nöd.
Upptäckten är inte unik och speglar enligt Caminando Fronteras hur riskfylld den så kallade Atlantvägen till Kanarieöarna är. Överfyllda ekor som ger sig av från Västafrika, särskilt Mauretanien och Senegal, drivs ofta ut på öppet hav av starka strömmar. Under 2023 rapporterade Caminando Fronteras om 6.007 dödsfall eller försvinnanden på denna rutt, och 395 av dessa var specifikt i båtar från Mauretanien.
De upprepade tragedierna har föranlett de spanska myndigheterna att utöka samarbetet med Mauretanien för att skärpa kontrollen av migrationströmmen. Trots dessa ansträngningar fortsätter människor att förlora livet, vilket förstärker behovet av större fokus på räddningsoperationer och internationellt samarbete för att förhindra tragedier. Det skriver tidningen Canarias7.
[ingress] => En eka med 20 döda människor ombord, som upptäckts nära den brasilianska kusten, tros vara afrikanska migranter som försökt nå Kanarieöarna.
[headline] => Afrikanska migranter drev ända till Amerika
[page] => 0
[modified] => 20240416101219
[created] => 20240416101135
[publishStart] => 20240417120000
[publishStop] => 20241013101159
[fullArticle] => Afrikanska migranter drev ända till Amerika En eka med 20 döda människor ombord, som upptäckts nära den brasilianska kusten, tros vara afrikanska migranter som försökt nå Kanarieöarna. Det var på söndagen den 14 april som fiskare utanför Para, i norra Brasilien, spårade ett långsmalt fartyg med tjugo avlidna. Båten har vitt skrov och blå interiör och tros härstamma från Mauretanien. Teorin delas av hjälporganisationen Caminando Fronteras, vilken regelbundet rapporterar till spanska myndigheter om flyktingbåtar i nöd.
Upptäckten är inte unik och speglar enligt Caminando Fronteras hur riskfylld den så kallade Atlantvägen till Kanarieöarna är. Överfyllda ekor som ger sig av från Västafrika, särskilt Mauretanien och Senegal, drivs ofta ut på öppet hav av starka strömmar. Under 2023 rapporterade Caminando Fronteras om 6.007 dödsfall eller försvinnanden på denna rutt, och 395 av dessa var specifikt i båtar från Mauretanien.
De upprepade tragedierna har föranlett de spanska myndigheterna att utöka samarbetet med Mauretanien för att skärpa kontrollen av migrationströmmen. Trots dessa ansträngningar fortsätter människor att förlora livet, vilket förstärker behovet av större fokus på räddningsoperationer och internationellt samarbete för att förhindra tragedier. Det skriver tidningen Canarias7. Istället för att nå Kanarieöarna drev flyktingbåten till den brasilianska kusten, där lokala fiskare fann 20 människolik ombord.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[3] => Array
(
[id] => 40744
[sectionId] => 390
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Det var strax efter klockan 21.00 på fredagskvällen som besättningen på ett flygplan rapporterade om att de sett en drönare i närheten av flygplatsen. Det råder strikt flygförbud för drönare i en stor radie kring alla flygplatser och händelsen utreds av polisen.
Enligt luftfartsverket AENA fick 14 inkommande flyg styras om till andra flygplatser, under den tid som lufttrafiken avbröts på Gran Canaria. Två var flyg som fick vända tillbaka till Lanzarote och Fuerteventura, medan andra fick landa på Tenerife Sur och Tenerife Norte.
Tidningen Canarias7 skriver att flygtrafiken återupprättades klockan 22.47, när ett flyg från Madrid var det första att landa på Gran Canaria efter avbrottet.
[ingress] => Flygplatsen på Gran Canaria tvingades på kvällen den 12 april stoppa all trafik under nära två timmar, på grund av upptäckten av en drönare. Hela 14 inkommande flyg styrdes om till andra flygplatser.
[headline] => Drönare hindrade flertal landningar
[page] => 0
[modified] => 20240414115231
[created] => 20240414115132
[publishStart] => 20240415120000
[publishStop] => 20241011115159
[fullArticle] => Drönare hindrade flertal landningar Flygplatsen på Gran Canaria tvingades på kvällen den 12 april stoppa all trafik under nära två timmar, på grund av upptäckten av en drönare. Hela 14 inkommande flyg styrdes om till andra flygplatser. Det var strax efter klockan 21.00 på fredagskvällen som besättningen på ett flygplan rapporterade om att de sett en drönare i närheten av flygplatsen. Det råder strikt flygförbud för drönare i en stor radie kring alla flygplatser och händelsen utreds av polisen.
Enligt luftfartsverket AENA fick 14 inkommande flyg styras om till andra flygplatser, under den tid som lufttrafiken avbröts på Gran Canaria. Två var flyg som fick vända tillbaka till Lanzarote och Fuerteventura, medan andra fick landa på Tenerife Sur och Tenerife Norte.
Tidningen Canarias7 skriver att flygtrafiken återupprättades klockan 22.47, när ett flyg från Madrid var det första att landa på Gran Canaria efter avbrottet. En oidentifierad drönare ledde till omfattande flygstörningar på Gran Canaria.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[4] => Array
(
[id] => 40684
[sectionId] => 390
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Clavijo varnar för en negativa bild av turismen som sprids internationellt, särskilt genom tyska och brittiska medier. Samtidigt välkomnar han en sansad debatt om turismmodellen och betonar vikten av att hitta en balans som inte äventyrar öarnas ekonomi, som till stor del är avhängig av turismen. Det skriver tidningen Canarias7
Skälet till regionpresidentens utspel är en demonstration sammankallad till den 20 april på fem av öarna, med efterlysning av åtgärder för att reglera turistsektorn. Regionstyret betonar att den redan arbetar på reformer, bland annat ett bostadsdekret och en lag om semesterbostäder, för att begränsa turismens negativa inverkningar för de fastboende.
