16 jan 16:14
SK Premium+:
Array
(
[0] => Array
(
[id] => 42454
[sectionId] => 17
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Den 22-årige spelaren greps i Morón de la Frontera, Sevilla. Han misstänks för att medvetet ha dragit på sig gula kort i flera matcher för att personer i hans närmaste krets skulle kunna tjäna pengar på riggade vadslagningar. Utredningen fokuserar på matcher från slutet av säsongen 2023–24. Salas ska tillsammans med två nära bekanta ha konspirerat för att manipulera spelmarknaden. Även andra möjliga medhjälpare från hans umgängeskrets undersöks. Detta rapporterar sporttidningen Marca.
Under förra säsongen fick Salas totalt tio gula kort, varav sju kom under de sista nio omgångarna. Hans agerande i matchernas slutskeden har väckt särskild misstanke och han missade till och med en match i omgång 32 på grund av kortavstängning.
Fallet påminner om anklagelserna mot Lucas Paquetá, brasiliansk landslagsspelare i West Ham, som påstås ha manipulerat fyra gula kort för att påverka vadslagningsmarknaden. I det fallet tjänade 60 personer i hans närhet 118.000 euro genom denna form av matchfixning.
Om Kike Salas befinns skyldig riskerar han en dom för bedrägeri med ett straff på mellan sex månader och tre år i fängelse. Han förlängde nyligen sitt kontrakt med Sevilla FC fram till 2029, men uppgifter har cirkulerat om en potentiell övergång till en italiensk klubb.
[ingress] => Kike Salas, spelare i Sevilla FC, har gripits efter anklagelser om att ha dragit på sig gula kort i matcher för att gynna olagliga vadslagningsnätverk. Fallet utreds som bedrägeri och omfattar även flera personer i spelarens närhet.
[headline] => Ligaspelare gripen för spelfusk
[page] => 0
[modified] => 20250115082829
[created] => 20250115082723
[publishStart] => 20250116120000
[publishStop] => 20250714092759
[fullArticle] => Ligaspelare gripen för spelfusk Kike Salas, spelare i Sevilla FC, har gripits efter anklagelser om att ha dragit på sig gula kort i matcher för att gynna olagliga vadslagningsnätverk. Fallet utreds som bedrägeri och omfattar även flera personer i spelarens närhet. Den 22-årige spelaren greps i Morón de la Frontera, Sevilla. Han misstänks för att medvetet ha dragit på sig gula kort i flera matcher för att personer i hans närmaste krets skulle kunna tjäna pengar på riggade vadslagningar. Utredningen fokuserar på matcher från slutet av säsongen 2023–24. Salas ska tillsammans med två nära bekanta ha konspirerat för att manipulera spelmarknaden. Även andra möjliga medhjälpare från hans umgängeskrets undersöks. Detta rapporterar sporttidningen Marca.
Under förra säsongen fick Salas totalt tio gula kort, varav sju kom under de sista nio omgångarna. Hans agerande i matchernas slutskeden har väckt särskild misstanke och han missade till och med en match i omgång 32 på grund av kortavstängning.
Fallet påminner om anklagelserna mot Lucas Paquetá, brasiliansk landslagsspelare i West Ham, som påstås ha manipulerat fyra gula kort för att påverka vadslagningsmarknaden. I det fallet tjänade 60 personer i hans närhet 118.000 euro genom denna form av matchfixning.
Om Kike Salas befinns skyldig riskerar han en dom för bedrägeri med ett straff på mellan sex månader och tre år i fängelse. Han förlängde nyligen sitt kontrakt med Sevilla FC fram till 2029, men uppgifter har cirkulerat om en potentiell övergång till en italiensk klubb. Kike Salas spelar i Sevilla FC.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[1] => Array
(
[id] => 42438
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Utredningen gäller påståenden om att García Ortiz ska ha varit delaktig i att sprida ett e-postmeddelande mellan åklagarmyndigheten och Alberto González Amador, partner till Madridregionens president Isabel Díaz Ayuso (PP). I konversationen medger González Amador skattebrott. Det skriver El País.
E-postkonversationen innehöll juridiska överväganden där regionpresidentens partner föreslog en uppgörelse för att undvika fängelsestraff. Materialet offentliggjordes strax efter att det spreds inom åklagarmyndigheten och efter att kabinettschefen i Madridstyret, Miguel Ángel Rodríguez, spridit falsk information. Han uppgav nämligen att det var åklagarämbetet som föreslagit en förlikning, men att regeringen skulle ha satt stopp för detta.
Utredningsdomaren Ángel Hurtado misstänker att läckandet av dokumentet hade politiska syften och att det beordrades av riksåklagaren, även om inga konkreta bevis som pekar ut just honom ännu framkommit.
Förutom García Ortiz är ytterligare två högt uppsatta åklagare från Madrid, Pilar Rodríguez och Diego Villafañe, nu misstänkta. Utredningen stöds av analyser från Guardia Civils enhet för centraloperativa insatser (UCO), som pekar på att läckan koordinerades inom åklagarmyndigheten.
Domaren håller också anställda på regeringspalatset La Moncloa som ansvariga för att ha mottagit och spridit det konfidentiella materialet till medier och politiska allierade. Förutom förhören med de misstänkta planerar domstolen ytterligare vittnesförhör med åklagare och journalister för att kartlägga spridningen av informationen.
[ingress] => Högsta domstolen har beslutat att kalla den spanska riksåklagaren Álvaro García Ortiz som misstänkt i en pågående utredning om läckage av konfidentiell information. Förhöret är planerat till den 29 januari.
[headline] => Riksåklagaren kallas som misstänkt till förhör
[page] => 0
[modified] => 20250115083022
[created] => 20250113165937
[publishStart] => 20250116070000
[publishStop] => 20250712175959
[fullArticle] => Riksåklagaren kallas som misstänkt till förhör Högsta domstolen har beslutat att kalla den spanska riksåklagaren Álvaro García Ortiz som misstänkt i en pågående utredning om läckage av konfidentiell information. Förhöret är planerat till den 29 januari. Utredningen gäller påståenden om att García Ortiz ska ha varit delaktig i att sprida ett e-postmeddelande mellan åklagarmyndigheten och Alberto González Amador, partner till Madridregionens president Isabel Díaz Ayuso (PP). I konversationen medger González Amador skattebrott. Det skriver El País.
E-postkonversationen innehöll juridiska överväganden där regionpresidentens partner föreslog en uppgörelse för att undvika fängelsestraff. Materialet offentliggjordes strax efter att det spreds inom åklagarmyndigheten och efter att kabinettschefen i Madridstyret, Miguel Ángel Rodríguez, spridit falsk information. Han uppgav nämligen att det var åklagarämbetet som föreslagit en förlikning, men att regeringen skulle ha satt stopp för detta.
Utredningsdomaren Ángel Hurtado misstänker att läckandet av dokumentet hade politiska syften och att det beordrades av riksåklagaren, även om inga konkreta bevis som pekar ut just honom ännu framkommit.
Förutom García Ortiz är ytterligare två högt uppsatta åklagare från Madrid, Pilar Rodríguez och Diego Villafañe, nu misstänkta. Utredningen stöds av analyser från Guardia Civils enhet för centraloperativa insatser (UCO), som pekar på att läckan koordinerades inom åklagarmyndigheten.
