13 okt 03:17
SK Premium+:
Array
(
[0] => Array
(
[id] => 41862
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Flygplanet hade omdirigerats från Gibraltar till Málaga på grund av dåligt väder, men den spanska gränspolisen vägrade låta passagerarna passera. Motiveringen var risken för att vissa passagerare skulle kunna utnyttja tillfället till att stanna illegalt i Spanien. Enligt Schengenreglerna måste tredje lands medborgare ha ett starkt skäl för att komma in i EU, till exempel sjukvård eller familjeangelägenheter, vilket passagerarna inte kunde uppvisa.
Detta problem uppstår, enligt Gibraltar Chronicle, ofta då brittiska flyg som opererar till Gibraltar omdirigeras till Málaga. Efter flera timmars försök från myndigheterna att lösa den senaste situationen fick passagerarna bo på hotell på Gibraltar och flygbolaget ställde in returflyget från Málaga till Storbritannien. Passagerarna bokades om till alternativa flyg dagen därpå.
Incidenten belyser en större fråga i förhandlingarna mellan Storbritannien och EU om Gibraltars möjliga anslutning till Schengen. Om gränskontrollerna vid staketet försvinner, vill EU att Spanien ska få kontrollera passkontrollen i hamnen och flygplatsen på Gibraltar, något som både lokalstyret och de brittiska myndigheterna motsätter sig.
[ingress] => Ett flertal personer vars flyg omdirigerats till Málaga hindrades nyligen från att korsa gränsen från Gibraltar in till Spanien. Detta trots att de hade biljetter på ett British Airways-flyg som skulle avgå från Málaga.
[headline] => Flygpassagerare nekades inträde till Spanien
[page] => 0
[modified] => 20241011123749
[created] => 20241011123641
[publishStart] => 20241012120000
[publishStop] => 20250409123659
[fullArticle] => Flygpassagerare nekades inträde till Spanien Ett flertal personer vars flyg omdirigerats till Málaga hindrades nyligen från att korsa gränsen från Gibraltar in till Spanien. Detta trots att de hade biljetter på ett British Airways-flyg som skulle avgå från Málaga. Flygplanet hade omdirigerats från Gibraltar till Málaga på grund av dåligt väder, men den spanska gränspolisen vägrade låta passagerarna passera. Motiveringen var risken för att vissa passagerare skulle kunna utnyttja tillfället till att stanna illegalt i Spanien. Enligt Schengenreglerna måste tredje lands medborgare ha ett starkt skäl för att komma in i EU, till exempel sjukvård eller familjeangelägenheter, vilket passagerarna inte kunde uppvisa.
Detta problem uppstår, enligt Gibraltar Chronicle, ofta då brittiska flyg som opererar till Gibraltar omdirigeras till Málaga. Efter flera timmars försök från myndigheterna att lösa den senaste situationen fick passagerarna bo på hotell på Gibraltar och flygbolaget ställde in returflyget från Málaga till Storbritannien. Passagerarna bokades om till alternativa flyg dagen därpå.
Incidenten belyser en större fråga i förhandlingarna mellan Storbritannien och EU om Gibraltars möjliga anslutning till Schengen. Om gränskontrollerna vid staketet försvinner, vill EU att Spanien ska få kontrollera passkontrollen i hamnen och flygplatsen på Gibraltar, något som både lokalstyret och de brittiska myndigheterna motsätter sig. När flyg till Gibraltar av någon anledning omdirigeras till Málaga har många passagerare svårigheter att korsa gränsen till Spanien.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[1] => Array
(
[id] => 41773
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Enligt siffror från hälsoministeriet genomfördes 103.097 frivilliga aborter under 2023, vilket motsvarar 12,22 aborter per 1.000 kvinnor i åldern 15-44 år. Det är en siffra som närmar sig den högsta som noterats i Spanien, år 2011 (12,47). Majoriteten av aborterna, 98.850, skedde på kvinnans begäran, medan resten utfördes på grund av allvarliga hälsorisker eller fosterskador.
Trots att den nya abortlagen trädde i kraft i mars 2023, vilken bland annat ger 16-åringar rätt att själva besluta om abort och kräver att offentliga sjukhus tillhandahåller denna vård, sker fortfarande en majoritet av ingreppen i privata kliniker. Endast 18,5 procent av aborterna förra året genomfördes på offentliga sjukhus, enligt tidningen El País. De regionala skillnaderna är också påtagliga, med Katalonien och Madrid i topp och Galicien och Extremadura i botten vad gäller abortfrekvens.
Kirurgiska ingrepp är de vanligaste och utgör 69,77 procent av alla aborter, medan farmakologiska metoder är vanligare i regioner där fler aborter utförs på offentliga sjukhus. Enligt Francisca García, ordförande för ACAI (Asociación de Clínicas de Interrupción Voluntaria del Embarazo), påverkas kvinnors val av metod av brist på utbildning och tillgänglighet av olika alternativ inom den offentliga vården.
Samtidigt har andelen kvinnor som genomgår abort utan att ha använt preventivmedel ökat från 44 till 46,5 procent. Experter pekar på bristande sexualundervisning och felaktig användning av preventivmedel som orsaker till ökningen av oönskade graviditeter och därmed antalet aborter.
[ingress] => Under 2023 genomfördes 103.097 aborter i Spanien, vilket var en ökning med 4,8 procent jämfört med föregående år. Trots den nya abortlagen utförs fortfarande endast en bråkdel av dessa ingrepp på offentliga sjukhus.
[headline] => Antalet aborter ökar, trots fortsatta hinder
[page] => 0
[modified] => 20241009172727
[created] => 20240929102756
[publishStart] => 20241011120000
[publishStop] => 20250328092759
[fullArticle] => Antalet aborter ökar, trots fortsatta hinder Under 2023 genomfördes 103.097 aborter i Spanien, vilket var en ökning med 4,8 procent jämfört med föregående år. Trots den nya abortlagen utförs fortfarande endast en bråkdel av dessa ingrepp på offentliga sjukhus. Enligt siffror från hälsoministeriet genomfördes 103.097 frivilliga aborter under 2023, vilket motsvarar 12,22 aborter per 1.000 kvinnor i åldern 15-44 år. Det är en siffra som närmar sig den högsta som noterats i Spanien, år 2011 (12,47). Majoriteten av aborterna, 98.850, skedde på kvinnans begäran, medan resten utfördes på grund av allvarliga hälsorisker eller fosterskador.
Trots att den nya abortlagen trädde i kraft i mars 2023, vilken bland annat ger 16-åringar rätt att själva besluta om abort och kräver att offentliga sjukhus tillhandahåller denna vård, sker fortfarande en majoritet av ingreppen i privata kliniker. Endast 18,5 procent av aborterna förra året genomfördes på offentliga sjukhus, enligt tidningen El País. De regionala skillnaderna är också påtagliga, med Katalonien och Madrid i topp och Galicien och Extremadura i botten vad gäller abortfrekvens.
Kirurgiska ingrepp är de vanligaste och utgör 69,77 procent av alla aborter, medan farmakologiska metoder är vanligare i regioner där fler aborter utförs på offentliga sjukhus. Enligt Francisca García, ordförande för ACAI (Asociación de Clínicas de Interrupción Voluntaria del Embarazo), påverkas kvinnors val av metod av brist på utbildning och tillgänglighet av olika alternativ inom den offentliga vården.
Samtidigt har andelen kvinnor som genomgår abort utan att ha använt preventivmedel ökat från 44 till 46,5 procent. Experter pekar på bristande sexualundervisning och felaktig användning av preventivmedel som orsaker till ökningen av oönskade graviditeter och därmed antalet aborter. Färska siffror från hälsoministeriet visar att det fortfarande är svårt att utföra abort på offentliga kliniker i Spanien.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[2] => Array
(
[id] => 41832
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Beslutet fattas efter att domstolens civilrättsliga avdelning prövat två fall där frågan om tolkningen av bostadslagen (Ley de Propiedad Horizontal) varit central. Med denna dom klargörs att det räcker med stöd från tre femtedelar av ägarna och deras andel i fastigheten, för att ett förbud ska införas.