Miljöaktivister har nyligen startat en hungerstrejk mot byggprojekt i La Tejita och Adeje, vilket pekar på en växande frustration över turismens inverkan på öarna. Kritiker hävdar att exploateringen av turistsektorn lett till ökad fattigdom, arbetslöshet och social uteslutning på öarna.
[ingress] => Växande protester mot exploateringen av öarna bekymrar regionpresidenten Fernando Clavijo (Coalición Canaria), som uttrycker oro över att negativa reaktioner på turismen kan gynna konkurrerande destinationer. Aktivism mot den nuvarande turismmodellen på Kanarieöarna uppges nämligen väcka internationell uppmärksamhet och kan skada öarnas huvudnäring.
[headline] => Regionpresidenten varnar för turistfobi
[page] => 0
[modified] => 20240408085759
[created] => 20240404092554
[publishStart] => 20240409120000
[publishStop] => 20241001092559
[fullArticle] => Regionpresidenten varnar för turistfobi Växande protester mot exploateringen av öarna bekymrar regionpresidenten Fernando Clavijo (Coalición Canaria), som uttrycker oro över att negativa reaktioner på turismen kan gynna konkurrerande destinationer. Aktivism mot den nuvarande turismmodellen på Kanarieöarna uppges nämligen väcka internationell uppmärksamhet och kan skada öarnas huvudnäring. Clavijo varnar för en negativa bild av turismen som sprids internationellt, särskilt genom tyska och brittiska medier. Samtidigt välkomnar han en sansad debatt om turismmodellen och betonar vikten av att hitta en balans som inte äventyrar öarnas ekonomi, som till stor del är avhängig av turismen. Det skriver tidningen Canarias7
Skälet till regionpresidentens utspel är en demonstration sammankallad till den 20 april på fem av öarna, med efterlysning av åtgärder för att reglera turistsektorn. Regionstyret betonar att den redan arbetar på reformer, bland annat ett bostadsdekret och en lag om semesterbostäder, för att begränsa turismens negativa inverkningar för de fastboende.
Miljöaktivister har nyligen startat en hungerstrejk mot byggprojekt i La Tejita och Adeje, vilket pekar på en växande frustration över turismens inverkan på öarna. Kritiker hävdar att exploateringen av turistsektorn lett till ökad fattigdom, arbetslöshet och social uteslutning på öarna. Den kanariske regionpresidenten Fernando Clavijo varnar för den negativa bild som lokala protester mot turismen får i internationella medier. Foto: Aurore Martignoni/EC - Audiovisual Service
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[5] => Array
(
[id] => 40634
[sectionId] => 390
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => I mars 2022, tre månader efter att vulkanutbrottet på La Palma upphört, upptäcktes två nya aktiva sprickor i jordskorpan på ön. De sträcker sig från manteln, cirka tio kilometer ner i marken, till jordytan och anses vara direkt ansvariga för det lavautbrott som ön upplevde mellan september och december 2021. Geologer har enligt tidningen El País lokaliserat sprickor som korsar La Palma och som skadat tiotals byggnader. Vissa hem uppges ha blivit obeboeliga.
De upptäckta jordsprickorna, döpta till Tazacorte och Mazo, rör sig ungefär tre millimeter per år vilket är tre gånger snabbare än den välkända Carbonerassprickan på spanska fastlandet. Forskarna tror att de har varit aktiva i tiotusentals år och även kan ha orsakat utbrottet på La Palma 1949, av vulkanen San Juan.
Mer än två år efter att vulkanen slocknade fortsätter sprickorna i jordskorpan att röra sig, vilket bekräftas av invånare som fortfarande måste reparera sina hem. Forskarna använder gipsmodeller för att visa när och hur sprickorna öppnar sig igen, en metod som tydliggör den kontinuerliga aktiviteten.
Denna upptäckt uppges ha betydande konsekvenser för öns framtida byggnadsplaner, bland annat placeringen av ett planerat analyscenter för vulkanen, som nu måste flyttas bort från de aktiva sprickorna. Ett 60-tal mätare har också installerats i bostäder för att övervaka sprickornas fortsatta utveckling.
[ingress] => Vulkanutbrottet på La Palma orsakade en spricka i jordskorpan som allvarligt skadat ett stort antal fastigheter långt från själva vulkanen.
[headline] => Enorm spricka funnen på La Palma
[page] => 0
[modified] => 20240401091946
[created] => 20240327100557
[publishStart] => 20240402170000
[publishStop] => 20240923110559
[fullArticle] => Enorm spricka funnen på La Palma Vulkanutbrottet på La Palma orsakade en spricka i jordskorpan som allvarligt skadat ett stort antal fastigheter långt från själva vulkanen. I mars 2022, tre månader efter att vulkanutbrottet på La Palma upphört, upptäcktes två nya aktiva sprickor i jordskorpan på ön. De sträcker sig från manteln, cirka tio kilometer ner i marken, till jordytan och anses vara direkt ansvariga för det lavautbrott som ön upplevde mellan september och december 2021. Geologer har enligt tidningen El País lokaliserat sprickor som korsar La Palma och som skadat tiotals byggnader. Vissa hem uppges ha blivit obeboeliga.
De upptäckta jordsprickorna, döpta till Tazacorte och Mazo, rör sig ungefär tre millimeter per år vilket är tre gånger snabbare än den välkända Carbonerassprickan på spanska fastlandet. Forskarna tror att de har varit aktiva i tiotusentals år och även kan ha orsakat utbrottet på La Palma 1949, av vulkanen San Juan.
Mer än två år efter att vulkanen slocknade fortsätter sprickorna i jordskorpan att röra sig, vilket bekräftas av invånare som fortfarande måste reparera sina hem. Forskarna använder gipsmodeller för att visa när och hur sprickorna öppnar sig igen, en metod som tydliggör den kontinuerliga aktiviteten.