Domaren håller också anställda på regeringspalatset La Moncloa som ansvariga för att ha mottagit och spridit det konfidentiella materialet till medier och politiska allierade. Förutom förhören med de misstänkta planerar domstolen ytterligare vittnesförhör med åklagare och journalister för att kartlägga spridningen av informationen. Utredningsdomaren i Högsta domstolen delger riksåklagaren misstanke om brott, trots att det ännu inte framkommit konkreta bevis om att Álvaro García Ortiz skulle ligga bakom den läckta informationen.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[2] => Array
(
[id] => 42441
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => I ett försvar av prästens nekande hänvisas till den katolska kyrkans universella normer, som kräver att par lever i äktenskap för att kunna ta emot nattvarden. Samma regler gäller också för heterosexuella par som lever tillsammans utan att vara gifta, enligt stiftets kommunikation som citeras av Europa Press.
Händelsen har kritiserats av bland annat regeringspartiet PSOE, som anklagar kyrkan för diskriminering på grund av sexuell läggning och kräver ett slut på dessa handlingar i vissa församlingar i Segovia. Stiftet avvisar dock kritiken och kallar den för oacceptabel inblandning i kyrkans angelägenheter och ett brott mot religionsfriheten, som skyddas av grundlagen.
[ingress] => Segovias biskopsämbete försvarar att en präst vägrat ett homosexuellt par nattvarden och betonar att kyrkans regler kräver moralisk kvalifikation för detta. Däremot tillbakavisar ämbetet anklagelser om diskriminering mot homosexuella.
[headline] => Biskopsämbete ratar homosexuella men förnekar homofobi
[page] => 0
[modified] => 20250114091308
[created] => 20250114091233
[publishStart] => 20250115120000
[publishStop] => 20250713101259
[fullArticle] => Biskopsämbete ratar homosexuella men förnekar homofobi Segovias biskopsämbete försvarar att en präst vägrat ett homosexuellt par nattvarden och betonar att kyrkans regler kräver moralisk kvalifikation för detta. Däremot tillbakavisar ämbetet anklagelser om diskriminering mot homosexuella. I ett försvar av prästens nekande hänvisas till den katolska kyrkans universella normer, som kräver att par lever i äktenskap för att kunna ta emot nattvarden. Samma regler gäller också för heterosexuella par som lever tillsammans utan att vara gifta, enligt stiftets kommunikation som citeras av Europa Press.
Händelsen har kritiserats av bland annat regeringspartiet PSOE, som anklagar kyrkan för diskriminering på grund av sexuell läggning och kräver ett slut på dessa handlingar i vissa församlingar i Segovia. Stiftet avvisar dock kritiken och kallar den för oacceptabel inblandning i kyrkans angelägenheter och ett brott mot religionsfriheten, som skyddas av grundlagen. Segovias stift försvarar att en av deras präster vägrat nattvarden till ett homosexuellt par.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[3] => Array
(
[id] => 42431
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Projektet inleddes redan 1979 med en överenskommelse mellan Spaniens kung Juan Carlos I och Marockos Hassan II. Sedan dess har olika studier utförts och de senaste åren har anslagen ökat. Förra året avsattes 2,7 miljoner euro från EU:s återhämtningsfond för att uppdatera tekniska studier och modernisera de ursprungliga planerna från 2007. Det nya förslaget sträcker sig över 60 kilometer, varav 28 kilometer under havet, vilket skulle göra tunneln längre än Eurotunneln mellan England och Frankrike, rapporterar El País.
Enligt preliminära beräkningar skulle projektet kunna kosta upp till 15 miljarder euro och ta över 20 år att slutföra. Planerna omfattar två parallella tunnlar för tågtrafik och en servicetunnel.
Utöver de tekniska svårigheterna har projektet hittills bromsats av diplomatiska spänningar och externa påtryckningar, bland annat från Storbritannien. Experter framhåller dock att tunneln skulle kunna stärka handeln mellan Afrika och Europa och fungera som en strategisk förbindelse.
Samtidigt lyfter kritiker fram den etiska problematiken med att investera i en högteknologisk tunnel när många migranter riskerar sina liv för att korsa sundet på osäkra båtar. Projektet har också stött på kritik för dess höga kostnader och omfattande tidsramar.
[ingress] => Efter 43 år av diskussioner och investeringar på över 100 miljoner euro återupplivar Spanien och Marocko planerna på en tunnel under Gibraltar sund. Projektet syftar till att förbinda Europa och Afrika genom en av världens mest ambitiösa infrastrukturprojekt.
[headline] => Nya planer på en tunnel till Marocko
[page] => 0
[modified] => 20250114091514
[created] => 20250113095742
[publishStart] => 20250115070000
[publishStop] => 20250712105759
[fullArticle] => Nya planer på en tunnel till Marocko Efter 43 år av diskussioner och investeringar på över 100 miljoner euro återupplivar Spanien och Marocko planerna på en tunnel under Gibraltar sund. Projektet syftar till att förbinda Europa och Afrika genom en av världens mest ambitiösa infrastrukturprojekt. Projektet inleddes redan 1979 med en överenskommelse mellan Spaniens kung Juan Carlos I och Marockos Hassan II. Sedan dess har olika studier utförts och de senaste åren har anslagen ökat. Förra året avsattes 2,7 miljoner euro från EU:s återhämtningsfond för att uppdatera tekniska studier och modernisera de ursprungliga planerna från 2007. Det nya förslaget sträcker sig över 60 kilometer, varav 28 kilometer under havet, vilket skulle göra tunneln längre än Eurotunneln mellan England och Frankrike, rapporterar El País.
Enligt preliminära beräkningar skulle projektet kunna kosta upp till 15 miljarder euro och ta över 20 år att slutföra. Planerna omfattar två parallella tunnlar för tågtrafik och en servicetunnel.
Utöver de tekniska svårigheterna har projektet hittills bromsats av diplomatiska spänningar och externa påtryckningar, bland annat från Storbritannien. Experter framhåller dock att tunneln skulle kunna stärka handeln mellan Afrika och Europa och fungera som en strategisk förbindelse.
Samtidigt lyfter kritiker fram den etiska problematiken med att investera i en högteknologisk tunnel när många migranter riskerar sina liv för att korsa sundet på osäkra båtar. Projektet har också stött på kritik för dess höga kostnader och omfattande tidsramar. Projektet för en tunnel under Gibraltar sund inleddes redan 1979 och väntas ta 20 år att genomföra, när det väl påbörjas.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[4] => Array
(
[id] => 42424
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Reformen föreslår att begränsa det privata åtalet (acusación popular), en mekanism som gör det möjligt för medborgare och organisationer att delta i rättsprocesser som åklagare. María Jesús del Barco, ordförande för domarföreningen APM, varnar för att detta kan undergräva medborgarnas lika rättigheter inför lagen. Hon tillägger att förslaget kan bryta mot artikel 24 i den spanska grundlagen, som garanterar rätten till rättslig prövning.
Sergio Oliva från justitieföreningen AJFV menar att reformen är särskilt problematisk eftersom den kan påverka redan pågående rättsfall. Han anser också att lagförslaget använder sig av bristfällig juridisk teknik som strider mot principen om att lagstiftning ska vara generell och framtidsinriktad.
Förslaget kritiseras vidare för att exkludera politiska partier från möjligheten att väcka privata åtal, trots att denna mekanism tidigare har lett till fällande domar i korruptionsmål. Domarföreningarna ser detta som ett hinder för att skydda allmänintresset. Förändringar föreslås också i lagen om rättsväsendets organisation, LOPJ, där en ny regel om att avsätta domare som uttryckt politiska åsikter skapar oro över inskränkningar i yttrandefriheten.