Lagen om horisontell äganderätt (artikel 17.12), som uppdaterades genom en förordning 2019, har varit föremål för olika tolkningar i de spanska provinsdomstolarna. Frågan gällde om termen "begränsa eller villkora" uthyrningsverksamhet även omfattade ett fullständigt förbud mot korttidsuthyrning. Flera provinsdomstolar hade tidigare bedömt att ett enhälligt beslut var nödvändigt för att införa ett totalförbud, vilket nu Högsta domstolen avfärdar. Enligt domstolen är termen "begränsa" tillräcklig för att inkludera ett förbud och detta är i linje med lagens syfte.
Högsta domstolen hänvisar också till lagens förarbete och påpekar att den snabba ökningen av korttidsuthyrningar har lett till höjda hyror och minskat tillgängligheten på långsiktiga hyresbostäder. Det nya beslutet anses vara en balanserad åtgärd som tar hänsyn till de motstridiga intressena mellan fastighetsägare som vill hyra ut sina bostäder för kortare perioder och dem som vill bevara boendekvaliteten i fastigheten. Genom att införa en kvalificerad majoritet istället för att kräva enhällighet säkerställer man att inte en enskild fastighetsägare kan stoppa ett beslut som majoriteten stöder.
Beslutet förväntas påverka många bostadsrättsföreningar i turisttäta områden, där korttidsuthyrningar har blivit ett växande fenomen som påverkar både fastighetsvärden och boendekvalitet. Föreningar som tidigare inte kunnat införa förbud på grund av motstånd från enskilda ägare kan nu använda detta verktyg för att begränsa korttidsuthyrning om en kvalificerad majoritet är för åtgärden.
Enligt tidningen Europa Press har Högsta domstolen klargjort att detta beslut både är lagligt och förenligt med den spanska grundlagen. Det möjliggör för fastighetsägare att ta större kontroll över boendekvaliteten i sina föreningar och hantera de negativa effekterna av korttidsuthyrning, som ofta skapar oro bland fastighetsägare som själva bor i sina bostäder.
[ingress] => Högsta domstolen har fastslagit i ett viktigt utfall att bostadsrättsföreningar kan införa förbud mot korttidsuthyrning, såsom turistboenden, genom en kvalificerad majoritet av tre femtedelar av rösterna. Detta beslut undanröjer den tidigare tolkningen att en sådan åtgärd krävde enhällighet bland alla ägare.
[headline] => Total enighet i boendeföreningen inte nödvändig för att förbjuda korttidsuthyrning
[page] => 0
[modified] => 20241009172603
[created] => 20241008100748
[publishStart] => 20241011070000
[publishStop] => 20250406100759
[fullArticle] => Total enighet i boendeföreningen inte nödvändig för att förbjuda korttidsuthyrning Högsta domstolen har fastslagit i ett viktigt utfall att bostadsrättsföreningar kan införa förbud mot korttidsuthyrning, såsom turistboenden, genom en kvalificerad majoritet av tre femtedelar av rösterna. Detta beslut undanröjer den tidigare tolkningen att en sådan åtgärd krävde enhällighet bland alla ägare. Beslutet fattas efter att domstolens civilrättsliga avdelning prövat två fall där frågan om tolkningen av bostadslagen (Ley de Propiedad Horizontal) varit central. Med denna dom klargörs att det räcker med stöd från tre femtedelar av ägarna och deras andel i fastigheten, för att ett förbud ska införas.
Lagen om horisontell äganderätt (artikel 17.12), som uppdaterades genom en förordning 2019, har varit föremål för olika tolkningar i de spanska provinsdomstolarna. Frågan gällde om termen "begränsa eller villkora" uthyrningsverksamhet även omfattade ett fullständigt förbud mot korttidsuthyrning. Flera provinsdomstolar hade tidigare bedömt att ett enhälligt beslut var nödvändigt för att införa ett totalförbud, vilket nu Högsta domstolen avfärdar. Enligt domstolen är termen "begränsa" tillräcklig för att inkludera ett förbud och detta är i linje med lagens syfte.
Högsta domstolen hänvisar också till lagens förarbete och påpekar att den snabba ökningen av korttidsuthyrningar har lett till höjda hyror och minskat tillgängligheten på långsiktiga hyresbostäder. Det nya beslutet anses vara en balanserad åtgärd som tar hänsyn till de motstridiga intressena mellan fastighetsägare som vill hyra ut sina bostäder för kortare perioder och dem som vill bevara boendekvaliteten i fastigheten. Genom att införa en kvalificerad majoritet istället för att kräva enhällighet säkerställer man att inte en enskild fastighetsägare kan stoppa ett beslut som majoriteten stöder.
Beslutet förväntas påverka många bostadsrättsföreningar i turisttäta områden, där korttidsuthyrningar har blivit ett växande fenomen som påverkar både fastighetsvärden och boendekvalitet. Föreningar som tidigare inte kunnat införa förbud på grund av motstånd från enskilda ägare kan nu använda detta verktyg för att begränsa korttidsuthyrning om en kvalificerad majoritet är för åtgärden.
Enligt tidningen Europa Press har Högsta domstolen klargjort att detta beslut både är lagligt och förenligt med den spanska grundlagen. Det möjliggör för fastighetsägare att ta större kontroll över boendekvaliteten i sina föreningar och hantera de negativa effekterna av korttidsuthyrning, som ofta skapar oro bland fastighetsägare som själva bor i sina bostäder. Utfallet i lägre instanser, som krävde total enighet, innebar att det räckte med att den som ville hyra ut på korttid opponerade sig mot ett förbud för att det inte skulle kunna antas.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[3] => Array
(
[id] => 41842
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Operationen, som inleddes i Belgien, Tyskland och Nederländerna i maj 2023, har nu utvidgats till Spanien, Italien och Frankrike. Den europeiska insatsen fokuserar på att lösa 46 fall av oidentifierade kvinnor och Interpol hoppas att samarbetet ska bidraga till att identifiera offren och ge deras familjer svar. I Spanien rör det sig om sju fall från Ibiza, Madrid, Bilbao, Girona och olika platser i Barcelona, rapporterar tidningen El Confidencial.
Bland de spanska fallen finns den så kallade "kvinnan som inte var ensam", som hittades död i ett hotellrum i Premià de Mar, Barcelona, 1999. Hon hade rest tillsammans med en man och hennes kropp uppvisade tecken på våld. Ett annat fall från 2003, kallas "kvinnan vid vägkanten", där en kvinna med asiatiskt utseende hittades död vid en landsväg i Malgrat de Mar.
Liknande kampanjer har tidigare lett till genombrott, som när en 31 år gammal utredning i Belgien löstes genom att en familj i Storbritannien identifierade en kvinna via ett nyhetsinslag. Interpol hoppas nu på liknande framgångar i bland annat Spanien.
[ingress] => Interpol har lanserat en kampanj för att identifiera sju kvinnor som mördats i Spanien under oklara omständigheter. Identify Me syftar till att sätta namn på kvinnor som hittats döda i Europa och vars identiteter inte omedelbart kunnat fastställas.
[headline] => Hjälp för att identifiera mördade kvinnor
[page] => 0
[modified] => 20241009113945
[created] => 20241009113836
[publishStart] => 20241010120000
[publishStop] => 20250407113859
[fullArticle] => Hjälp för att identifiera mördade kvinnor Interpol har lanserat en kampanj för att identifiera sju kvinnor som mördats i Spanien under oklara omständigheter. Identify Me syftar till att sätta namn på kvinnor som hittats döda i Europa och vars identiteter inte omedelbart kunnat fastställas. Operationen, som inleddes i Belgien, Tyskland och Nederländerna i maj 2023, har nu utvidgats till Spanien, Italien och Frankrike. Den europeiska insatsen fokuserar på att lösa 46 fall av oidentifierade kvinnor och Interpol hoppas att samarbetet ska bidraga till att identifiera offren och ge deras familjer svar. I Spanien rör det sig om sju fall från Ibiza, Madrid, Bilbao, Girona och olika platser i Barcelona, rapporterar tidningen El Confidencial.