Denna upptäckt uppges ha betydande konsekvenser för öns framtida byggnadsplaner, bland annat placeringen av ett planerat analyscenter för vulkanen, som nu måste flyttas bort från de aktiva sprickorna. Ett 60-tal mätare har också installerats i bostäder för att övervaka sprickornas fortsatta utveckling. Två tidigare okända sprickor i jordskorpan ska ha orsakat vulkanutbrottet 2021 på La Palma och även ha orsakat skador långt från vulkanen.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[6] => Array
(
[id] => 40639
[sectionId] => 390
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Den svåra torkan har lett till att nödläge förklarats på El Hierro, La Gomera, Fuerteventura och Tenerife, för att värna om vattenförsörjningen. Gran Canaria och La Gomera, som varit föregångare i att effektivt samla och lagra vatten genom sina många dammar och reservoarer, ser nu hur dessa vitala vattenkällor torkar ut. Enligt tidningen El Confidencial har sedan stormen Filomena 2021 ingen betydande vattentillförsel registrerats, samtidigt som stigande temperaturer accelererar vattenförlusten genom avdunstning.
Tidigare planer på att installera avsaltningsanläggningar med en statlig investering på mer än 900 miljoner har ännu inte tillämpats, vilket försvårar situationen ytterligare. Den är så allvarlig att lokala biodlare, som redan lidit stora förluster på grund av naturbränder, tvingas ge vatten och matkomplement till sina bin för att dessa ska överleva.
Jordbrukare upplever liknande problem, där avsaknaden av regn och uttorkade vattenreservoarer leder till minskad skörd och försämrad kvalitet på grödor som potatis. Vattenbristen tvingar många att överge sina jordbruk, vilket hotar både den lokala livsmedelsförsörjningen och öarnas ekonomi.
[ingress] => En av de värsta torkperioderna någonsin på Kanarieöarna väcker stor oro inom inte minst jordbruket. Lokala biodlare slår larm om att de tvingas ge insekterna vatten och matkomplement, för att dessa inte ska gå under.
[headline] => Vattenbrist trots många reservoarer
[page] => 0
[modified] => 20240328130438
[created] => 20240328122109
[publishStart] => 20240329120000
[publishStop] => 20240924132159
[fullArticle] => Vattenbrist trots många reservoarer En av de värsta torkperioderna någonsin på Kanarieöarna väcker stor oro inom inte minst jordbruket. Lokala biodlare slår larm om att de tvingas ge insekterna vatten och matkomplement, för att dessa inte ska gå under. Den svåra torkan har lett till att nödläge förklarats på El Hierro, La Gomera, Fuerteventura och Tenerife, för att värna om vattenförsörjningen. Gran Canaria och La Gomera, som varit föregångare i att effektivt samla och lagra vatten genom sina många dammar och reservoarer, ser nu hur dessa vitala vattenkällor torkar ut. Enligt tidningen El Confidencial har sedan stormen Filomena 2021 ingen betydande vattentillförsel registrerats, samtidigt som stigande temperaturer accelererar vattenförlusten genom avdunstning.
Tidigare planer på att installera avsaltningsanläggningar med en statlig investering på mer än 900 miljoner har ännu inte tillämpats, vilket försvårar situationen ytterligare. Den är så allvarlig att lokala biodlare, som redan lidit stora förluster på grund av naturbränder, tvingas ge vatten och matkomplement till sina bin för att dessa ska överleva.
Jordbrukare upplever liknande problem, där avsaknaden av regn och uttorkade vattenreservoarer leder till minskad skörd och försämrad kvalitet på grödor som potatis. Vattenbristen tvingar många att överge sina jordbruk, vilket hotar både den lokala livsmedelsförsörjningen och öarnas ekonomi. Vattenbristen drabbar bland annat biodlingarna på öarna. (Arkivbild)
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[7] => Array
(
[id] => 40570
[sectionId] => 390
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Besättningen på ett lastfartyg kontaktade den spanska räddningstjänsten på morgonen den 17 mars för att rapportera att de upptäckt en flyktingbåt cirka 14 mil söder om Gran Canaria. När två helikoptrar och en räddningsbåt anlände hittades 38 personer ombord och två döda kroppar. De överlevande berättade att de drivit i tolv dagar och att de tvingats kasta ytterligare fem döda överbord.
Tolv av migranterna fick föras till sjukhus, bland annat för akut vätskebrist och enligt tidningen La Provincia fick två återupplivas efter att de drabbats av hjärtstillestånd. De övriga migranterna var också i dåligt skick och behövde vård när de anlände till hamnen i Arguineguín.
Den 6 mars undsattes migranter på en annan flyktingbåt som upptäcktes söder om El Hierro. I den båten hittades fem män som avlidit och sammanlagt 15 migranter fick föras till sjukhus.
[ingress] => Den senaste flyktingtragedin nära Kanarieöarna har krävt sju liv, efter att en båt med migranter ombord drivit utan motor i tolv dygn.
[headline] => Migrationskrisen fortsätter skörda liv
[page] => 0
[modified] => 20240318102547
[created] => 20240318102402
[publishStart] => 20240319070000
[publishStop] => 20240914112459
[fullArticle] => Migrationskrisen fortsätter skörda liv Den senaste flyktingtragedin nära Kanarieöarna har krävt sju liv, efter att en båt med migranter ombord drivit utan motor i tolv dygn. Besättningen på ett lastfartyg kontaktade den spanska räddningstjänsten på morgonen den 17 mars för att rapportera att de upptäckt en flyktingbåt cirka 14 mil söder om Gran Canaria. När två helikoptrar och en räddningsbåt anlände hittades 38 personer ombord och två döda kroppar. De överlevande berättade att de drivit i tolv dagar och att de tvingats kasta ytterligare fem döda överbord.
Tolv av migranterna fick föras till sjukhus, bland annat för akut vätskebrist och enligt tidningen La Provincia fick två återupplivas efter att de drabbats av hjärtstillestånd. De övriga migranterna var också i dåligt skick och behövde vård när de anlände till hamnen i Arguineguín.
