Jag har sett hur Spaniensvenskar raljerar över våra landsmäns relation till munskydden på sociala medier och tycker det är vansinnigt roligt. En kompis tog en selfie med munskydd i bilen och skrev “nu blir det väsen i Sverige”. Det är verkligen ett fenomen att svenskar i Sverige blir så vansinnigt provocerade av munskydden.

Samtidigt har många Spaniensvenskar som rört sig mellan båda länderna, tagit munskyddspraxis med sig hem. De som testat vet att det inte är farligt. Kanske att det till och med hjälper lite.

Jag kan hålla med om att det vid vissa tillfällen infinner sig en lust att dra ned munskyddet på hakan, exempelvis när det är extra varmt och soligt, när jag gått långt, eller flåsar i uppförsbacke. Men vet ni, då gör jag det. Om jag är ensam vill säga. Utan att jag på sociala medier måste försvara brottet med att munskyddet förmodligen skulle kväva mig annars.

Jag är fullt kapabel att utan dramatik skjuta ned munskyddet och lika snabbt föra det på plats igen när jag möter någon, som i en hälsning. Vilket är ganska vanligt i mitt bostadsområde där det, vill jag särskilt påpeka, inte förekommer några folksamlingar. En bit innan man möts sätts ansiktsmasken på eller skjuts upp för mun och näsa. Det är ett sätt att visa respekt. En hälsningsrit i pandemitider. Som att tyst säga “Jag ser dig och vill göra vad jag kan för att skydda dig”. Blicken jag får är en av tacksamhet.

När det gäller nordbor däremot, sitter munskyddet ofta inte ens på. Det förs absolut inte på rätt plats vid närmare kontakt, tvärtom tas det av eller sitter kvar som en hakklapp. Behåller jag mitt på, får jag blickar som säger “stackars dig som är så rädd”.

Den missförstådda rädslan är för övrigt något jag blir varse då och då. Det uttrycks på olika sätt, men finns även bland spanjorerna. Inte när gäller munskydden, men däremot har jag blivit missförstådd när jag valt att hålla mig hemma eller sagt att jag väntar på vaccinet innan jag reser. Det uppfattas av somliga som rädsla. Jag blir lika paff varje gång jag inser det. Jag ska inte hävda att jag inte varit rädd någon enda gång under pandemin, men för mig handlar det inte om det överhuvudtaget. Det handlar om respekt för andra. Om att dra sitt lilla, lilla strå till stacken. Att vara “orädd och modig” finns absolut inte en enda en som tackar en för, så jag förstår verkligen inte attityden.

Det har börjat talas om eventuella lättnader av munskyddskravet utomhus och för mig är det en fantastisk nyhet, om det blir verklighet, på grund av dess symboliska värde. Det skulle vara en stark signal om att vi går åt rätt håll och skulle kännas hoppfullt och härligt. Men tro det eller ej, det finns faktiskt saker jag kommer sakna när munskydden försvinner!

Bakom mitt munskydd kan jag mima och artikulera vilt när jag promenerar och lyssnar på musik. Överlag har jag märkt att jag gör en massa konstiga grimaser där bakom, som går folk obemärkt förbi. Jag har även räddats från obehagliga möten när jag passerat någon jag absolut inte vill prata med. Det är lättare att simulera att man inte ser, eller syns för den delen. Med munskydd sjunker kraven märkligt nog på smink och fix.

Kanske är det bara jag som är så dekadent, man kan ju tycka att det borde vara omvänt. Men jag känner mig väldigt bekväm med att inte ens sätta på mig mascara, vilket annars aldrig händer. Jag har som hemarbetare även drabbats av visst förfall och kan ibland glömma att borsta tänderna ända fram till lunch. Med munskydd på kan jag ändå prata med folk när jag lämnar sonen i skolan, utan att oroa mig för dålig andedräkt. För att inte tala om att både jag och min son varit friska under hela 2020 och 2021.

För er som är för unga att förstå, så associerar rubriken till en punklåt från 1980 med gruppen Docenterna, vars refräng löd:

Bakom mina solglasögon
Kan jag va' mig själv.
Allting blir så vackert genom,
Genom mina solglasögon, är ljuset alltid gult.
Allting känns så riktigt bakom.

På med munskydd, solglasögon och in med lurarna i öronen. Höj volymen och mima allt vad du kan. Njut, snabbare än vi anar måste vi åter “dar la cara”.

>>> Carin Osvaldssons blogg är exklusiv för prenumeranter på SK Premium. Vi har valt att offentliggöra hela hennes första säsong i efterhand. Boka en prenumeration på SK Premium om du vill erhålla vårt dagliga nyhetsbrev, med bland annat en ny färsk blogg av Carin Osvaldsson varje vecka. Läs mer: https://www.sydkusten.es