Bland de spanska fallen finns den så kallade "kvinnan som inte var ensam", som hittades död i ett hotellrum i Premià de Mar, Barcelona, 1999. Hon hade rest tillsammans med en man och hennes kropp uppvisade tecken på våld. Ett annat fall från 2003, kallas "kvinnan vid vägkanten", där en kvinna med asiatiskt utseende hittades död vid en landsväg i Malgrat de Mar.
Liknande kampanjer har tidigare lett till genombrott, som när en 31 år gammal utredning i Belgien löstes genom att en familj i Storbritannien identifierade en kvinna via ett nyhetsinslag. Interpol hoppas nu på liknande framgångar i bland annat Spanien. Interpol försöker identifiera 46 kvinnor som hittats döda de senaste åren i Europa, sju av dem i Spanien. Foto: Indentify Me
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[4] => Array
(
[id] => 41831
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Yrkesförare inom både godstransporter och kollektivtrafik är kallade till protesterna, som enligt uppgift stöds av över 70 procent av sektorn. Kravet på tidigare pensionering gäller alla förare, inklusive egenföretagare, och hänvisar till säkerhetsriskerna för äldre förare och den långa väntan på utlovade åtgärder från regeringen och arbetsgivarorganisationer. De varslade strejkdagarna berör signifikativa shoppingdagar och högtider som Black Friday samt julhelgerna.
Enligt tidningen El País, är strejkerna en del av en långvarig kamp för att erkänna arbetsmiljöriskerna i sektorn, där fackförbunden kräver att regeringen inför samma regler för vägtransporter som för andra riskyrken.
[ingress] => De två ledande fackförbunden i Spanien, CC OO och UGT, har utlyst strejker inom transportsektorn med krav på sänkt pensionsålder för yrkesförare från 67 till 60 år. Strejkerna är varslade till den 28 oktober, 11 november, 28 och 29 november samt den 5 och 9 december, och om ingen förlikning nås kan strejken bli obegränsad från den 23 december.
[headline] => Varsel om transportstrejk under långhelgerna
[page] => 0
[modified] => 20241009114551
[created] => 20241008100649
[publishStart] => 20241010070000
[publishStop] => 20250406100659
[fullArticle] => Varsel om transportstrejk under långhelgerna De två ledande fackförbunden i Spanien, CC OO och UGT, har utlyst strejker inom transportsektorn med krav på sänkt pensionsålder för yrkesförare från 67 till 60 år. Strejkerna är varslade till den 28 oktober, 11 november, 28 och 29 november samt den 5 och 9 december, och om ingen förlikning nås kan strejken bli obegränsad från den 23 december. Yrkesförare inom både godstransporter och kollektivtrafik är kallade till protesterna, som enligt uppgift stöds av över 70 procent av sektorn. Kravet på tidigare pensionering gäller alla förare, inklusive egenföretagare, och hänvisar till säkerhetsriskerna för äldre förare och den långa väntan på utlovade åtgärder från regeringen och arbetsgivarorganisationer. De varslade strejkdagarna berör signifikativa shoppingdagar och högtider som Black Friday samt julhelgerna.
Enligt tidningen El País, är strejkerna en del av en långvarig kamp för att erkänna arbetsmiljöriskerna i sektorn, där fackförbunden kräver att regeringen inför samma regler för vägtransporter som för andra riskyrken. Facket kräver att anställda inom transportsektorn får pensionera sig betydligt tidigare.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[5] => Array
(
[id] => 41834
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Den aktuella reformen var inte ursprungligen en del av lagförslaget, men inkluderades på initiativ av vänsterpartiet Sumar och godkändes enhälligt av parlamentet. Ändringen möjliggör för fångar i Spanien att få den tid de avtjänat i andra länder avdragen från sitt totala straff i Spanien. Detta rör särskilt ETA-fångar som avtjänat flera års fängelse i Frankrike, innan de utlämnats till Spanien.
Beslutet väcker ny debatt kring hur dessa straff ska hanteras. Frågan hade varit vilande sedan 2018, då Europadomstolen avvisade överklaganden från flera ETA-medlemmar.
Den ursprungliga EU-förordningen från 2008 kräver att medlemsländerna ska behandla straff från andra länder som om de utfärdats i det egna landet. Den spanska regeringen under Mariano Rajoy införde dock 2014 restriktioner som begränsade denna möjlighet, och de flesta ETA-fångar uteslöts från att få sina straff reducerade. Reformen som nu preliminärt antagits skulle undanröja dessa begränsningar.
Enligt tidningen El País har detta skapat splittring, särskilt bland politiska partier som Partido Popular, som anklagar regeringen för att ha undanhållit konsekvenserna av ändringen. Behandlingen av reformen fortsätter i senaten, där PP visserligen har egen majoritet men i det här fallet inte kan blockera lagen, eftersom inga formella invändningar presenterats innan lagen nått denna fas.
[ingress] => Ett 40-tal ETA-medlemmar som fortfarande sitter i fängelse, bland dem några av de högsta ledarna för terroristorganisationen, kan få sina straff reducerade med den tid de avtjänat i andra länder baserats på en 16 år gammal EU-förordning som Spanien implementerat med vissa reservationer. Den nya reformen som möjliggör detta har antagits enhälligt i första instans i parlamentet och först efteråt har ett flertal partier reagerat.
[headline] => Enhälligt antagen reform gynnar ETA-fångar
[page] => 0
[modified] => 20241008101055
[created] => 20241008100947
[publishStart] => 20241009120000
[publishStop] => 20250406100959
[fullArticle] => Enhälligt antagen reform gynnar ETA-fångar Ett 40-tal ETA-medlemmar som fortfarande sitter i fängelse, bland dem några av de högsta ledarna för terroristorganisationen, kan få sina straff reducerade med den tid de avtjänat i andra länder baserats på en 16 år gammal EU-förordning som Spanien implementerat med vissa reservationer. Den nya reformen som möjliggör detta har antagits enhälligt i första instans i parlamentet och först efteråt har ett flertal partier reagerat. Den aktuella reformen var inte ursprungligen en del av lagförslaget, men inkluderades på initiativ av vänsterpartiet Sumar och godkändes enhälligt av parlamentet. Ändringen möjliggör för fångar i Spanien att få den tid de avtjänat i andra länder avdragen från sitt totala straff i Spanien. Detta rör särskilt ETA-fångar som avtjänat flera års fängelse i Frankrike, innan de utlämnats till Spanien.
Beslutet väcker ny debatt kring hur dessa straff ska hanteras. Frågan hade varit vilande sedan 2018, då Europadomstolen avvisade överklaganden från flera ETA-medlemmar.
Den ursprungliga EU-förordningen från 2008 kräver att medlemsländerna ska behandla straff från andra länder som om de utfärdats i det egna landet. Den spanska regeringen under Mariano Rajoy införde dock 2014 restriktioner som begränsade denna möjlighet, och de flesta ETA-fångar uteslöts från att få sina straff reducerade. Reformen som nu preliminärt antagits skulle undanröja dessa begränsningar.
Enligt tidningen El País har detta skapat splittring, särskilt bland politiska partier som Partido Popular, som anklagar regeringen för att ha undanhållit konsekvenserna av ändringen. Behandlingen av reformen fortsätter i senaten, där PP visserligen har egen majoritet men i det här fallet inte kan blockera lagen, eftersom inga formella invändningar presenterats innan lagen nått denna fas. Flera tidigare ETA-ledare kan få sina fängelstraff reducerade med åtskilliga år om reformen antas definitivt. Foto: Zarateman/Wikimedia Commons
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[6] => Array
(
[id] => 41833
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Beslutet kommer efter att både åklagarsidan och Gómez försvarsadvokat, den tidigare socialistiska justitieministern Antonio Camacho, överklagat tidigare domstolsbeslut. Medan försvarsadvokaten hävdade att utredningen utvecklats till en otillåten "allmän rannsakning" mot Gómez, tillåter domstolen fortsatt granskning av Gómez affärsförbindelser med företagaren Juan Carlos Barrabés och de statliga kontrakt hans företag fått. Utredningen kommer också att fokusera på hennes kopplingar till Universidad Complutense de Madrid, där hon bland annat marknadsfört ett program som tagits fram av universitet för allmänt bruk, rapporterar tidningen El País.