Den 6 mars undsattes migranter på en annan flyktingbåt som upptäcktes söder om El Hierro. I den båten hittades fem män som avlidit och sammanlagt 15 migranter fick föras till sjukhus. Arkivbild på patrullerande spansk kustbevakningsbåt.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[8] => Array
(
[id] => 40549
[sectionId] => 390
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Ursprungligen rapporterades att samtliga inblandade i olyckan var engelskspråkiga, men Canarias7 rapporterar att två av de som skadades är svenskor. En liten pojke dödades när en 23-årig engelska körde upp med sin bil på trottoaren och rammade ett stort antal fotgängare. Två kvinnor fick föras till sjukhus och för en uppgavs tillståndet vara kritiskt och hon fördes med ambulanshelikopter till Las Palmas.
Den 23-åriga bilisten är en engelsk kvinna som är bofast på Lanzarote och som ska ha varit påverkad av både alkohol och droger. Det första förhöret med henne i tingsrätten i Arrecife fick ställas in, på grund av att kvinnan drabbades av en ångestattack. Hon är tills vidare fri, men har fått reseförbud och passet indraget, samt är skyldig att infinna sig i domstolen två gånger i månaden, i väntan på rättegång.
Brittiska medier har offentligtgjort 23-åringens namn samt bilder på henne, något som även delats av en del spanska medier.
[ingress] => En mor och hennes dotter, båda från Sverige, fanns bland de sju turister som den 11 mars blev påkörda av en drogpåverkad bilist i Playa Blanca. En fem månader gammal bebis dödades vid olyckan.
[headline] => Svenskor bland de påkörda
[page] => 0
[modified] => 20240315103559
[created] => 20240315103511
[publishStart] => 20240316120000
[publishStop] => 20240911113559
[fullArticle] => Svenskor bland de påkörda En mor och hennes dotter, båda från Sverige, fanns bland de sju turister som den 11 mars blev påkörda av en drogpåverkad bilist i Playa Blanca. En fem månader gammal bebis dödades vid olyckan. Ursprungligen rapporterades att samtliga inblandade i olyckan var engelskspråkiga, men Canarias7 rapporterar att två av de som skadades är svenskor. En liten pojke dödades när en 23-årig engelska körde upp med sin bil på trottoaren och rammade ett stort antal fotgängare. Två kvinnor fick föras till sjukhus och för en uppgavs tillståndet vara kritiskt och hon fördes med ambulanshelikopter till Las Palmas.
Den 23-åriga bilisten är en engelsk kvinna som är bofast på Lanzarote och som ska ha varit påverkad av både alkohol och droger. Det första förhöret med henne i tingsrätten i Arrecife fick ställas in, på grund av att kvinnan drabbades av en ångestattack. Hon är tills vidare fri, men har fått reseförbud och passet indraget, samt är skyldig att infinna sig i domstolen två gånger i månaden, i väntan på rättegång.
Brittiska medier har offentligtgjort 23-åringens namn samt bilder på henne, något som även delats av en del spanska medier. Olyckan inträffade på eftermiddagen den 11 mars i Playa Blanca, på södra Lanzarote.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[9] => Array
(
[id] => 40529
[sectionId] => 390
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Det var enligt tidningen El Confidencial vid 18.20-tiden på måndagen som bilen körde in i flera familjer med turister som promenerade på trottoaren vid Avenida del Archipiélago, mellan Hotel Flamingo och vattenparken Aqualava. Föraren, en 23-årig brittisk kvinna som är bofast i Playa Blanca, greps på platsen av polisen, efter att hon visat tecken på att vara påverkad.
Det fem månader gamla spädbarnet uppgavs först ha skadats men senare på kvällen bekräftades att pojken avlidit. Två kvinnor av de totalt sex skadade fick föras till sjukhus med allvarliga men, den ena med ambulans till Arrecife och den andra med helikopter till Las Palmas. Deras nationalitet har inte bekräftats men enligt vittnen var de alla engelskspråkiga.
Kommunledningen i Yaiza, dit Playa Blanca tillhör, har beklagat händelsen och framfört sin solidaritet med de drabbade.
[ingress] => Ett flertal turister rammades den 11 mars i Playa Blanca, på Lanzarote, av en bil vars förare förefaller ha varit påverkad av både alkohol och droger. Sex personer skadades, två av dem allvarligt, och en fem månader gammal pojke dödades.
[headline] => Påverkad förare dödade bebis
[page] => 0
[modified] => 20240315075248
[created] => 20240312073329
[publishStart] => 20240313120000
[publishStop] => 20240908083359
[fullArticle] => Påverkad förare dödade bebis Ett flertal turister rammades den 11 mars i Playa Blanca, på Lanzarote, av en bil vars förare förefaller ha varit påverkad av både alkohol och droger. Sex personer skadades, två av dem allvarligt, och en fem månader gammal pojke dödades. Det var enligt tidningen El Confidencial vid 18.20-tiden på måndagen som bilen körde in i flera familjer med turister som promenerade på trottoaren vid Avenida del Archipiélago, mellan Hotel Flamingo och vattenparken Aqualava. Föraren, en 23-årig brittisk kvinna som är bofast i Playa Blanca, greps på platsen av polisen, efter att hon visat tecken på att vara påverkad.
Det fem månader gamla spädbarnet uppgavs först ha skadats men senare på kvällen bekräftades att pojken avlidit. Två kvinnor av de totalt sex skadade fick föras till sjukhus med allvarliga men, den ena med ambulans till Arrecife och den andra med helikopter till Las Palmas. Deras nationalitet har inte bekräftats men enligt vittnen var de alla engelskspråkiga.
Kommunledningen i Yaiza, dit Playa Blanca tillhör, har beklagat händelsen och framfört sin solidaritet med de drabbade. Avenida del Archipiélago är en av huvudgatorna i Playa Blanca. Foto: Google Maps
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[10] => Array
(
[id] => 40535
[sectionId] => 390
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Eleverna från segelgymnasiet anlände med flyg till Gran Canaria den 6 mars. På programmet stod marinbiologiska studier och praktiska övningar i navigation och sjömanskap.
Målet var att klassen i slutet av seglingen skulle tentera för Fartygsbefäl klass 8, vilket är den lägsta behörigheten inom yrkessjöfarten. Aftonbladet citerar skolans rektor, som begränsar sig till att bekräfta att en tragisk olyckshändelse skett ombord på en båt.