En annan del av förslaget, som handlar om att avskaffa straffet för att kränka religiösa känslor, har mottagits med blandade reaktioner. Domarföreningen JJpD ser detta som ett viktigt steg mot att skydda yttrandefriheten. Andra delar av reformen anses däremot begränsa domarnas rätt att delta i samhällsdebatten.
Lagförslaget har vidare registrerats som en proposition i stället för ett regeringsförslag, vilket enligt domarföreningarna innebär att det kringgår viktiga remissinstanser som det högsta justitierådet Consejo General del Poder Judicial, CGPJ, skriver El Mundo.
[ingress] => De fyra största domarföreningarna i Spanien har kritiserat socialistpartiet PSOE:s lagförslag om förändringar i rättsprocesserna, som de anser är grundlagsstridiga och innebär en inskränkning av medborgarnas rättigheter. Kritikerna ser reformen som specifikt utformad för att stoppa pågående rättsfall som är känsliga för regeringen.
[headline] => Regeringen vill begränsa möjligheten till privata åtal
[page] => 0
[modified] => 20250112100340
[created] => 20250112095522
[publishStart] => 20250113120000
[publishStop] => 20250711105559
[fullArticle] => Regeringen vill begränsa möjligheten till privata åtal De fyra största domarföreningarna i Spanien har kritiserat socialistpartiet PSOE:s lagförslag om förändringar i rättsprocesserna, som de anser är grundlagsstridiga och innebär en inskränkning av medborgarnas rättigheter. Kritikerna ser reformen som specifikt utformad för att stoppa pågående rättsfall som är känsliga för regeringen. Reformen föreslår att begränsa det privata åtalet (acusación popular), en mekanism som gör det möjligt för medborgare och organisationer att delta i rättsprocesser som åklagare. María Jesús del Barco, ordförande för domarföreningen APM, varnar för att detta kan undergräva medborgarnas lika rättigheter inför lagen. Hon tillägger att förslaget kan bryta mot artikel 24 i den spanska grundlagen, som garanterar rätten till rättslig prövning.
Sergio Oliva från justitieföreningen AJFV menar att reformen är särskilt problematisk eftersom den kan påverka redan pågående rättsfall. Han anser också att lagförslaget använder sig av bristfällig juridisk teknik som strider mot principen om att lagstiftning ska vara generell och framtidsinriktad.
Förslaget kritiseras vidare för att exkludera politiska partier från möjligheten att väcka privata åtal, trots att denna mekanism tidigare har lett till fällande domar i korruptionsmål. Domarföreningarna ser detta som ett hinder för att skydda allmänintresset. Förändringar föreslås också i lagen om rättsväsendets organisation, LOPJ, där en ny regel om att avsätta domare som uttryckt politiska åsikter skapar oro över inskränkningar i yttrandefriheten.
En annan del av förslaget, som handlar om att avskaffa straffet för att kränka religiösa känslor, har mottagits med blandade reaktioner. Domarföreningen JJpD ser detta som ett viktigt steg mot att skydda yttrandefriheten. Andra delar av reformen anses däremot begränsa domarnas rätt att delta i samhällsdebatten.
Lagförslaget har vidare registrerats som en proposition i stället för ett regeringsförslag, vilket enligt domarföreningarna innebär att det kringgår viktiga remissinstanser som det högsta justitierådet Consejo General del Poder Judicial, CGPJ, skriver El Mundo. Reformförslaget skulle begränsa möjligheterna att presentera privata åtal för att inleda en juridisk process, något som enligt ett många jurister kan vara grundlagsvidrigt.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[5] => Array
(
[id] => 42382
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => De fyra stora kanalerna—Antena 3, La 1, Telecinco och Cuatro—har tillsammans haft ett genomsnitt på 4,7 miljoner tittare per dag på sina nyhetsprogram under året. Detta är en nedgång med 442.000 jämfört med föregående år, rapporterar El Independiente. Under de senaste fem åren har antalet tittare sjunkit med totalt 1,8 miljoner.
Antena 3 är fortsatt marknadsledare med ett genomsnitt på 1,85 miljoner tittare och 18,1 procent av tittarandelen. Däremot har även de förlorat 170.000 tittare jämfört med 2023. Statliga La 1 intar nu andra plats, efter att ha passerat Telecinco, med ett genomsnitt på 1,12 miljoner tittare och 10,9 procent av marknaden.
Telecinco har försökt förbättra sina siffror genom att värva Carlos Franganillo från RTVE som ny programledare, men har ändå tappat 174.000 tittare under året. Deras genomsnitt ligger nu på 1,03 miljoner och 10,1 procent av marknaden.
LaSexta ligger före Cuatro med 688.000 tittare (åtta procent) mot Cuatros 420.000 (5,3 procent). Samtidigt planerar regeringen att ge en ny sändningslicens till en aktör som kan introducera ytterligare konkurrens på marknaden.
[ingress] => Antalet tittare på nyhetssändningar i Spaniens ledande tv-kanaler har minskat med nästan 450.000 personer under 2024. Detta uppges spegla ett förändrat mediekonsumtionsmönster.
[headline] => Traditionella nyhetsprogram förlorar stor mängd tittare
[page] => 0
[modified] => 20250110091728
[created] => 20250105080659
[publishStart] => 20250112170000
[publishStop] => 20250704090659
[fullArticle] => Traditionella nyhetsprogram förlorar stor mängd tittare Antalet tittare på nyhetssändningar i Spaniens ledande tv-kanaler har minskat med nästan 450.000 personer under 2024. Detta uppges spegla ett förändrat mediekonsumtionsmönster. De fyra stora kanalerna—Antena 3, La 1, Telecinco och Cuatro—har tillsammans haft ett genomsnitt på 4,7 miljoner tittare per dag på sina nyhetsprogram under året. Detta är en nedgång med 442.000 jämfört med föregående år, rapporterar El Independiente. Under de senaste fem åren har antalet tittare sjunkit med totalt 1,8 miljoner.
Antena 3 är fortsatt marknadsledare med ett genomsnitt på 1,85 miljoner tittare och 18,1 procent av tittarandelen. Däremot har även de förlorat 170.000 tittare jämfört med 2023. Statliga La 1 intar nu andra plats, efter att ha passerat Telecinco, med ett genomsnitt på 1,12 miljoner tittare och 10,9 procent av marknaden.
Telecinco har försökt förbättra sina siffror genom att värva Carlos Franganillo från RTVE som ny programledare, men har ändå tappat 174.000 tittare under året. Deras genomsnitt ligger nu på 1,03 miljoner och 10,1 procent av marknaden.
LaSexta ligger före Cuatro med 688.000 tittare (åtta procent) mot Cuatros 420.000 (5,3 procent). Samtidigt planerar regeringen att ge en ny sändningslicens till en aktör som kan introducera ytterligare konkurrens på marknaden. Allt färre följer de spanska nyhetsprogrammen.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[6] => Array
(
[id] => 42422
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Enligt uppgifter från den marockanska polisen identifierades den unge mannen via Interpols databas, där en röd notis fanns utfärdad av Interpols svenska kontor i Stockholm. Denna efterlysning gjordes på begäran av svenska rättsliga myndigheter och avsåg mannens misstänkta inblandning i innehav av offensiva skjutvapen, vilka tros ha använts för kriminella ändamål. Notiser av detta slag används för att underrätta polismyndigheter världen över om individer som är efterlysta för allvarliga brott och i detta fall ledde det till mannens gripande i Marocko, skriver El Periódico de Ceuta.