Trots försök från försvarssidan att få hela fallet avskrivet, menar domstolen att det finns tillräckligt med indicier för att utreda dessa affärsrelationer. Detta särskilt då Barrabés företag ökade sina kontakt med den offentliga sektorn när han inledde ett samarbete med på universitetet.
Utredningen har sina rötter i en anmälan från högersyndikatet Manos Limpias i april 2024, men utredningen har dragit ut på tiden och successivt utvidgats av domaren. Provinsdomstolen har nu beordrat att utredningen ska begränsas.
[ingress] => Provinsdomstolen i Madrid har beslutat att inte avskriva det pågående målet mot Begoña Gómez, hustru till den spanske regeringschefen Pedro Sánchez. Dock har domstolsstyrelsen valt att begränsa utredningen genom att utesluta delar som rör flygbolaget Globalia, där det inte gått att styrka misstankar om brott.
[headline] => Utredningen mot Sánchez hustru begränsas
[page] => 0
[modified] => 20241008100933
[created] => 20241008100852
[publishStart] => 20241009070000
[publishStop] => 20250406100859
[fullArticle] => Utredningen mot Sánchez hustru begränsas Provinsdomstolen i Madrid har beslutat att inte avskriva det pågående målet mot Begoña Gómez, hustru till den spanske regeringschefen Pedro Sánchez. Dock har domstolsstyrelsen valt att begränsa utredningen genom att utesluta delar som rör flygbolaget Globalia, där det inte gått att styrka misstankar om brott. Beslutet kommer efter att både åklagarsidan och Gómez försvarsadvokat, den tidigare socialistiska justitieministern Antonio Camacho, överklagat tidigare domstolsbeslut. Medan försvarsadvokaten hävdade att utredningen utvecklats till en otillåten "allmän rannsakning" mot Gómez, tillåter domstolen fortsatt granskning av Gómez affärsförbindelser med företagaren Juan Carlos Barrabés och de statliga kontrakt hans företag fått. Utredningen kommer också att fokusera på hennes kopplingar till Universidad Complutense de Madrid, där hon bland annat marknadsfört ett program som tagits fram av universitet för allmänt bruk, rapporterar tidningen El País.
Trots försök från försvarssidan att få hela fallet avskrivet, menar domstolen att det finns tillräckligt med indicier för att utreda dessa affärsrelationer. Detta särskilt då Barrabés företag ökade sina kontakt med den offentliga sektorn när han inledde ett samarbete med på universitetet.
Utredningen har sina rötter i en anmälan från högersyndikatet Manos Limpias i april 2024, men utredningen har dragit ut på tiden och successivt utvidgats av domaren. Provinsdomstolen har nu beordrat att utredningen ska begränsas. Begoña Gómez advokat hade yrkat på att hela utredningen mot henne ska läggas ner.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[7] => Array
(
[id] => 41798
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Trots att spansk lag, genom utbildningslagen Lomloe från 2022, slår fast att statligt finansierade skolor endast får ta emot pengar från föräldrar på frivillig basis och enbart för att finansiera aktiviteter vid sidan av den ordinarie läroplanen, kringgår en majoritet av skolorna reglerna. Enligt rapporten som publicerats av CICAE, informerar nästan 69 procent av skolorna inte föräldrar under antagningsintervjuerna om att betalningarna är frivilliga, rapporterar tidningen El País.
Trots en minskning av antalet skolor som bryter mot reglerna med nästan tio procent sedan föregående års rapport, fortsätter en stor andel av skolorna att ta obligatoriska avgifter. Familjer i Katalonien och Madrid betalar mest, med genomsnittliga årliga avgifter på 6.000 respektive 5.000 euro per elev. Beloppen ökar dessutom årligen.
De mest exklusiva skolorna använder strategin att utelämna frivilligheten i sina inskrivningsdokument. Bara 19,4 procent av skolorna inkluderar denna information. Vissa skolor specificerar inte ens vad avgifterna täcker och hävdar istället att "alla betalar, det är vad skolan lever på." I vissa fall påstås avgifterna helt enkelt vara "priset för att gå i skolan."
Rapporten avslöjar också att i 14 procent av fallen utesluts elever vars familjer inte betalar avgifterna från aktiviteter eller får sina rutiner förändrade, vilket påverkar exempelvis tillgången till skolmåltider och särskilda lektioner. Denna exkludering förekommer främst på skolor som drivs av företag, medan de religiösa skolorna har de lägsta avgifterna.
I Madrid kräver ett dekret från 2022 att skolor med offentlig finansiering ska erbjuda all nödvändig information om avgifter på sina webbplatser. Enligt CICAE:s analys uppfyller endast fyra av tio skolor denna regel.
[ingress] => En rapport från arbetsgivarorganisationen för privatskolor, CICAE, visar att åtta av tio skolor med statligt stöd i Spanien bryter mot rätten till avgiftsfri utbildning.
[headline] => Många friskolor fuskar med avgifterna
[page] => 0
[modified] => 20241006101423
[created] => 20241002115218
[publishStart] => 20241007170000
[publishStop] => 20250331115259
[fullArticle] => Många friskolor fuskar med avgifterna En rapport från arbetsgivarorganisationen för privatskolor, CICAE, visar att åtta av tio skolor med statligt stöd i Spanien bryter mot rätten till avgiftsfri utbildning. Trots att spansk lag, genom utbildningslagen Lomloe från 2022, slår fast att statligt finansierade skolor endast får ta emot pengar från föräldrar på frivillig basis och enbart för att finansiera aktiviteter vid sidan av den ordinarie läroplanen, kringgår en majoritet av skolorna reglerna. Enligt rapporten som publicerats av CICAE, informerar nästan 69 procent av skolorna inte föräldrar under antagningsintervjuerna om att betalningarna är frivilliga, rapporterar tidningen El País.
Trots en minskning av antalet skolor som bryter mot reglerna med nästan tio procent sedan föregående års rapport, fortsätter en stor andel av skolorna att ta obligatoriska avgifter. Familjer i Katalonien och Madrid betalar mest, med genomsnittliga årliga avgifter på 6.000 respektive 5.000 euro per elev. Beloppen ökar dessutom årligen.
De mest exklusiva skolorna använder strategin att utelämna frivilligheten i sina inskrivningsdokument. Bara 19,4 procent av skolorna inkluderar denna information. Vissa skolor specificerar inte ens vad avgifterna täcker och hävdar istället att "alla betalar, det är vad skolan lever på." I vissa fall påstås avgifterna helt enkelt vara "priset för att gå i skolan."
Rapporten avslöjar också att i 14 procent av fallen utesluts elever vars familjer inte betalar avgifterna från aktiviteter eller får sina rutiner förändrade, vilket påverkar exempelvis tillgången till skolmåltider och särskilda lektioner. Denna exkludering förekommer främst på skolor som drivs av företag, medan de religiösa skolorna har de lägsta avgifterna.
I Madrid kräver ett dekret från 2022 att skolor med offentlig finansiering ska erbjuda all nödvändig information om avgifter på sina webbplatser. Enligt CICAE:s analys uppfyller endast fyra av tio skolor denna regel. Privatskolor som erhåller statligt stöd får enligt lag inte tvinga föräldrar till extra betalningar.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[8] => Array
(
[id] => 41822
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Eldsvådan tros ha startat på bottenvåningen, möjligtvis av en elsparkcykel som stod på laddning, och spreds snabbt genom huset. De gallerförsedda fönstren, som är vanliga i Andalusien, förvandlade tvåvåningshuset till en dödsfälla.