Segellägret har avbrutits och deltagarna uppges vara på väg hem till Sverige.
[ingress] => En svensk gymnasieelev har omkommit under ett segelläger på Gran Canaria. Olyckan inträffade enligt Aftonbladet den 12 mars och eleven är hemmahörande i Svealand.
[headline] => Svensk elev förolyckades utanför Gran Canaria
[page] => 0
[modified] => 20240313082046
[created] => 20240313081953
[publishStart] => 20240313083000
[publishStop] => 20240909091959
[fullArticle] => Svensk elev förolyckades utanför Gran Canaria En svensk gymnasieelev har omkommit under ett segelläger på Gran Canaria. Olyckan inträffade enligt Aftonbladet den 12 mars och eleven är hemmahörande i Svealand. Eleverna från segelgymnasiet anlände med flyg till Gran Canaria den 6 mars. På programmet stod marinbiologiska studier och praktiska övningar i navigation och sjömanskap.
Målet var att klassen i slutet av seglingen skulle tentera för Fartygsbefäl klass 8, vilket är den lägsta behörigheten inom yrkessjöfarten. Aftonbladet citerar skolans rektor, som begränsar sig till att bekräfta att en tragisk olyckshändelse skett ombord på en båt.
Segellägret har avbrutits och deltagarna uppges vara på väg hem till Sverige. Arkivbild på en segelbåt utanför Gran Canarias kust.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[11] => Array
(
[id] => 40480
[sectionId] => 390
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Preliminära siffror från statistikbyrån INE anger att befolkningen på Kanarieöarna per 1 januari 2024 uppgick till 2.236.013 personer. Av dessa var drygt 325.000 utländska medborgare, eller 14,54 procent. Befolkningen på öarna har ökat med 23,9 procent de senaste 20 åren. Det skriver Canarias7.
Den största befolkningsökningen förra året, relativt sett, noterades på Lanzarote med 4.745 personer, vilket motsvarade 2,98 procent. Räknat de senaste 20 åren är tillväxten i särklass störst på Fuerteventura, vars 126.864 invånare vid årsskiftet är 75,5 procent fler än 2004.
I totala siffror hade Tenerife den största befolkningsökningen förra året, med 10.019 fler invånare. Det är också den mest befolkade ön, med totalt 958.834 invånare. Gran Canaria följer på andra plats med 866.972, efter en ökning förra året med 4.079 personer.
[ingress] => Antalet invånare på Kanarieöarna ökade förra året med 22.997 personer, eller drygt en procent. Den största ökningen registrerades på Lanzarote, medan Fuerteventura sett en ökning av sin befolkning de senaste 20 åren med hela 75,5 procent.
[headline] => Kraftig befolkningstillväxt på Fuerteventura
[page] => 0
[modified] => 20240308102736
[created] => 20240303074434
[publishStart] => 20240309170000
[publishStop] => 20240830084459
[fullArticle] => Kraftig befolkningstillväxt på Fuerteventura Antalet invånare på Kanarieöarna ökade förra året med 22.997 personer, eller drygt en procent. Den största ökningen registrerades på Lanzarote, medan Fuerteventura sett en ökning av sin befolkning de senaste 20 åren med hela 75,5 procent. Preliminära siffror från statistikbyrån INE anger att befolkningen på Kanarieöarna per 1 januari 2024 uppgick till 2.236.013 personer. Av dessa var drygt 325.000 utländska medborgare, eller 14,54 procent. Befolkningen på öarna har ökat med 23,9 procent de senaste 20 åren. Det skriver Canarias7.
Den största befolkningsökningen förra året, relativt sett, noterades på Lanzarote med 4.745 personer, vilket motsvarade 2,98 procent. Räknat de senaste 20 åren är tillväxten i särklass störst på Fuerteventura, vars 126.864 invånare vid årsskiftet är 75,5 procent fler än 2004.
I totala siffror hade Tenerife den största befolkningsökningen förra året, med 10.019 fler invånare. Det är också den mest befolkade ön, med totalt 958.834 invånare. Gran Canaria följer på andra plats med 866.972, efter en ökning förra året med 4.079 personer. Strandpromendaden i Puerto del Rosario.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[12] => Array
(
[id] => 40463
[sectionId] => 390
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Den tidigare borgmästaren i Santa Brígida Lucas Bravo och klubbägaren Miguel Ángel Ramírez riskerar åtal för att ha berikat sig på offentliga kontrakt i inledningen av Covid-pandemin. Genom ett företag, Damco, som knappt hade någon tidigare verksamhet fakturerade de regionstyret totalt 22,9 miljoner euro för ansiktsmasker och skyddsutrustning. Av dessa medel gick 9,1 miljoner euro i mellanhändernas egna fickor.
Anklagelserna gäller i första hand skattebedrägeri, men åklagarmyndigheten utesluter inte åtal för andra korruptionsrelaterade brott som penningtvätt. Ramírez har försvarat sig i ett pressmeddelande, där han hävdar att alla anklagelser om utebliven leverans av material är falska och att allt levererats i perfekt skick.
Den nya skandalen har blivit känd mindre än en vecka efter att en annan härva med flera förgreningar skakat socialistpartiet PSOE. Den så kallade ”Koldo-skandalen” omfattar inledningsvis inköp under pandemin för 53 miljoner euro. Förutom flera statliga departement som transportministeriet beställde regionstyret på Balearerna och Kanarieöarna munskydd och annan vårdutrustning från inblandade i den härvan, vilka också anklagas för att ha tjänat miljontals euro på hälsokrisen.
[ingress] => Mindre än en vecka efter att ”Koldo-skandalen” kastat skuggor över bland annat den kanariska förvaltningen har ytterligare en munskyddhärva tillkännagivits i regionen. Det senaste fallet omfattar inköp av munskydd och annan utrustning för nära 23 miljoner euro och de huvudmisstänkta är en tidigare PP-politiker samt ägaren till fotbollslaget Unión Deportiva Las Palmas.