19-åringen har häktats och väntar nu på att presenteras inför åklagare, som ska besluta om nästa steg i den rättsliga processen. Interpols kontor i Rabat, som lyder under Marockos generaldirektorat för nationell säkerhet, har informerat de svenska myndigheterna om gripandet och inlett förberedelserna för en eventuell utlämning till Sverige.
[ingress] => En 19-årig svensk medborgare har gripits vid den marockanska gränspassagen till Ceuta. Han är internationellt efterlyst för grova brott.
[headline] => Efterlyst svensk medborgare gripen vid gränsen till Ceuta
[page] => 0
[modified] => 20250111085811
[created] => 20250111085719
[publishStart] => 20250112070000
[publishStop] => 20250710095759
[fullArticle] => Efterlyst svensk medborgare gripen vid gränsen till Ceuta En 19-årig svensk medborgare har gripits vid den marockanska gränspassagen till Ceuta. Han är internationellt efterlyst för grova brott. Enligt uppgifter från den marockanska polisen identifierades den unge mannen via Interpols databas, där en röd notis fanns utfärdad av Interpols svenska kontor i Stockholm. Denna efterlysning gjordes på begäran av svenska rättsliga myndigheter och avsåg mannens misstänkta inblandning i innehav av offensiva skjutvapen, vilka tros ha använts för kriminella ändamål. Notiser av detta slag används för att underrätta polismyndigheter världen över om individer som är efterlysta för allvarliga brott och i detta fall ledde det till mannens gripande i Marocko, skriver El Periódico de Ceuta.
19-åringen har häktats och väntar nu på att presenteras inför åklagare, som ska besluta om nästa steg i den rättsliga processen. Interpols kontor i Rabat, som lyder under Marockos generaldirektorat för nationell säkerhet, har informerat de svenska myndigheterna om gripandet och inlett förberedelserna för en eventuell utlämning till Sverige. Gripandet skedde på den marockanska sidan av gränsen.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[7] => Array
(
[id] => 42420
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Enligt den spanska meteorologiska myndigheten Aemet kommer en kallfront från det europeiska fastlandet att leda till ett kraftigt temperaturfall med utbredd nattfrost över stora delar av landet, även i kustnära områden.
Under lördagen förväntas ett kallt frontsystem ge regn och möjligen stormar i bergsområden som Pyrenéerna och Kantabriska bergen. Vinden väntas vara stark i vissa regioner, särskilt i Ampurdán och på Balearerna, där höga vågor också kan förekomma.
I början av nästa vecka stabiliseras vädret i större delen av Spanien, men kalla temperaturer väntas kvarstå fram till tisdag morgon. Därefter förväntas gradvisa temperaturhöjningar, särskilt i de centrala och södra delarna av landet.
Prognoserna pekar på fortsatt instabilitet längs Medelhavskusten och Balearerna, där ytterligare nederbörd kan förekomma.
[ingress] => En kall luftmassa från Europa förväntas orsaka kraftiga temperaturfall och omfattande frost i stora delar av Spanien från och med söndag den 12 januari. Temperaturerna kommer att sjunka till under tio grader dagtid i många delar av landet.
[headline] => Köldvåg når nu även Spanien
[page] => 0
[modified] => 20250110162100
[created] => 20250110162007
[publishStart] => 20250110180000
[publishStop] => 20250709172059
[fullArticle] => Köldvåg når nu även Spanien En kall luftmassa från Europa förväntas orsaka kraftiga temperaturfall och omfattande frost i stora delar av Spanien från och med söndag den 12 januari. Temperaturerna kommer att sjunka till under tio grader dagtid i många delar av landet. Enligt den spanska meteorologiska myndigheten Aemet kommer en kallfront från det europeiska fastlandet att leda till ett kraftigt temperaturfall med utbredd nattfrost över stora delar av landet, även i kustnära områden.
Under lördagen förväntas ett kallt frontsystem ge regn och möjligen stormar i bergsområden som Pyrenéerna och Kantabriska bergen. Vinden väntas vara stark i vissa regioner, särskilt i Ampurdán och på Balearerna, där höga vågor också kan förekomma.
I början av nästa vecka stabiliseras vädret i större delen av Spanien, men kalla temperaturer väntas kvarstå fram till tisdag morgon. Därefter förväntas gradvisa temperaturhöjningar, särskilt i de centrala och södra delarna av landet.
Prognoserna pekar på fortsatt instabilitet längs Medelhavskusten och Balearerna, där ytterligare nederbörd kan förekomma. Temperaturen väntas falla i stora delar av Spanien och följas av hård blåst samt nederbörd, främst i norr och på Balearerna. Karta: Aemet
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[8] => Array
(
[id] => 42409
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Det brutala mordet på Samuel Luiz ägde rum natten till den 3 juli 2021. De dömda bedöms ha drivits bland annat av sin homofobi. Den person som inledde bråket trodde att Samuel och en kvinnlig vän filmade honom med mobilen på gatan, medan de i verkligheten hade ett videosamtal med en bekant. Han har dömts till det strängaste straffet, 24 års fängelse, bland annat för att ha skrikit homofobiska förolämpningar samtidigt som han slog offret. Domen lyfter fram hur denne person inledde den våldsamma attacken genom att slå och sparka Samuel, särskilt mot huvudet och ansiktet. Domstolen beskriver gärningen som synnerligen grym och präglad av en total brist på empati, enligt El Mundo.
En andra man har dömts till 20,5 års fängelse, inklusive tre och ett halvt år för rån, då han efter mordet stal Samuels mobiltelefon. En tredje man har dömts till 20 års fängelse för sitt aktiva deltagande i attacken, där han bland annat slog Samuel bakifrån och hindrade honom från att fly. Den fjärde dömdes till tio års fängelse som medhjälpare, då han befinns inte ha deltagit i själva misshandeln men däremot hjälpte de andra gärningsmännen.
De nu dömda lämnade offret blödande och medvetslös på gatan. Attacken involverade även två minderåriga som tidigare dömts i separata rättegångar. Däremot frikändes huvudmannens dåvarande partner, som också stod inför rätta.
Samuel Luiz försökte fly efter den första attacken med hjälp av förbipasserande, men blev förföljd och slagen medvetslös. Han avled kort därefter. Händelsen har chockat Spanien och väckt omfattande diskussioner om hatbrott och diskriminering.
[ingress] => Fyra män har dömts till upp till 24 års fängelse för det homofobiska mordet på Samuel Luiz. Straffen har fastställts av provinsdomstolen i La Coruña, efter att en jury funnit fyra av de fem åtalade skyldiga.