Räddningstjänsten fann de fyra förolyckade samlade tillsammans på övervåningen och de tros ha försökt fly via takterrassen. Terrassdörren var dock låst och ytterdörren på bottenvåningen var omöjlig att nå, på grund av elden och röken.
Flera grannar försökte förgäves rädda familjen genom att använda stegar och kapverktyg. När räddningstjänsten anlände, bara femton minuter efter larmet, var det redan för sent att rädda de fyra familjemedlemmarnas liv.
Kommunen har utlyst tre dagars sorg och ställt in alla officiella evenemang för att hedra de omkomna, som bestod av ett gift par i 50-årsåldern och deras två barn, 16 och 21 år gamla.
[ingress] => En familj bestående av fyra personer i Guillena, norr om Sevilla, omkom på morgonen den 6 oktober i en husbrand.
[headline] => Hel familj innebränd nära Sevilla
[page] => 0
[modified] => 20241007091613
[created] => 20241007091521
[publishStart] => 20241007093000
[publishStop] => 20250405091559
[fullArticle] => Hel familj innebränd nära Sevilla En familj bestående av fyra personer i Guillena, norr om Sevilla, omkom på morgonen den 6 oktober i en husbrand. Eldsvådan tros ha startat på bottenvåningen, möjligtvis av en elsparkcykel som stod på laddning, och spreds snabbt genom huset. De gallerförsedda fönstren, som är vanliga i Andalusien, förvandlade tvåvåningshuset till en dödsfälla.
Räddningstjänsten fann de fyra förolyckade samlade tillsammans på övervåningen och de tros ha försökt fly via takterrassen. Terrassdörren var dock låst och ytterdörren på bottenvåningen var omöjlig att nå, på grund av elden och röken.
Flera grannar försökte förgäves rädda familjen genom att använda stegar och kapverktyg. När räddningstjänsten anlände, bara femton minuter efter larmet, var det redan för sent att rädda de fyra familjemedlemmarnas liv.
Kommunen har utlyst tre dagars sorg och ställt in alla officiella evenemang för att hedra de omkomna, som bestod av ett gift par i 50-årsåldern och deras två barn, 16 och 21 år gamla. Det har utlysts tre dagars officiell sorg i Guillena, efter tragedin.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[9] => Array
(
[id] => 41754
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Enligt undersökningen nämner 30,4 procent av de tillfrågade invandringen som det största problemet, vilket innebär en ökning med nästan 20 procentenheter under sommaren. Detta medför att invandringen nu anses vara ett större problem än både arbetslöshet och ekonomiska frågor, rapporterar El País.
Denna oro speglar den ökade uppmärksamheten som invandringsfrågan fått i den politiska debatten, där särskilt extrema högerpartier har drivit frågan. Samtidigt visar undersökningen att invandringen inte upplevs som ett lika stort problem när frågan gäller personliga bekymmer, där den rankas som det femte största bekymret för de tillfrågade.
[ingress] => Enligt den senaste undersökningen från det spanska sociologiska institutet CIS har invandringen seglat upp som det främsta problemet för spanjorerna. På bara tre månader har invandring klättrat från nionde till första plats på listan över medborgarnas största bekymmer.
[headline] => Invandringen toppar enkät om spanjorernas främsta bekymmer
[page] => 0
[modified] => 20241004102030
[created] => 20240927182028
[publishStart] => 20241006120000
[publishStop] => 20250326172059
[fullArticle] => Invandringen toppar enkät om spanjorernas främsta bekymmer Enligt den senaste undersökningen från det spanska sociologiska institutet CIS har invandringen seglat upp som det främsta problemet för spanjorerna. På bara tre månader har invandring klättrat från nionde till första plats på listan över medborgarnas största bekymmer. Enligt undersökningen nämner 30,4 procent av de tillfrågade invandringen som det största problemet, vilket innebär en ökning med nästan 20 procentenheter under sommaren. Detta medför att invandringen nu anses vara ett större problem än både arbetslöshet och ekonomiska frågor, rapporterar El País.
Denna oro speglar den ökade uppmärksamheten som invandringsfrågan fått i den politiska debatten, där särskilt extrema högerpartier har drivit frågan. Samtidigt visar undersökningen att invandringen inte upplevs som ett lika stort problem när frågan gäller personliga bekymmer, där den rankas som det femte största bekymret för de tillfrågade. Skälet till att migrationsfrågan snabbt förvandlats till det största bekymret för den spanska befolkningen skylls främst den politiska polariseringen.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[10] => Array
(
[id] => 41809
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Justeringen av den så kallade munkavlelagen, som infördes av PP-regeringen när protesterna i Spanien var omfattande på grund av svångremspolitiken, är ett gammalt löfte av socialistpartiet PSOE som dragits i långbänk. Efter år av politisk låsning ser det nu ut som om den spanska koalitionsregeringen, bestående av PSOE och Sumar, lyckats enas sinsemellan och även garanterar sig tillräckligt stöd för få igenom en omfattande reform i parlamentet.
Avgörande är överenskommelsen som nåtts med EH Bildu. Andra vågmästarpartier som ERC och PNV säger sig vara villiga att ansluta sig till överenskommelsen. En av de viktigaste punkterna i reformen är en gradvis avveckling av gummikulor som används av polisens specialstyrkor, för att ersätta dem med mindre skadliga alternativ. Regeringen kommer att presentera en tidsplan för denna förändring.
Andra betydande ändringar inkluderar att sänka bötesbeloppen för olydnad mot polisen, vilket enligt den hittillsvarande lagen klassas som en allvarlig förseelse. Böter för respektlöshet mot poliser ska endast utfärdas om det rör sig om tydliga förolämpningar, och inte längre baseras på subjektiva tolkningar. Vidare kommer gränskontroller för migranter att anpassas inom sex månader efter att lagen trätt i kraft, för att inkludera en noggrannare utvärdering av asylansökningar innan en eventuell utvisning sker.
Trots tidigare motstånd från partier som Bildu och ERC har denna överenskommelse nu uppnåtts efter en lång och diskret förhandlingsprocess. Ändringarna presenteras i form av ett lagförslag som kommer att diskuteras vidare i parlamentet. Planerna kritiseras, inte oväntat, i hårda ordlag av högeroppositionen, som menar att avtalet med Bildu är den definitiva förödmjukelsen för regeringen, rapporterar El País.
[ingress] => Den spanska regeringen och det baskiska vänsterpartiet EH Bildu har nått en överenskommelse om att reformera den kontroversiella lagen om medborgarsäkerhet från 2015, kallad ”munkavlelagen”. Det inkluderar bland annat en gradvis avveckling av gummikulor som används av kravallpolisen och förändringar i hanteringen av migranter vid gränsen.
[headline] => Avtal för att riva upp munkavlelagen
[page] => 0
[modified] => 20241004101410
[created] => 20241004101312
[publishStart] => 20241005120000
[publishStop] => 20250402101359
[fullArticle] => Avtal för att riva upp munkavlelagen Den spanska regeringen och det baskiska vänsterpartiet EH Bildu har nått en överenskommelse om att reformera den kontroversiella lagen om medborgarsäkerhet från 2015, kallad ”munkavlelagen”. Det inkluderar bland annat en gradvis avveckling av gummikulor som används av kravallpolisen och förändringar i hanteringen av migranter vid gränsen. Justeringen av den så kallade munkavlelagen, som infördes av PP-regeringen när protesterna i Spanien var omfattande på grund av svångremspolitiken, är ett gammalt löfte av socialistpartiet PSOE som dragits i långbänk. Efter år av politisk låsning ser det nu ut som om den spanska koalitionsregeringen, bestående av PSOE och Sumar, lyckats enas sinsemellan och även garanterar sig tillräckligt stöd för få igenom en omfattande reform i parlamentet.
