Det blev en bra jul. Vi fick snö och pulkaåkning. Några dagars kladdigt töväder då vi ägnade oss åt innesittaraktiviteter innan snön och kylan tog ny fart och inte minst slog till med full kraft mot Skåne det sista dygnet. Det var daglig målarstuga med nya julklappspennor. Vi tog en svensk gymnastiksal i besittning under två fantastiska timmar. Vi besökte Dalenium Science Center i Stenstorp. Och jag vill framför allt rekommendera spelet Hitster till alla er som ännu inte fallit dit redan. Köp det. Till er Spaniensvenskar säger jag; köp den spanska versionen och jobba lite på integrationen samtidigt som ni har roligt!

Spelet som går att köpa på exempelvis Amazon, går ut på att med hjälp av en app i telefonen som är kopplad till Spotify så man får höra olika låtar, pricka in vilken tidsperiod de är ifrån. Deltagarna får varsitt slumpmässigt utvalt kort med en låt och ett årtal och utgår sedan från det. Alla låtar därefter ska placeras i relation till korten på bordet. Vansinnigt roligt, trallvänligt och vem som helst kan spela. Min sjuåriga systerdotter visade sig vara en mästare på att placera ut spanska hits i rätt tidsföljd enbart baserat på magkänsla.

Vi brukar pricka in våra resdagar när det råder någon form av extremväder. I somras var det Hans. Nu välkomnades vi av Pia strax före jul. Dagen vi landade i Köpenhamn hade höghus evakuerats i staden på grund av de kraftiga vindarna. När vi skulle hem två veckor senare var det snöstorm med inställda tåg och allmänt kaos. Men vi tog oss både till flygplatsen och hem till Málaga. Dock utan någon sömn då flyget gick klockan sex på morgonen och vi var tvungna att ta tåget dit redan kvällen före.

Det är en speciell känsla att tillbringa en natt på en flygplats. Folk rör sig planlöst fram och tillbaka. Bygger ett litet bo i en hörna. Försöker skapa sig en trygg tillvaro i en tillfällig bubbla som tycks evig under sin korta existens. Klackar klapprar mot stengolvet. Storfamiljer försöker checka in i maskinen och scanna sina pass utan att lyckas. Någon tycks samla på steg och vandrar fram och tillbaka. En annan drar upp benen och försöker hitta en sovställning på en kall metallbänk med hårda armstöd. Allt medan natten går och vi gemensamt tar oss över den osynliga gränsen. Den när natt blir till morgon och alla vi som levt i denna gemensamma bubbla, plötsligt återgår till våra vanliga identiteter med ett mål och ett syfte. Incheckning. Kaffe. Security.

Jag drack aldrig något kaffe för min förhoppning var hela tiden att jag skulle sova. Men så blev det inte. När vi väl kom hem hade jag glömt kaffet och det förklarar kvällens huvudvärk. Möjligen även att det inte blev någon sömn. Jag drar därför inte heller igång bloggåret med något hejdundrande intelligent eller skarpt. Vanliga ting och tankar får räcka idag. På det viset kan det sedan bara bli bättre och det är väl ett bra sätt att börja året.

Lite irritation tänkte jag dock få in trots allt. Ämnet läxor är ett återkommande tema, även om jag kanske inte skrivit om det lika mycket som det tar plats i mitt eget huvud. Min son Iván har varit relativt förskonad från läxor under sina första skolår tack vare att hans skola har en lite annan ideologi kring det än de vanliga kommunala. Men nu tycks smekmånaden vara slut.

Förutom att hösten varit intensiv så fick de inte mindre än fem obligatoriska uppgifter att göra under två veckors jullov. Plus ett antal frivilliga uppgifter som jag ärligt talat strök direkt från listan över vad som skulle vara rimligt för oss utan att helt förstöra ett lov som handlar om att fira en högtid tillsammans med familj vi träffar sällan. Och eventuellt även få till lite ren och skär hederlig vila också?

Hur hade en vuxen person som går på två veckors semester uppfattat det om hen på första jobbdagen skulle lämna in fem avklarade arbetsuppgifter?

Två kapitelböcker skulle läsas och redovisas för. Multiplikationstabellen skulle tränas på för att sedan mynna ut i en video som bevis på hur många tal barnet kunde svara rätt på under 60 sekunder. En affisch om mental hälsa skulle produceras. Vilket förutsätter att ämnet måste studeras och förstås. Sade jag att min son nyss fyllt tio år? Slutligen tolv svåra engelska glosor pluggas in, både stavning och betydelse.

Det gick och vi är båda nöjda med resultatet. Men jag tycker principen är så fel. Julklappsböckerna på svenska som Iván fick av sin moster har vi inte hunnit kika i. Det är för övrigt generellt svårt att förvandla läsning till något njutbart för mitt barn, när det är ett ständigt krav som ska levas upp till för att någon annan har bestämt det. Vi får se om jag förblir en introvert gnällspik eller om jag gör slag i saken och berättar för skolan vad jag tycker.

Att komma hem till Spanien är dubbelt. Men det är svårt att inte bli glad trots saknad av nära och kära och roligheter som är över. Det kommer ju alltid nya. Näst på tur står exempelvis en flytt. Nästa vecka ska jag berätta mer om min nya lägenhet!

Jag kände mig undernärd på vitaminer och gick till affären och köpte allt gott i grönsaksdisken. Och vem kan förbli deppig när man inser att det fortfarande är ljust 18.30 och man kan gå ut med hunden i 17-gradig värme i bara munkjacka?!