[headline] => Långa fängelsestraff för gruppmord
[page] => 0
[modified] => 20250109075623
[created] => 20250109074914
[publishStart] => 20250110120000
[publishStop] => 20250708084959
[fullArticle] => Långa fängelsestraff för gruppmord Fyra män har dömts till upp till 24 års fängelse för det homofobiska mordet på Samuel Luiz. Straffen har fastställts av provinsdomstolen i La Coruña, efter att en jury funnit fyra av de fem åtalade skyldiga. Det brutala mordet på Samuel Luiz ägde rum natten till den 3 juli 2021. De dömda bedöms ha drivits bland annat av sin homofobi. Den person som inledde bråket trodde att Samuel och en kvinnlig vän filmade honom med mobilen på gatan, medan de i verkligheten hade ett videosamtal med en bekant. Han har dömts till det strängaste straffet, 24 års fängelse, bland annat för att ha skrikit homofobiska förolämpningar samtidigt som han slog offret. Domen lyfter fram hur denne person inledde den våldsamma attacken genom att slå och sparka Samuel, särskilt mot huvudet och ansiktet. Domstolen beskriver gärningen som synnerligen grym och präglad av en total brist på empati, enligt El Mundo.
En andra man har dömts till 20,5 års fängelse, inklusive tre och ett halvt år för rån, då han efter mordet stal Samuels mobiltelefon. En tredje man har dömts till 20 års fängelse för sitt aktiva deltagande i attacken, där han bland annat slog Samuel bakifrån och hindrade honom från att fly. Den fjärde dömdes till tio års fängelse som medhjälpare, då han befinns inte ha deltagit i själva misshandeln men däremot hjälpte de andra gärningsmännen.
De nu dömda lämnade offret blödande och medvetslös på gatan. Attacken involverade även två minderåriga som tidigare dömts i separata rättegångar. Däremot frikändes huvudmannens dåvarande partner, som också stod inför rätta.
Samuel Luiz försökte fly efter den första attacken med hjälp av förbipasserande, men blev förföljd och slagen medvetslös. Han avled kort därefter. Händelsen har chockat Spanien och väckt omfattande diskussioner om hatbrott och diskriminering. Fyra män har dömts till mellan tio och 24 års fängelse för mordet på Samuel Luiz i La Coruña.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[9] => Array
(
[id] => 42385
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Cyberbrott utgör nu ett av fem brott globalt. I Spanien skedde 25 procent av alla anmälda brott förra året online och över 80 procent av bedrägerierna utfördes på nätet. Enligt en rapport från säkerhetsföretaget Zscaler ökade antalet ransomware-attacker, där förövarna kräver stora lösensummor för att låsa upp systemen, med 38 procent jämfört med föregående år, skriver El País.
Spanien är det femte mest drabbade landet i världen, med 58 stora ransomware-attacker under det första halvåret. Förlusterna beräknas ha överstigit tio miljarder euro, vilket är dubbelt så mycket som föregående år. En av de största enskilda lösensummorna som betalades under förra året var på 72 miljoner euro.
Artificiell intelligens har blivit en nyckelfaktor i utvecklingen av dessa attacker. AI används för att förbättra trovärdigheten hos bluffmejl (phishing) och för att skapa mer övertygande röstbedrägerier (vishing), där angripare kan imitera röster för att lura offer att ge ifrån sig känslig information.
En rapport från Zscaler förutspår att dessa AI-drivna attacker kommer att öka ytterligare under 2025. Fokus kommer att ligga på högrisksektorer som sjukvård, energi och tillverkningsindustri, där känsliga data är särskilt attraktiva mål.
Trots att stora företag investerar cirka 1,2 miljarder euro i cybersäkerhet är små och medelstora företag mer sårbara på grund av bristande skydd. Experter betonar vikten av att uppdatera säkerhetsprogram, byta lösenord regelbundet och utbilda personal i säkerhetsmedvetande för att minska riskerna.
[ingress] => Cyberbrott nådde nya rekordnivåer i Spanien under 2024, med förluster på tio miljarder euro. Artificiell intelligens (AI) används allt oftare för att göra angreppen mer målinriktade och svårupptäckta.
[headline] => Brottsligheten går allt mer över till nätet
[page] => 0
[modified] => 20250108080611
[created] => 20250106104438
[publishStart] => 20250109070000
[publishStop] => 20250705114459
[fullArticle] => Brottsligheten går allt mer över till nätet Cyberbrott nådde nya rekordnivåer i Spanien under 2024, med förluster på tio miljarder euro. Artificiell intelligens (AI) används allt oftare för att göra angreppen mer målinriktade och svårupptäckta. Cyberbrott utgör nu ett av fem brott globalt. I Spanien skedde 25 procent av alla anmälda brott förra året online och över 80 procent av bedrägerierna utfördes på nätet. Enligt en rapport från säkerhetsföretaget Zscaler ökade antalet ransomware-attacker, där förövarna kräver stora lösensummor för att låsa upp systemen, med 38 procent jämfört med föregående år, skriver El País.
Spanien är det femte mest drabbade landet i världen, med 58 stora ransomware-attacker under det första halvåret. Förlusterna beräknas ha överstigit tio miljarder euro, vilket är dubbelt så mycket som föregående år. En av de största enskilda lösensummorna som betalades under förra året var på 72 miljoner euro.
Artificiell intelligens har blivit en nyckelfaktor i utvecklingen av dessa attacker. AI används för att förbättra trovärdigheten hos bluffmejl (phishing) och för att skapa mer övertygande röstbedrägerier (vishing), där angripare kan imitera röster för att lura offer att ge ifrån sig känslig information.
En rapport från Zscaler förutspår att dessa AI-drivna attacker kommer att öka ytterligare under 2025. Fokus kommer att ligga på högrisksektorer som sjukvård, energi och tillverkningsindustri, där känsliga data är särskilt attraktiva mål.
Trots att stora företag investerar cirka 1,2 miljarder euro i cybersäkerhet är små och medelstora företag mer sårbara på grund av bristande skydd. Experter betonar vikten av att uppdatera säkerhetsprogram, byta lösenord regelbundet och utbilda personal i säkerhetsmedvetande för att minska riskerna. I Spanien skedde 25 procent av alla anmälda brott förra året online.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[10] => Array
(
[id] => 42398
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => En ny undersökning från tidningen elDiario.es visar att antalet bostäder i översvämningsutsatta områden i Spanien har fördubblats till 2,01 miljoner, motsvarande 7,9 procent av landets fastighetsbestånd. Detta inkluderar bostäder som är byggda i zoner med både hög och låg risk för översvämningar.
Studien bygger på data från det spanska fastighetsregistret och det nationella kartläggningssystemet för översvämningszoner (SNCZI). Utvidgade kriterier som även tar hänsyn till mindre sannolika men potentiellt allvarliga översvämningar med en återkomsttid på 500 år har bidragit till den högre siffran. En stor del av de utsatta bostäderna byggdes under fastighetsboomen 1997–2008, då 464.000 bostäder uppfördes i riskzoner.
Vissa regioner är särskilt utsatta, där Murcia toppar listan med 26,9 procent av bostäderna i översvämningszoner, följt av Asturien (14,3 procent) och Kantabrien (12,9 procent). Även storstäder som Sevilla står inför stora risker med över 50 procent av bostäderna i farozoner.
Kartläggningen identifierar specifika områden med särskild fara, där vattenflödet kan vara särskilt kraftigt och farligt. Här finns 358.000 bostäder, många av dem nyligen byggda under 2000-talet, trots strängare regler.
Expertutlåtanden i rapporten pekar på att klimatförändringar och ökande extremväder kommer att förvärra risken för översvämningar. De varnar också för att nuvarande metoder för att beräkna risker, såsom återkomsttider, kan vara otillräckliga i ett förändrat klimat.
Denna analys understryker behovet av att uppdatera riskkartor och förstärka förebyggande åtgärder. Regeringen arbetar nu med en ny riskbedömning som ska vara klar 2025.