Avgörande är överenskommelsen som nåtts med EH Bildu. Andra vågmästarpartier som ERC och PNV säger sig vara villiga att ansluta sig till överenskommelsen. En av de viktigaste punkterna i reformen är en gradvis avveckling av gummikulor som används av polisens specialstyrkor, för att ersätta dem med mindre skadliga alternativ. Regeringen kommer att presentera en tidsplan för denna förändring.
Andra betydande ändringar inkluderar att sänka bötesbeloppen för olydnad mot polisen, vilket enligt den hittillsvarande lagen klassas som en allvarlig förseelse. Böter för respektlöshet mot poliser ska endast utfärdas om det rör sig om tydliga förolämpningar, och inte längre baseras på subjektiva tolkningar. Vidare kommer gränskontroller för migranter att anpassas inom sex månader efter att lagen trätt i kraft, för att inkludera en noggrannare utvärdering av asylansökningar innan en eventuell utvisning sker.
Trots tidigare motstånd från partier som Bildu och ERC har denna överenskommelse nu uppnåtts efter en lång och diskret förhandlingsprocess. Ändringarna presenteras i form av ett lagförslag som kommer att diskuteras vidare i parlamentet. Planerna kritiseras, inte oväntat, i hårda ordlag av högeroppositionen, som menar att avtalet med Bildu är den definitiva förödmjukelsen för regeringen, rapporterar El País. Upprivningen av den så kallade ”munkavlelagen” är ett långvarigt löfte från den nuvarande regeringschefen Pedro Sánchez, som hittills inte uppfyllts.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[11] => Array
(
[id] => 41805
[sectionId] => 17
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Detta blir Rahms fjärde framträdande i turneringen. Han var nära att vinna 2019 när han slutade på delad andraplats bakom sydafrikanen Christiaan Bezuidenhout. Hittills har Rahm, som är från Baskien, tagit tio segrar på 75 tävlingar på DP World Tour och har den näst bästa vinstprocenten i tourens historia, endast överträffad av Tiger Woods.
I år har Rahm representerat Spanien i OS i Paris, där han slutade på en delad femteplats. Han kommer nu att spela sin andra tävling i Spanien denna säsong, efter att han i september varit nära att vinna Acciona Open de España, i Madrid. Rahm förlorade i skiljespel mot Marbellaspelaren Ángel Hidalgo.
En eventuell vinst på Real Club de Golf Sotogrande skulle lägga Rahm till en exklusiv lista av tidigare mästare, bland andra Severiano Ballesteros, Rory McIlroy och José María Olazábal. Biljetterna till Estrella Damm N.A. Andalucía Masters finns redan tillgängliga, med rabatter för medlemmar av spanska golfförbundet och gratis inträde för barn under 13 år.
Mer information: https://tickets.europeantour.com/eut/#/8cb468a9-adba-4534-b5ca-1599a0390f9d/shop/custom-pack?fac=EUT&locale=en&skin=pgaetedam&utm_campaign=AM&utm_content=OnSale&utm_medium=Web&utm_source=EventWebsite&utm_term=
[ingress] => Den tvåfaldige Major-vinnaren Jon Rahm kommer att delta i den tionde upplagan av Estrella Damm N.A. Andalucía Masters, som i år hålls på Real Club de Golf Sotogrande den 17–20 oktober, rapporterar arrangörerna.
[headline] => Rahm återvänder till kusten
[page] => 0
[modified] => 20241003100402
[created] => 20241003100317
[publishStart] => 20241004170000
[publishStop] => 20250401100359
[fullArticle] => Rahm återvänder till kusten Den tvåfaldige Major-vinnaren Jon Rahm kommer att delta i den tionde upplagan av Estrella Damm N.A. Andalucía Masters, som i år hålls på Real Club de Golf Sotogrande den 17–20 oktober, rapporterar arrangörerna. Detta blir Rahms fjärde framträdande i turneringen. Han var nära att vinna 2019 när han slutade på delad andraplats bakom sydafrikanen Christiaan Bezuidenhout. Hittills har Rahm, som är från Baskien, tagit tio segrar på 75 tävlingar på DP World Tour och har den näst bästa vinstprocenten i tourens historia, endast överträffad av Tiger Woods.
I år har Rahm representerat Spanien i OS i Paris, där han slutade på en delad femteplats. Han kommer nu att spela sin andra tävling i Spanien denna säsong, efter att han i september varit nära att vinna Acciona Open de España, i Madrid. Rahm förlorade i skiljespel mot Marbellaspelaren Ángel Hidalgo.
En eventuell vinst på Real Club de Golf Sotogrande skulle lägga Rahm till en exklusiv lista av tidigare mästare, bland andra Severiano Ballesteros, Rory McIlroy och José María Olazábal. Biljetterna till Estrella Damm N.A. Andalucía Masters finns redan tillgängliga, med rabatter för medlemmar av spanska golfförbundet och gratis inträde för barn under 13 år.
Mer information: https://tickets.europeantour.com/eut/#/8cb468a9-adba-4534-b5ca-1599a0390f9d/shop/custom-pack?fac=EUT&locale=en&skin=pgaetedam&utm_campaign=AM&utm_content=OnSale&utm_medium=Web&utm_source=EventWebsite&utm_term= John Rahm väntas locka inte minst en stor hemmapublik i Sotogrande.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[12] => Array
(
[id] => 41759
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Enligt tidningen El Diario var det 2018 som kvinnan fick en blodtransfusion som enligt uppgift räddade hennes liv. Trots att kvinnan tydligt uttryckt, både muntligt och skriftligt, att hon på grund av sin religiösa övertygelse inte ville ta emot blod, fattades beslutet av en jourdomare i Madrid utan fullständig information. Kvinnan, som led av komplikationer från ett livshotande myom, fördes från ett sjukhus i Soria till La Paz-sjukhuset i Madrid, där transfusionen genomfördes mot hennes invändningar.
Kvinnan stämde de spanska myndigheterna och efter att hennes fall avslagits i samtliga spanska rättsinstanser, inkluderat Författningsdomstolen, vände hon sig till Europadomstolen. Den finner att hennes rätt till privatliv och religiös frihet har kränkts. Enligt domen underlät spanska myndigheter att fullt ut beakta hennes skriftliga vägran och tillät ingreppet baserat på felaktig information om att hennes vägran endast var verbal.
Domen fastställer en ersättning på 12.000 euro för skador samt 14.000 euro för rättegångskostnader.
[ingress] => Europadomstolen har ålagt Spanien att betala 26.000 euro i skadestånd till en kvinna som tillhör Jehovas vittnen och som mot sin vilja fick en livräddande blodtransfusion. Domstolen förkunnar att de spanska myndigheterna bröt mot kvinnans grundläggande rättigheter när de inte respekterade hennes religiösa övertygelser.
[headline] => Skadestånd för ofrivillig blodtransfusion
[page] => 0
[modified] => 20241003100707
[created] => 20240927182501
[publishStart] => 20241004120000
[publishStop] => 20250326172559
[fullArticle] => Skadestånd för ofrivillig blodtransfusion Europadomstolen har ålagt Spanien att betala 26.000 euro i skadestånd till en kvinna som tillhör Jehovas vittnen och som mot sin vilja fick en livräddande blodtransfusion. Domstolen förkunnar att de spanska myndigheterna bröt mot kvinnans grundläggande rättigheter när de inte respekterade hennes religiösa övertygelser. Enligt tidningen El Diario var det 2018 som kvinnan fick en blodtransfusion som enligt uppgift räddade hennes liv. Trots att kvinnan tydligt uttryckt, både muntligt och skriftligt, att hon på grund av sin religiösa övertygelse inte ville ta emot blod, fattades beslutet av en jourdomare i Madrid utan fullständig information. Kvinnan, som led av komplikationer från ett livshotande myom, fördes från ett sjukhus i Soria till La Paz-sjukhuset i Madrid, där transfusionen genomfördes mot hennes invändningar.