[headline] => Flera munskyddskandaler i regionen
[page] => 0
[modified] => 20240301094626
[created] => 20240229095413
[publishStart] => 20240302120000
[publishStop] => 20240827105459
[fullArticle] => Flera munskyddskandaler i regionen Mindre än en vecka efter att ”Koldo-skandalen” kastat skuggor över bland annat den kanariska förvaltningen har ytterligare en munskyddhärva tillkännagivits i regionen. Det senaste fallet omfattar inköp av munskydd och annan utrustning för nära 23 miljoner euro och de huvudmisstänkta är en tidigare PP-politiker samt ägaren till fotbollslaget Unión Deportiva Las Palmas. Den tidigare borgmästaren i Santa Brígida Lucas Bravo och klubbägaren Miguel Ángel Ramírez riskerar åtal för att ha berikat sig på offentliga kontrakt i inledningen av Covid-pandemin. Genom ett företag, Damco, som knappt hade någon tidigare verksamhet fakturerade de regionstyret totalt 22,9 miljoner euro för ansiktsmasker och skyddsutrustning. Av dessa medel gick 9,1 miljoner euro i mellanhändernas egna fickor.
Anklagelserna gäller i första hand skattebedrägeri, men åklagarmyndigheten utesluter inte åtal för andra korruptionsrelaterade brott som penningtvätt. Ramírez har försvarat sig i ett pressmeddelande, där han hävdar att alla anklagelser om utebliven leverans av material är falska och att allt levererats i perfekt skick.
Den nya skandalen har blivit känd mindre än en vecka efter att en annan härva med flera förgreningar skakat socialistpartiet PSOE. Den så kallade ”Koldo-skandalen” omfattar inledningsvis inköp under pandemin för 53 miljoner euro. Förutom flera statliga departement som transportministeriet beställde regionstyret på Balearerna och Kanarieöarna munskydd och annan vårdutrustning från inblandade i den härvan, vilka också anklagas för att ha tjänat miljontals euro på hälsokrisen. Flera nyligen avslöjade härvor under pandemin berör regionstyret på Kanarieöarna.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[13] => Array
(
[id] => 40293
[sectionId] => 390
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Det soliga turistparadiset döljer en mindre känd verklighet. Tidningen El Diario skriver att familjer som opponerar sig mot en lokal turistlag, som i vissa områden tvingar till turistexploatering av bostäderna, möts av sanktioner. En familj fick lagom till jul en böteslapp på 2.250 euro för att de brukar sin bostad privat på södra Gran Canaria. Det uppges inte vara ett isolerat fall, utan representerar en växande konflikt mellan lokala invånare och en expanderande turistindustri.
Plattformen för drabbade av turistlagen, med säte i Playa del Inglés på Gran Canaria, är överhopad av fall där kanariska fastighetsägare kämpar mot ett system som de menar favoriserar stora turistoperatörer. Protester har väckts mot en lag från 2013 som fastsställer att lägenheter i vissa områden enbart får hyras ut genom en godkänd turistoperatör, vilket begränsar ägarnas rättigheter och möjligheter att använda sina egna hem.
Ett par som citeras av El Diario och som valt att vara anonyma på grund av pågående juridiska processer, säger att de endast erhållit 200 euro av de 900 euro som uthyraren dragit in. De har anslutit sig till plattformen för att kämpa för sina rättigheter och mot de ekonomiska påtryckningarna från en lagstiftning som de anser vara orättvis.
Plattformens ordförande, Maribé Doreste, uppger att fastighetsägare tvingas omvandla sina hem till turistbostäder, ofta mot en ersättning som ligger långt under vad som är ekonomiskt hållbart. Detta hotar inte bara individernas ekonomiska välfärd utan även den sociala strukturen i områden som länge varit hem för lokala invånare.
En nyligen vunnen dom där en fastighetsägare friades från en bot på drygt 2.000 euro för privat bruk av sin lägenhet, ger nytt hopp. Kampen fortsätter för att säkra rätten till hem och motstå den påtvingade omvandlingen av privatägda bostäder till delar av den expanderande turistindustrin på Kanarieöarna, skriver El Diario.
Läs originalartikeln (på spanska): https://www.eldiario.es/canariasahora/sociedad/multas-2-000-euros-plena-navidad-no-ceder-apartamento-explotador-turistico-canarias_1_10792987.html
[ingress] => Omkring 40.000 familjer på Kanarieöarna uppges vara drabbade av en kontroversiell lag som påtvingar uthyrning till turister i specifika områden och fastigheter. Dessutom måste uthyrningen administreras av specialiserade bolag, som ofta är baserade utomlands och som ger ägarna endast en bråkdel av intäkterna.
[headline] => Lagstiftning tvingar bort lokalbefolkningen
[page] => 0
[modified] => 20240219092521
[created] => 20240202124421
[publishStart] => 20240220170000
[publishStop] => 20240731134459
[fullArticle] => Lagstiftning tvingar bort lokalbefolkningen Omkring 40.000 familjer på Kanarieöarna uppges vara drabbade av en kontroversiell lag som påtvingar uthyrning till turister i specifika områden och fastigheter. Dessutom måste uthyrningen administreras av specialiserade bolag, som ofta är baserade utomlands och som ger ägarna endast en bråkdel av intäkterna. Det soliga turistparadiset döljer en mindre känd verklighet. Tidningen El Diario skriver att familjer som opponerar sig mot en lokal turistlag, som i vissa områden tvingar till turistexploatering av bostäderna, möts av sanktioner. En familj fick lagom till jul en böteslapp på 2.250 euro för att de brukar sin bostad privat på södra Gran Canaria. Det uppges inte vara ett isolerat fall, utan representerar en växande konflikt mellan lokala invånare och en expanderande turistindustri.