På följande sida finns en interaktiv karta där man i detalj kan studera den beräknade översvämningsrisken i varje hörn i Spanien:
https://www.eldiario.es/sociedad/mapa-viviendas-zonas-inundables-riesgo-inundacion-2024-calle_1_11939089.html
[ingress] => En uppdaterad analys visar att två miljoner bostäder i Spanien ligger i områden med översvämningsrisk, på grund av klimatförändringar och bebyggelse i utsatta zoner. Det är dubbelt så många som tidigare beräknat.
[headline] => Betydligt fler spanska bostäder i riskzoner för översvämningar
[page] => 0
[modified] => 20250107090131
[created] => 20250107090002
[publishStart] => 20250108070000
[publishStop] => 20250706100059
[fullArticle] => Betydligt fler spanska bostäder i riskzoner för översvämningar En uppdaterad analys visar att två miljoner bostäder i Spanien ligger i områden med översvämningsrisk, på grund av klimatförändringar och bebyggelse i utsatta zoner. Det är dubbelt så många som tidigare beräknat. En ny undersökning från tidningen elDiario.es visar att antalet bostäder i översvämningsutsatta områden i Spanien har fördubblats till 2,01 miljoner, motsvarande 7,9 procent av landets fastighetsbestånd. Detta inkluderar bostäder som är byggda i zoner med både hög och låg risk för översvämningar.
Studien bygger på data från det spanska fastighetsregistret och det nationella kartläggningssystemet för översvämningszoner (SNCZI). Utvidgade kriterier som även tar hänsyn till mindre sannolika men potentiellt allvarliga översvämningar med en återkomsttid på 500 år har bidragit till den högre siffran. En stor del av de utsatta bostäderna byggdes under fastighetsboomen 1997–2008, då 464.000 bostäder uppfördes i riskzoner.
Vissa regioner är särskilt utsatta, där Murcia toppar listan med 26,9 procent av bostäderna i översvämningszoner, följt av Asturien (14,3 procent) och Kantabrien (12,9 procent). Även storstäder som Sevilla står inför stora risker med över 50 procent av bostäderna i farozoner.
Kartläggningen identifierar specifika områden med särskild fara, där vattenflödet kan vara särskilt kraftigt och farligt. Här finns 358.000 bostäder, många av dem nyligen byggda under 2000-talet, trots strängare regler.
Expertutlåtanden i rapporten pekar på att klimatförändringar och ökande extremväder kommer att förvärra risken för översvämningar. De varnar också för att nuvarande metoder för att beräkna risker, såsom återkomsttider, kan vara otillräckliga i ett förändrat klimat.
Denna analys understryker behovet av att uppdatera riskkartor och förstärka förebyggande åtgärder. Regeringen arbetar nu med en ny riskbedömning som ska vara klar 2025.
På följande sida finns en interaktiv karta där man i detalj kan studera den beräknade översvämningsrisken i varje hörn i Spanien:
https://www.eldiario.es/sociedad/mapa-viviendas-zonas-inundables-riesgo-inundacion-2024-calle_1_11939089.html Enligt nya beräkningar ligger 7,9 procent av Spaniens fastighetsbestånd i riskområden för översvämningar. Källa: elDiario.es
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[11] => Array
(
[id] => 42361
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Cangas de Morrazos kommunförvaltning drabbades av en cyberattack mellan maj och juni 2023, vilken slog ut system för lokalpolisen, fastighetsregister och löneadministration. Hackarna krävde en lösensumma på 248.415 euro i bitcoins för att återställa systemen, rapporterar El País.
Den tidigare borgmästaren Victoria Portas vägrade betala och rapporterade attacken till Guardia Civil. Efter ett maktskifte i kommunen valde dock den nya borgmästaren, Araceli Gestido (BNG), att gå med på kravet genom en IT-leverantör. Lösensumman betalades och systemen återställdes.
Åklagaren har nu öppnat en utredning om eventuellt missbruk av offentliga medel och oegentligheter i kontraktsförfarandet med IT-företaget. Initialt kontrakterades företaget för 5.279 euro, men en månad senare godkändes en ny betalning på 197.843 euro. Misstankar har väckts om att denna summa egentligen var en betalning för lösensumman, dolt som ett serviceavtal.
Flera kommunala tjänstemän och representanter för IT-företaget har kallats till förhör. Åklagaren misstänker att stadshuset medvetet undertecknade ett kontrakt för att möjliggöra betalningen till hackarna.
Oppositionen har kritiserat kommunledningens agerande och pekat på alternativa lösningar som vidtagits av andra kommuner, exempelvis Redondela, där en mindre kostsam och teknisk lösning valdes för att återställa systemen.
Utredningen fortsätter och kan leda till åtal för både förskingring och maktmissbruk, samtidigt som säkerhetsåtgärder för att förebygga framtida cyberattacker diskuteras.
[ingress] => Åklagarämbetet utreder misstänkt förskingring och maktmissbruk i samband med betalning av en lösensumma till digitala pirater. Det är den nuvarande kommunledningen i Cangas de Morrazo (Pontevedra) som riskerar åtal för bland annat förskingring.
[headline] => Kommunledning utreds för att ha betalat lösensumma
[page] => 0
[modified] => 20250104082251
[created] => 20241230105828
[publishStart] => 20250105120000
[publishStop] => 20250628115859
[fullArticle] => Kommunledning utreds för att ha betalat lösensumma Åklagarämbetet utreder misstänkt förskingring och maktmissbruk i samband med betalning av en lösensumma till digitala pirater. Det är den nuvarande kommunledningen i Cangas de Morrazo (Pontevedra) som riskerar åtal för bland annat förskingring. Cangas de Morrazos kommunförvaltning drabbades av en cyberattack mellan maj och juni 2023, vilken slog ut system för lokalpolisen, fastighetsregister och löneadministration. Hackarna krävde en lösensumma på 248.415 euro i bitcoins för att återställa systemen, rapporterar El País.
Den tidigare borgmästaren Victoria Portas vägrade betala och rapporterade attacken till Guardia Civil. Efter ett maktskifte i kommunen valde dock den nya borgmästaren, Araceli Gestido (BNG), att gå med på kravet genom en IT-leverantör. Lösensumman betalades och systemen återställdes.
Åklagaren har nu öppnat en utredning om eventuellt missbruk av offentliga medel och oegentligheter i kontraktsförfarandet med IT-företaget. Initialt kontrakterades företaget för 5.279 euro, men en månad senare godkändes en ny betalning på 197.843 euro. Misstankar har väckts om att denna summa egentligen var en betalning för lösensumman, dolt som ett serviceavtal.
Flera kommunala tjänstemän och representanter för IT-företaget har kallats till förhör. Åklagaren misstänker att stadshuset medvetet undertecknade ett kontrakt för att möjliggöra betalningen till hackarna.
Oppositionen har kritiserat kommunledningens agerande och pekat på alternativa lösningar som vidtagits av andra kommuner, exempelvis Redondela, där en mindre kostsam och teknisk lösning valdes för att återställa systemen.
Utredningen fortsätter och kan leda till åtal för både förskingring och maktmissbruk, samtidigt som säkerhetsåtgärder för att förebygga framtida cyberattacker diskuteras. Rådhusen i Cangas de Morrazo (Pontevedra).