Kvinnan stämde de spanska myndigheterna och efter att hennes fall avslagits i samtliga spanska rättsinstanser, inkluderat Författningsdomstolen, vände hon sig till Europadomstolen. Den finner att hennes rätt till privatliv och religiös frihet har kränkts. Enligt domen underlät spanska myndigheter att fullt ut beakta hennes skriftliga vägran och tillät ingreppet baserat på felaktig information om att hennes vägran endast var verbal.
Domen fastställer en ersättning på 12.000 euro för skador samt 14.000 euro för rättegångskostnader. Trots att kvinnan såväl muntligen som skriftligen opponerat sig mot en blodtransfusion, utfördes denna.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[13] => Array
(
[id] => 41804
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Harriet Iragi Gurruchaga, medlem av ETA, är dömd för morden på lokalpolitikern José María Martín Carpena i Málaga, advokaten Luis Portero i Granada och läkaren Antonio Muñoz Cariñanos i Sevilla. Enligt Covite har varken Iragi eller Luis Mariñelarena Garciandía – en annan ETA-medlem som nyligen fått sitt straff reducerat – visat den ånger som är en förutsättning för villkorlig frigivning enligt spansk lag. Föreningen för terrorismens offer uppmanar därför riksåklagarämbetet att överklaga dessa frigivningsbeslut, skriver La Opinión de Málaga.
Covites ordförande, Consuelo Ordóñez, är mycket kritisk till frigivningarna och hävdar att den baskiska vänstern förbjuder ETA-fångar att ångra sig och samarbeta med rättvisan. Daniel Portero, ordförande för föreningen Dignidad y Justicia och själv son till ett av Iragis offer, uttrycker likaså besvikelse över rättsväsendets beslut att bevilja frigivningen. Portero betonar att lagen kräver både en ursäkt till offren och ett aktivt samarbete med rättvisan, vilket inte har uppfyllts i detta fall.
Ledaren för Partido Popular, Alberto Núñez Feijóo, liksom andra oppositionspolitiker, ansluter sig till kritiken och frågar sig om det rör sig om en av många eftergifter som regeringen avtalat med det radikala baskiska partiet EH Bildu. Inrikesministern Fernando Grande-Marlaska, som själv är domare, tillbakavisar bestämt kritiken och betonar att frigivningarna stöds av lagen.
José María Martín Carpena var kommunalråd i Málaga för Partido Popular när han sköts ihjäl av ETA på öppen gata den 15 juli 2000. Han har bland annat fått idrottsarenan i Málaga uppkallad efter sig.
[ingress] => Den villkorliga frigivningen av Harriet Iragi, dömd för flera mord år 2000, har väckt starka reaktioner bland terrorismens offer. Föreningen Covite ifrågasätter beslutet och menar att Iragi inte uttryckt uppriktig ånger.
[headline] => Dömd ETA-mördare får lämna fängelset
[page] => 0
[modified] => 20241003100307
[created] => 20241003100205
[publishStart] => 20241004070000
[publishStop] => 20250401100259
[fullArticle] => Dömd ETA-mördare får lämna fängelset Den villkorliga frigivningen av Harriet Iragi, dömd för flera mord år 2000, har väckt starka reaktioner bland terrorismens offer. Föreningen Covite ifrågasätter beslutet och menar att Iragi inte uttryckt uppriktig ånger. Harriet Iragi Gurruchaga, medlem av ETA, är dömd för morden på lokalpolitikern José María Martín Carpena i Málaga, advokaten Luis Portero i Granada och läkaren Antonio Muñoz Cariñanos i Sevilla. Enligt Covite har varken Iragi eller Luis Mariñelarena Garciandía – en annan ETA-medlem som nyligen fått sitt straff reducerat – visat den ånger som är en förutsättning för villkorlig frigivning enligt spansk lag. Föreningen för terrorismens offer uppmanar därför riksåklagarämbetet att överklaga dessa frigivningsbeslut, skriver La Opinión de Málaga.
Covites ordförande, Consuelo Ordóñez, är mycket kritisk till frigivningarna och hävdar att den baskiska vänstern förbjuder ETA-fångar att ångra sig och samarbeta med rättvisan. Daniel Portero, ordförande för föreningen Dignidad y Justicia och själv son till ett av Iragis offer, uttrycker likaså besvikelse över rättsväsendets beslut att bevilja frigivningen. Portero betonar att lagen kräver både en ursäkt till offren och ett aktivt samarbete med rättvisan, vilket inte har uppfyllts i detta fall.
Ledaren för Partido Popular, Alberto Núñez Feijóo, liksom andra oppositionspolitiker, ansluter sig till kritiken och frågar sig om det rör sig om en av många eftergifter som regeringen avtalat med det radikala baskiska partiet EH Bildu. Inrikesministern Fernando Grande-Marlaska, som själv är domare, tillbakavisar bestämt kritiken och betonar att frigivningarna stöds av lagen.
José María Martín Carpena var kommunalråd i Málaga för Partido Popular när han sköts ihjäl av ETA på öppen gata den 15 juli 2000. Han har bland annat fått idrottsarenan i Málaga uppkallad efter sig. Idrottsarenan i Málaga är uppkallad efter en av de nu frisläppta ETA-medlemmens offer.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[14] => Array
(
[id] => 41789
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Tidigare beslut i lägre instanser, liksom i Högsta domstolen, om att neka amnesti till misstänkta för förskingring hade överklagats av bland andra den tidigare katalanske vicepresidenten Oriol Junqueras samt de före detta regionalråden Jordi Turull, Raül Romeva och Dolors Bassa. Högsta domstolens ledning menar dock att de dömda hade personlig vinning när de förskingrade offentliga medel, något som uttryckligen exkluderas från amnestilagens tillämpningsområde.
I beslutet, som stöddes av fem av de totalt sex domarna, betonar Högsta domstolen att enbart politisk vilja inte är tillräckligt för att bevilja amnesti. Lagstiftningen måste definiera dess omfattning för att kunna tillämpas på ett genomgripande sätt. Endast domaren Ana Ferrer uttryckte en avvikande mening, då hon anser att kollegorna ignorerar lagstiftarens tydliga avsikt att benåda användningen av offentliga medel när syftet varit att främja den katalanska självständighetsrörelsen, rapporterar tidningen El País.
Domstolens beslut påverkar de politiker som redan dömts och avtjänar straff sedan 2019. Samtidigt ligger ärenden som rör politiker som ännu inte ställts inför rätta, såsom den tidigare katalanske regionpresidenten Carles Puigdemont, hos undersökningsdomaren i Högsta domstolen Pablo Llarena. Även han har hittills vägrat att tillämpa amnestin i dessa fall.
I sitt resonemang kritiserar domstolen också utformningen av amnestilagen, som drevs igenom av den nya regeringen efter valet 2023, för att säkra stöd från de katalanska självständighetspartierna. Domstolen menar att lagens ordalydelse inte ger en tydlig grund för att inkludera förskingring inom amnestins tillämpningsområde.
Högsta domstolen öppnar samtidigt dörren för att ta frågan till EU-domstolen, i den händelse att den spanska Författningsdomstolen som väntat beordrar att amnestin ska tillämpas även på de dömda förskingringsfallen. En sådan överklagan skulle med all säkerhet förlänga den juridiska processen ytterligare och skapa en ny konflikt på EU-nivå.
[ingress] => Trots överklaganden från flera berörda, liksom från åklagarmyndigheten och det statliga advokatämbetet, har Spaniens högsta domstol beslutat att inte tillämpa amnestilagen fullt ut. Det gäller de politiker som dömts för förskingring i samband med den katalanska självständighetsprocessen 2017.
[headline] => Högsta domstolen vägrar tillämpa amnestin
[page] => 0
[modified] => 20241002115828
[created] => 20241001094644
[publishStart] => 20241003120000
[publishStop] => 20250330094659
[fullArticle] => Högsta domstolen vägrar tillämpa amnestin Trots överklaganden från flera berörda, liksom från åklagarmyndigheten och det statliga advokatämbetet, har Spaniens högsta domstol beslutat att inte tillämpa amnestilagen fullt ut. Det gäller de politiker som dömts för förskingring i samband med den katalanska självständighetsprocessen 2017. Tidigare beslut i lägre instanser, liksom i Högsta domstolen, om att neka amnesti till misstänkta för förskingring hade överklagats av bland andra den tidigare katalanske vicepresidenten Oriol Junqueras samt de före detta regionalråden Jordi Turull, Raül Romeva och Dolors Bassa. Högsta domstolens ledning menar dock att de dömda hade personlig vinning när de förskingrade offentliga medel, något som uttryckligen exkluderas från amnestilagens tillämpningsområde.