Plattformen för drabbade av turistlagen, med säte i Playa del Inglés på Gran Canaria, är överhopad av fall där kanariska fastighetsägare kämpar mot ett system som de menar favoriserar stora turistoperatörer. Protester har väckts mot en lag från 2013 som fastsställer att lägenheter i vissa områden enbart får hyras ut genom en godkänd turistoperatör, vilket begränsar ägarnas rättigheter och möjligheter att använda sina egna hem.
Ett par som citeras av El Diario och som valt att vara anonyma på grund av pågående juridiska processer, säger att de endast erhållit 200 euro av de 900 euro som uthyraren dragit in. De har anslutit sig till plattformen för att kämpa för sina rättigheter och mot de ekonomiska påtryckningarna från en lagstiftning som de anser vara orättvis.
Plattformens ordförande, Maribé Doreste, uppger att fastighetsägare tvingas omvandla sina hem till turistbostäder, ofta mot en ersättning som ligger långt under vad som är ekonomiskt hållbart. Detta hotar inte bara individernas ekonomiska välfärd utan även den sociala strukturen i områden som länge varit hem för lokala invånare.
En nyligen vunnen dom där en fastighetsägare friades från en bot på drygt 2.000 euro för privat bruk av sin lägenhet, ger nytt hopp. Kampen fortsätter för att säkra rätten till hem och motstå den påtvingade omvandlingen av privatägda bostäder till delar av den expanderande turistindustrin på Kanarieöarna, skriver El Diario.
Läs originalartikeln (på spanska): https://www.eldiario.es/canariasahora/sociedad/multas-2-000-euros-plena-navidad-no-ceder-apartamento-explotador-turistico-canarias_1_10792987.html En kanarisk lag från 2013 förbjuder fastboende eller privat uthyrning i specifika områden och fastigheter.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[14] => Array
(
[id] => 40310
[sectionId] => 390
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Efter att Spanien genom ett flertal eftergifter lyckats förmå Marocko att bättre bekämpa människosmugglingen vid den afrikanska västkusten har flyktingströmmen till Kanarieöarna under hösten förflyttats till att utgå från Nigeria och framför allt Mauretanien. Den främsta orsaken är instabiliteten i grannlandet Mali. Dessutom misstänks de mauretanska myndigheterna vara avsiktligt slapphänta i kontrollen av sin kust, i syfte att liksom Marocko erhålla finansiellt stöd från EU.
Pedro Sánchez och Ursula von der Leyen träffade den 8 februari Mauretaniens president Mohamed Ould Ghazouani i huvudstaden Nouakchott. De avtalade en ökad investering inom infrastruktur, säkerhet och bekämpning av terrorism, med fokus på människosmugglingen. Totalt ska Spanien och EU bidraga med 310 respektive 232 miljoner euro under de närmaste fem åren. Syftet är att stärka Mauretaniens förmåga att hantera flyktingströmmen och förbättra livsvillkoren för migranter i landet.
Spanien har länge spelat en aktiv roll i att stödja den mauretanska kustbevakningen och har bidragit med årliga subventioner, senast tio miljoner euro, som ett led i samarbetet för att bekämpa människosmuggling. Det har dock inte förhindrat att hela 83 procent av de mer än 7.000 flyktingar som i januari nådde Kanarieöarna utgick från Mauretanien.
Nationen befinns i dagsläget vara EU:s mest tillförlitliga partner i Sahel-området, efter flera statskupper i grannländerna. Mauretanien har tvingats ta emot omkring 150.000 flyktingar den senaste tiden.
Trots att internationella organisationer som UNHCR arbetar för att tillgodose de ökade behoven, är resurserna otillräckliga. EU:s ökade finansiella stöd till Mauretanien ses som en avgörande insats för att stärka landets kapacitet att hantera både sin interna kris och minska migrationsströmmarna till Europa.
[ingress] => Mauretanien beviljas ett EU-stöd på mer än 500 miljoner euro för att motverka flyktingströmmen. Spaniens regeringschef Pedro Sánchez och ordföranden i EU-kommissionen Ursula von der Leyen besökte den 8 februari landet, efter att 83 procent av de mer än 7.000 migranter som nått Kanarieöarna i januari avrest från just Mauretanien.
[headline] => Miljonbidrag för att stoppa flyktingströmmen
[page] => 0
[modified] => 20240209094429
[created] => 20240205092603
[publishStart] => 20240210070000
[publishStop] => 20240803102659
[fullArticle] => Miljonbidrag för att stoppa flyktingströmmen Mauretanien beviljas ett EU-stöd på mer än 500 miljoner euro för att motverka flyktingströmmen. Spaniens regeringschef Pedro Sánchez och ordföranden i EU-kommissionen Ursula von der Leyen besökte den 8 februari landet, efter att 83 procent av de mer än 7.000 migranter som nått Kanarieöarna i januari avrest från just Mauretanien. Efter att Spanien genom ett flertal eftergifter lyckats förmå Marocko att bättre bekämpa människosmugglingen vid den afrikanska västkusten har flyktingströmmen till Kanarieöarna under hösten förflyttats till att utgå från Nigeria och framför allt Mauretanien. Den främsta orsaken är instabiliteten i grannlandet Mali. Dessutom misstänks de mauretanska myndigheterna vara avsiktligt slapphänta i kontrollen av sin kust, i syfte att liksom Marocko erhålla finansiellt stöd från EU.
Pedro Sánchez och Ursula von der Leyen träffade den 8 februari Mauretaniens president Mohamed Ould Ghazouani i huvudstaden Nouakchott. De avtalade en ökad investering inom infrastruktur, säkerhet och bekämpning av terrorism, med fokus på människosmugglingen. Totalt ska Spanien och EU bidraga med 310 respektive 232 miljoner euro under de närmaste fem åren. Syftet är att stärka Mauretaniens förmåga att hantera flyktingströmmen och förbättra livsvillkoren för migranter i landet.
Spanien har länge spelat en aktiv roll i att stödja den mauretanska kustbevakningen och har bidragit med årliga subventioner, senast tio miljoner euro, som ett led i samarbetet för att bekämpa människosmuggling. Det har dock inte förhindrat att hela 83 procent av de mer än 7.000 flyktingar som i januari nådde Kanarieöarna utgick från Mauretanien.