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[12] => Array
(
[id] => 42369
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Under 2024 mördades 47 kvinnor och nio minderåriga i Spanien i könsrelaterade våldsdåd. Enligt El País är detta den lägsta siffran sedan 2003, då statistiken började föras, men våldet kvarstår som ett strukturellt samhällsproblem. Sedan specifik statistik började föras 2003 har totalt 1.292 kvinnor dödats av sina partners eller ex-partners.
Av de 47 kvinnor som mördades under 2024 var 24 utländska och 23 spanska. Endast 13 av förövarna hade tidigare anmälts för misshandel och elva tog sina liv efter brotten. I sex av fallen misslyckades skyddssystemet trots att offren hade larmat om risker.
Även om antalet mördade kvinnor är lägre än tidigare år, var de nio barn som dödades den högsta siffran sedan 2015. Totalt har 62 minderåriga förlorat livet sedan 2013 i så kallat violencia vicaria, där gärningsmän riktar sig mot barnen för att skada mödrarna. Dessutom blev 36 barn föräldralösa efter mord på sina mödrar under 2024.
Experter, som Miguel Lorente och Violeta Assiego, framhåller att både sociala normer och brister i skyddssystemen bidrar till problemet. De varnar för att förnekande och ifrågasättande av könsbaserat våld underminerar skyddet för offren, skriver El País.
[ingress] => Trots en minskning av antalet offer jämfört med tidigare år fortsätter könsrelaterat våld att kräva många liv i Spanien. Experter betonar behovet av ökat skydd för barn och förebyggande åtgärder vid tidiga tecken på våld.
[headline] => Både kvinnor och barn offer under 2024
[page] => 0
[modified] => 20250102100550
[created] => 20250102100322
[publishStart] => 20250104120000
[publishStop] => 20250701110359
[fullArticle] => Både kvinnor och barn offer under 2024 Trots en minskning av antalet offer jämfört med tidigare år fortsätter könsrelaterat våld att kräva många liv i Spanien. Experter betonar behovet av ökat skydd för barn och förebyggande åtgärder vid tidiga tecken på våld. Under 2024 mördades 47 kvinnor och nio minderåriga i Spanien i könsrelaterade våldsdåd. Enligt El País är detta den lägsta siffran sedan 2003, då statistiken började föras, men våldet kvarstår som ett strukturellt samhällsproblem. Sedan specifik statistik började föras 2003 har totalt 1.292 kvinnor dödats av sina partners eller ex-partners.
Av de 47 kvinnor som mördades under 2024 var 24 utländska och 23 spanska. Endast 13 av förövarna hade tidigare anmälts för misshandel och elva tog sina liv efter brotten. I sex av fallen misslyckades skyddssystemet trots att offren hade larmat om risker.
Även om antalet mördade kvinnor är lägre än tidigare år, var de nio barn som dödades den högsta siffran sedan 2015. Totalt har 62 minderåriga förlorat livet sedan 2013 i så kallat violencia vicaria, där gärningsmän riktar sig mot barnen för att skada mödrarna. Dessutom blev 36 barn föräldralösa efter mord på sina mödrar under 2024.
Experter, som Miguel Lorente och Violeta Assiego, framhåller att både sociala normer och brister i skyddssystemen bidrar till problemet. De varnar för att förnekande och ifrågasättande av könsbaserat våld underminerar skyddet för offren, skriver El País. Officiellt mördades 47 kvinnor och nio minderåriga i Spanien under 2024 på grund av könsrelaterat våld.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[13] => Array
(
[id] => 42344
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Polisen upptäckte att över 100 personer, främst från Marocko och Algeriet, var skrivna på samma adress. Bostaden hade varit utan juridisk ägare sedan augusti 2021, då fadern avled. Den gripne förfalskade dokument och använde sin fars identitet för att registrera personer som saknade koppling till fastigheten. Syftet var att hjälpa dem få ett NIE-nummer och legalisera sin administrativa status, skriver El País.
Den gripne mannen misstänks ha haft hjälp av två kommunanställda i Sueca, vilka också utreds för brott som identitetsstöld, dokumentförfalskning och mutbrott. Operationen, som genomfördes av polisen i Alzira-Algemesí och Guardia Civil i Valencia, har hittills lett till administrativa böter på sammanlagt 92.512 euro. Ärendet hanteras av domstolen i Sueca, och utredningen fortsätter för att spåra eventuellt fler inblandade.
[ingress] => En 35-årig man har gripits i Barcelona efter att ha registrerat mer än 100 personer olagligt i en bostad i Sueca, i Valenciaprovinsen. Den misstänkte, som använde sin avlidne fars identitet, annonserade tjänsten mot betalning via sociala medier.
[headline] => Fler än 100 invandrare skrivna på samma adress
[page] => 0
[modified] => 20241230110829
[created] => 20241226092943
[publishStart] => 20250102120000
[publishStop] => 20250624102959
[fullArticle] => Fler än 100 invandrare skrivna på samma adress En 35-årig man har gripits i Barcelona efter att ha registrerat mer än 100 personer olagligt i en bostad i Sueca, i Valenciaprovinsen. Den misstänkte, som använde sin avlidne fars identitet, annonserade tjänsten mot betalning via sociala medier. Polisen upptäckte att över 100 personer, främst från Marocko och Algeriet, var skrivna på samma adress. Bostaden hade varit utan juridisk ägare sedan augusti 2021, då fadern avled. Den gripne förfalskade dokument och använde sin fars identitet för att registrera personer som saknade koppling till fastigheten. Syftet var att hjälpa dem få ett NIE-nummer och legalisera sin administrativa status, skriver El País.
Den gripne mannen misstänks ha haft hjälp av två kommunanställda i Sueca, vilka också utreds för brott som identitetsstöld, dokumentförfalskning och mutbrott. Operationen, som genomfördes av polisen i Alzira-Algemesí och Guardia Civil i Valencia, har hittills lett till administrativa böter på sammanlagt 92.512 euro. Ärendet hanteras av domstolen i Sueca, och utredningen fortsätter för att spåra eventuellt fler inblandade. En adress i Sueca (Valencia) brukades för att registrera fler än hundra invandrare.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[14] => Array
(
[id] => 42362
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Tidningen El Independiente uppger att det spanska utrikesdepartementet har undvikit att svara på frågor om Marockos blockad av tullstationerna i de autonoma städerna Ceuta och Melilla. Blockaden undergräver det löfte som regeringschefen Pedro Sánchez gav efter det kontroversiella stödet till Marockos ståndpunkt om Västsahara i april 2022.
Trots upprepade förfrågningar från journalister vägrar utrikesdepartementets talespersoner att lämna information om varför tullen fortfarande är stängd. De hänvisar enbart till tidigare uttalanden från utrikesminister José Manuel Albares, som dock inte har uppdaterat situationen på flera månader.
Förhandlingarna mellan Spanien och Marocko lovade en ”full normalisering” av rörelsen av varor och människor över gränserna. Tre tester genomfördes mellan februari och maj 2023, men inga framsteg har gjorts sedan dess.
Marockos utrikesminister Naser Burita hävdade att förseningen beror på ”tekniska problem,” medan Albares tidigare insisterat på att Spanien är redo för öppningen.
Kritiker menar att Marocko undviker att öppna tullstationerna eftersom det skulle innebära ett indirekt erkännande av Spaniens suveränitet över Ceuta och Melilla. Efter tre år av blockad är situationen fortsatt spänd och Marocko fortsätter att ifrågasätta Spaniens kontroll över de två städerna, som de betraktar som områden att ”befrias.”