I beslutet, som stöddes av fem av de totalt sex domarna, betonar Högsta domstolen att enbart politisk vilja inte är tillräckligt för att bevilja amnesti. Lagstiftningen måste definiera dess omfattning för att kunna tillämpas på ett genomgripande sätt. Endast domaren Ana Ferrer uttryckte en avvikande mening, då hon anser att kollegorna ignorerar lagstiftarens tydliga avsikt att benåda användningen av offentliga medel när syftet varit att främja den katalanska självständighetsrörelsen, rapporterar tidningen El País.
Domstolens beslut påverkar de politiker som redan dömts och avtjänar straff sedan 2019. Samtidigt ligger ärenden som rör politiker som ännu inte ställts inför rätta, såsom den tidigare katalanske regionpresidenten Carles Puigdemont, hos undersökningsdomaren i Högsta domstolen Pablo Llarena. Även han har hittills vägrat att tillämpa amnestin i dessa fall.
I sitt resonemang kritiserar domstolen också utformningen av amnestilagen, som drevs igenom av den nya regeringen efter valet 2023, för att säkra stöd från de katalanska självständighetspartierna. Domstolen menar att lagens ordalydelse inte ger en tydlig grund för att inkludera förskingring inom amnestins tillämpningsområde.
Högsta domstolen öppnar samtidigt dörren för att ta frågan till EU-domstolen, i den händelse att den spanska Författningsdomstolen som väntat beordrar att amnestin ska tillämpas även på de dömda förskingringsfallen. En sådan överklagan skulle med all säkerhet förlänga den juridiska processen ytterligare och skapa en ny konflikt på EU-nivå. Högsta domstolen argumenterar att de katalanska separatistledarna hade egen vinning av förskingringen, då de slapp finansiera självständighetsprocessen ur egen ficka.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
)
Spanien riks
Flygpassagerare nekades inträde till Spanien
SPANIEN RIKS. Ett flertal personer vars flyg omdirigerats till Málaga hindrades nyligen från att korsa gränsen från Gibraltar in till Spanien. Detta trots att de hade biljetter på ett British Airways-flyg som skulle avgå från Málaga.[läs mer]
Antalet aborter ökar, trots fortsatta hinder
SPANIEN RIKS. Under 2023 genomfördes 103.097 aborter i Spanien, vilket var en ökning med 4,8 procent jämfört med föregående år. Trots den nya abortlagen utförs fortfarande endast en bråkdel av dessa ingrepp på offentliga sjukhus.[läs mer]
Total enighet i boendeföreningen inte nödvändig för att förbjuda korttidsuthyrning
SPANIEN RIKS. Högsta domstolen har fastslagit i ett viktigt utfall att bostadsrättsföreningar kan införa förbud mot korttidsuthyrning, såsom turistboenden, genom en kvalificerad majoritet av tre femtedelar av rösterna. Detta beslut undanröjer den tidigare tolkningen att en sådan åtgärd krävde enhällighet bland alla ägare.[läs mer]
Hjälp för att identifiera mördade kvinnor
SPANIEN RIKS. Interpol har lanserat en kampanj för att identifiera sju kvinnor som mördats i Spanien under oklara omständigheter. Identify Me syftar till att sätta namn på kvinnor som hittats döda i Europa och vars identiteter inte omedelbart kunnat fastställas.[läs mer]
Varsel om transportstrejk under långhelgerna
SPANIEN RIKS. De två ledande fackförbunden i Spanien, CC OO och UGT, har utlyst strejker inom transportsektorn med krav på sänkt pensionsålder för yrkesförare från 67 till 60 år. Strejkerna är varslade till den 28 oktober, 11 november, 28 och 29 november samt den 5 och 9 december, och om ingen förlikning nås kan strejken bli obegränsad från den 23 december.[läs mer]
Enhälligt antagen reform gynnar ETA-fångar
SPANIEN RIKS. Ett 40-tal ETA-medlemmar som fortfarande sitter i fängelse, bland dem några av de högsta ledarna för terroristorganisationen, kan få sina straff reducerade med den tid de avtjänat i andra länder baserats på en 16 år gammal EU-förordning som Spanien implementerat med vissa reservationer. Den nya reformen som möjliggör detta har antagits enhälligt i första instans i parlamentet och först efteråt har ett flertal partier reagerat.[läs mer]
Utredningen mot Sánchez hustru begränsas
SPANIEN RIKS. Provinsdomstolen i Madrid har beslutat att inte avskriva det pågående målet mot Begoña Gómez, hustru till den spanske regeringschefen Pedro Sánchez. Dock har domstolsstyrelsen valt att begränsa utredningen genom att utesluta delar som rör flygbolaget Globalia, där det inte gått att styrka misstankar om brott.[läs mer]
Många friskolor fuskar med avgifterna
SPANIEN RIKS. En rapport från arbetsgivarorganisationen för privatskolor, CICAE, visar att åtta av tio skolor med statligt stöd i Spanien bryter mot rätten till avgiftsfri utbildning.[läs mer]
Hel familj innebränd nära Sevilla
SPANIEN RIKS. En familj bestående av fyra personer i Guillena, norr om Sevilla, omkom på morgonen den 6 oktober i en husbrand.[läs mer]
Invandringen toppar enkät om spanjorernas främsta bekymmer
SPANIEN RIKS. Enligt den senaste undersökningen från det spanska sociologiska institutet CIS har invandringen seglat upp som det främsta problemet för spanjorerna. På bara tre månader har invandring klättrat från nionde till första plats på listan över medborgarnas största bekymmer.[läs mer]
Avtal för att riva upp munkavlelagen
SPANIEN RIKS. Den spanska regeringen och det baskiska vänsterpartiet EH Bildu har nått en överenskommelse om att reformera den kontroversiella lagen om medborgarsäkerhet från 2015, kallad ”munkavlelagen”. Det inkluderar bland annat en gradvis avveckling av gummikulor som används av kravallpolisen och förändringar i hanteringen av migranter vid gränsen.[läs mer]
Rahm återvänder till kusten
SPORT. Den tvåfaldige Major-vinnaren Jon Rahm kommer att delta i den tionde upplagan av Estrella Damm N.A. Andalucía Masters, som i år hålls på Real Club de Golf Sotogrande den 17–20 oktober, rapporterar arrangörerna.[läs mer]
Skadestånd för ofrivillig blodtransfusion
SPANIEN RIKS. Europadomstolen har ålagt Spanien att betala 26.000 euro i skadestånd till en kvinna som tillhör Jehovas vittnen och som mot sin vilja fick en livräddande blodtransfusion. Domstolen förkunnar att de spanska myndigheterna bröt mot kvinnans grundläggande rättigheter när de inte respekterade hennes religiösa övertygelser.[läs mer]
Dömd ETA-mördare får lämna fängelset
SPANIEN RIKS. Den villkorliga frigivningen av Harriet Iragi, dömd för flera mord år 2000, har väckt starka reaktioner bland terrorismens offer. Föreningen Covite ifrågasätter beslutet och menar att Iragi inte uttryckt uppriktig ånger.[läs mer]
Högsta domstolen vägrar tillämpa amnestin
SPANIEN RIKS. Trots överklaganden från flera berörda, liksom från åklagarmyndigheten och det statliga advokatämbetet, har Spaniens högsta domstol beslutat att inte tillämpa amnestilagen fullt ut. Det gäller de politiker som dömts för förskingring i samband med den katalanska självständighetsprocessen 2017.[läs mer]
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
  |
|
| |||||