Nationen befinns i dagsläget vara EU:s mest tillförlitliga partner i Sahel-området, efter flera statskupper i grannländerna. Mauretanien har tvingats ta emot omkring 150.000 flyktingar den senaste tiden.
Trots att internationella organisationer som UNHCR arbetar för att tillgodose de ökade behoven, är resurserna otillräckliga. EU:s ökade finansiella stöd till Mauretanien ses som en avgörande insats för att stärka landets kapacitet att hantera både sin interna kris och minska migrationsströmmarna till Europa. Hela 83 procent av de mer än 7.000 flyktingar som i januari nådde Kanarieöarna utgick från Mauretanien.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
)
Kanarieöarna
Omfattande demonstrationer mot massturismen på Kanarieöarna
KANARIEÖARNA. Omkring 57.000 personer demonstrerade den 20 april på samtliga sju huvudöar i protest mot turistutvecklingen på Kanarieöarna. Massturismen uppges slå hårt mot lokalbefolkningen, speciellt när det handlar om tillgång till bostäder.[läs mer]
Migrationskrisen vid Kanarieöarna svår att lösa
KANARIEÖARNA. EU:s kommissarie för utrikesfrågor, spanjoren Josep Borrell, har i ett möte med regionpresidenten på Kanarieöarna Fernando Clavijo uppgivit att situationen i Sahel-området i Afrika är mycket komplicerad och att instabiliteten gör att migrationskrisen kommer att bestå en lång tid.[läs mer]
Afrikanska migranter drev ända till Amerika
KANARIEÖARNA. En eka med 20 döda människor ombord, som upptäckts nära den brasilianska kusten, tros vara afrikanska migranter som försökt nå Kanarieöarna.[läs mer]
Drönare hindrade flertal landningar
KANARIEÖARNA. Flygplatsen på Gran Canaria tvingades på kvällen den 12 april stoppa all trafik under nära två timmar, på grund av upptäckten av en drönare. Hela 14 inkommande flyg styrdes om till andra flygplatser.[läs mer]
Regionpresidenten varnar för turistfobi
KANARIEÖARNA. Växande protester mot exploateringen av öarna bekymrar regionpresidenten Fernando Clavijo (Coalición Canaria), som uttrycker oro över att negativa reaktioner på turismen kan gynna konkurrerande destinationer. Aktivism mot den nuvarande turismmodellen på Kanarieöarna uppges nämligen väcka internationell uppmärksamhet och kan skada öarnas huvudnäring.[läs mer]
Enorm spricka funnen på La Palma
KANARIEÖARNA. Vulkanutbrottet på La Palma orsakade en spricka i jordskorpan som allvarligt skadat ett stort antal fastigheter långt från själva vulkanen.[läs mer]
Vattenbrist trots många reservoarer
KANARIEÖARNA. En av de värsta torkperioderna någonsin på Kanarieöarna väcker stor oro inom inte minst jordbruket. Lokala biodlare slår larm om att de tvingas ge insekterna vatten och matkomplement, för att dessa inte ska gå under.[läs mer]
Migrationskrisen fortsätter skörda liv
KANARIEÖARNA. Den senaste flyktingtragedin nära Kanarieöarna har krävt sju liv, efter att en båt med migranter ombord drivit utan motor i tolv dygn.[läs mer]
Svenskor bland de påkörda
KANARIEÖARNA. En mor och hennes dotter, båda från Sverige, fanns bland de sju turister som den 11 mars blev påkörda av en drogpåverkad bilist i Playa Blanca. En fem månader gammal bebis dödades vid olyckan.[läs mer]
Påverkad förare dödade bebis
KANARIEÖARNA. Ett flertal turister rammades den 11 mars i Playa Blanca, på Lanzarote, av en bil vars förare förefaller ha varit påverkad av både alkohol och droger. Sex personer skadades, två av dem allvarligt, och en fem månader gammal pojke dödades.[läs mer]
Svensk elev förolyckades utanför Gran Canaria
KANARIEÖARNA. En svensk gymnasieelev har omkommit under ett segelläger på Gran Canaria. Olyckan inträffade enligt Aftonbladet den 12 mars och eleven är hemmahörande i Svealand.[läs mer]
Kraftig befolkningstillväxt på Fuerteventura
KANARIEÖARNA. Antalet invånare på Kanarieöarna ökade förra året med 22.997 personer, eller drygt en procent. Den största ökningen registrerades på Lanzarote, medan Fuerteventura sett en ökning av sin befolkning de senaste 20 åren med hela 75,5 procent.[läs mer]
Flera munskyddskandaler i regionen
KANARIEÖARNA. Mindre än en vecka efter att ”Koldo-skandalen” kastat skuggor över bland annat den kanariska förvaltningen har ytterligare en munskyddhärva tillkännagivits i regionen. Det senaste fallet omfattar inköp av munskydd och annan utrustning för nära 23 miljoner euro och de huvudmisstänkta är en tidigare PP-politiker samt ägaren till fotbollslaget Unión Deportiva Las Palmas.[läs mer]
Lagstiftning tvingar bort lokalbefolkningen
KANARIEÖARNA. Omkring 40.000 familjer på Kanarieöarna uppges vara drabbade av en kontroversiell lag som påtvingar uthyrning till turister i specifika områden och fastigheter. Dessutom måste uthyrningen administreras av specialiserade bolag, som ofta är baserade utomlands och som ger ägarna endast en bråkdel av intäkterna.[läs mer]
Miljonbidrag för att stoppa flyktingströmmen
KANARIEÖARNA. Mauretanien beviljas ett EU-stöd på mer än 500 miljoner euro för att motverka flyktingströmmen. Spaniens regeringschef Pedro Sánchez och ordföranden i EU-kommissionen Ursula von der Leyen besökte den 8 februari landet, efter att 83 procent av de mer än 7.000 migranter som nått Kanarieöarna i januari avrest från just Mauretanien.[läs mer]
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
   |
|
| |||||