[ingress] => Trots långvarigt löfte om att även trafiken av varor skulle återupptas mellan Marocko och de spanska exklaverna Ceuta och Melilla förblir situationen låst. Spaniens utrikesdepartement kritiseras för att ligga lågt i frågan och inte uttala sig.
[headline] => Marocko behåller blockaden vid de spanska exklaverna
[page] => 0
[modified] => 20241230110054
[created] => 20241230105947
[publishStart] => 20250101120000
[publishStop] => 20250628115959
[fullArticle] => Marocko behåller blockaden vid de spanska exklaverna Trots långvarigt löfte om att även trafiken av varor skulle återupptas mellan Marocko och de spanska exklaverna Ceuta och Melilla förblir situationen låst. Spaniens utrikesdepartement kritiseras för att ligga lågt i frågan och inte uttala sig. Tidningen El Independiente uppger att det spanska utrikesdepartementet har undvikit att svara på frågor om Marockos blockad av tullstationerna i de autonoma städerna Ceuta och Melilla. Blockaden undergräver det löfte som regeringschefen Pedro Sánchez gav efter det kontroversiella stödet till Marockos ståndpunkt om Västsahara i april 2022.
Trots upprepade förfrågningar från journalister vägrar utrikesdepartementets talespersoner att lämna information om varför tullen fortfarande är stängd. De hänvisar enbart till tidigare uttalanden från utrikesminister José Manuel Albares, som dock inte har uppdaterat situationen på flera månader.
Förhandlingarna mellan Spanien och Marocko lovade en ”full normalisering” av rörelsen av varor och människor över gränserna. Tre tester genomfördes mellan februari och maj 2023, men inga framsteg har gjorts sedan dess.
Marockos utrikesminister Naser Burita hävdade att förseningen beror på ”tekniska problem,” medan Albares tidigare insisterat på att Spanien är redo för öppningen.
Kritiker menar att Marocko undviker att öppna tullstationerna eftersom det skulle innebära ett indirekt erkännande av Spaniens suveränitet över Ceuta och Melilla. Efter tre år av blockad är situationen fortsatt spänd och Marocko fortsätter att ifrågasätta Spaniens kontroll över de två städerna, som de betraktar som områden att ”befrias.” Gränskontrollen i Ceuta.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
)
Spanien riks
Ligaspelare gripen för spelfusk
SPORT. Kike Salas, spelare i Sevilla FC, har gripits efter anklagelser om att ha dragit på sig gula kort i matcher för att gynna olagliga vadslagningsnätverk. Fallet utreds som bedrägeri och omfattar även flera personer i spelarens närhet.[läs mer]
Riksåklagaren kallas som misstänkt till förhör
SPANIEN RIKS. Högsta domstolen har beslutat att kalla den spanska riksåklagaren Álvaro García Ortiz som misstänkt i en pågående utredning om läckage av konfidentiell information. Förhöret är planerat till den 29 januari.[läs mer]
Biskopsämbete ratar homosexuella men förnekar homofobi
SPANIEN RIKS. Segovias biskopsämbete försvarar att en präst vägrat ett homosexuellt par nattvarden och betonar att kyrkans regler kräver moralisk kvalifikation för detta. Däremot tillbakavisar ämbetet anklagelser om diskriminering mot homosexuella.[läs mer]
Nya planer på en tunnel till Marocko
SPANIEN RIKS. Efter 43 år av diskussioner och investeringar på över 100 miljoner euro återupplivar Spanien och Marocko planerna på en tunnel under Gibraltar sund. Projektet syftar till att förbinda Europa och Afrika genom en av världens mest ambitiösa infrastrukturprojekt.[läs mer]
Regeringen vill begränsa möjligheten till privata åtal
SPANIEN RIKS. De fyra största domarföreningarna i Spanien har kritiserat socialistpartiet PSOE:s lagförslag om förändringar i rättsprocesserna, som de anser är grundlagsstridiga och innebär en inskränkning av medborgarnas rättigheter. Kritikerna ser reformen som specifikt utformad för att stoppa pågående rättsfall som är känsliga för regeringen.[läs mer]
Traditionella nyhetsprogram förlorar stor mängd tittare
SPANIEN RIKS. Antalet tittare på nyhetssändningar i Spaniens ledande tv-kanaler har minskat med nästan 450.000 personer under 2024. Detta uppges spegla ett förändrat mediekonsumtionsmönster.[läs mer]
Efterlyst svensk medborgare gripen vid gränsen till Ceuta
SPANIEN RIKS. En 19-årig svensk medborgare har gripits vid den marockanska gränspassagen till Ceuta. Han är internationellt efterlyst för grova brott.[läs mer]
Köldvåg når nu även Spanien
SPANIEN RIKS. En kall luftmassa från Europa förväntas orsaka kraftiga temperaturfall och omfattande frost i stora delar av Spanien från och med söndag den 12 januari. Temperaturerna kommer att sjunka till under tio grader dagtid i många delar av landet.[läs mer]
Långa fängelsestraff för gruppmord
SPANIEN RIKS. Fyra män har dömts till upp till 24 års fängelse för det homofobiska mordet på Samuel Luiz. Straffen har fastställts av provinsdomstolen i La Coruña, efter att en jury funnit fyra av de fem åtalade skyldiga.[läs mer]
Brottsligheten går allt mer över till nätet
SPANIEN RIKS. Cyberbrott nådde nya rekordnivåer i Spanien under 2024, med förluster på tio miljarder euro. Artificiell intelligens (AI) används allt oftare för att göra angreppen mer målinriktade och svårupptäckta.[läs mer]
Betydligt fler spanska bostäder i riskzoner för översvämningar
SPANIEN RIKS. En uppdaterad analys visar att två miljoner bostäder i Spanien ligger i områden med översvämningsrisk, på grund av klimatförändringar och bebyggelse i utsatta zoner. Det är dubbelt så många som tidigare beräknat.[läs mer]
Kommunledning utreds för att ha betalat lösensumma
SPANIEN RIKS. Åklagarämbetet utreder misstänkt förskingring och maktmissbruk i samband med betalning av en lösensumma till digitala pirater. Det är den nuvarande kommunledningen i Cangas de Morrazo (Pontevedra) som riskerar åtal för bland annat förskingring.[läs mer]
Både kvinnor och barn offer under 2024
SPANIEN RIKS. Trots en minskning av antalet offer jämfört med tidigare år fortsätter könsrelaterat våld att kräva många liv i Spanien. Experter betonar behovet av ökat skydd för barn och förebyggande åtgärder vid tidiga tecken på våld.[läs mer]
Fler än 100 invandrare skrivna på samma adress
SPANIEN RIKS. En 35-årig man har gripits i Barcelona efter att ha registrerat mer än 100 personer olagligt i en bostad i Sueca, i Valenciaprovinsen. Den misstänkte, som använde sin avlidne fars identitet, annonserade tjänsten mot betalning via sociala medier.[läs mer]
Marocko behåller blockaden vid de spanska exklaverna
SPANIEN RIKS. Trots långvarigt löfte om att även trafiken av varor skulle återupptas mellan Marocko och de spanska exklaverna Ceuta och Melilla förblir situationen låst. Spaniens utrikesdepartement kritiseras för att ligga lågt i frågan och inte uttala sig.[läs mer]
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
  |
|
| |||||
