Osel Hita Torres livsöde är som hämtat ur en film. Han är den enda västerlänning som Dalai Lama förklarat som en reinkarnation av en buddhistisk mästare. I den exklusiva dokumentärserien “Osel” (HBO Max) från 2022 berättar Osel själv, samt hans föräldrar och syskon, historien om “den utvalda” pojken. Deras berättelser vävs samman till en tragisk historia om en splittrad familj där barnen många gånger kände sig övergivna. Föräldrarna verkar ha brytt sig mer om den buddhistiska läran än sina barns välmående.

I samband med att hippierörelsen svepte fram i västvärlden på 1970-talet växte intresset för österländsk filosofi. Fascinationen för buddhism nådde även Spanien. Det fanns bland annat ett buddhistiskt center på Ibiza, som leddes av det gifta paret María Torres och Paco Hita tillsammans med fransmannen François Camus.

Det fanns en tibetansk munk vid namn Lama Yeshe som sökte sig till väst för att sprida sin lära och undervisa västerlänningar. Inom den tibetanska buddhismen är “Lama” en benämning på religiösa mästare, alltså en spirituell guide som anses kunna leda människor mot upplysning och frigörelse.

Lama Yeshe besökte bland annat centret i Ibiza, där han lärde känna María, Paco och François. De var alla tre dedikerade den buddhistiska läran. Så pass dedikerade att Lama Yeshe sa att han trodde att han skulle återfödas som son till María efter sin död. Hans önskan kan ses antingen som en profetia eller en förbannelse. För när Lama Yeshe väl dog dröjde det inte länge innan María och Paco väntade sitt femte barn. Osel föddes i februari 1985. Den spanske pojken förklarades av självaste Dalai Lama till att vara en reinkarnation av Lama Yeshe.

Till en början begav sig hela familjen Hita Torres iväg till det buddhistiska templet. Men på grund av problem med de kinesiska myndigheterna tvingades familjen återvända till Spanien. Dock inte hela familjen. Osel lämnades ensam kvar i Indien för att uppfostras av de buddhistiska munkarna.

Osels mamma María berättar själv i dokumentären att hon inte hade något emot att lämna bort sitt barn och låta honom uppfostras i ett kloster på andra sidan jorden.
“Jag tvekade inte en sekund.” I ett äldre klipp säger hon: “Jag har ju så många barn så jag saknar honom inte nämnvärt.”

Osels vittnesmål om sin barndom i det tibetanska klostret är smått hårresande. Han uppfostrades av en mängd olika lärare, varav många bara stannade i ett par månader. “Jag ser mig själv som föräldralös”, berättar han. Vissa av lärarna använde våld för att få Osel att rätta sig in i ledet. Den lilla pojken höjdes ömsom upp till skyarna för att ömsom bli slagen för att disciplineras. Han överöstes med presenter och materiell lyx, samtidigt som han levde isolerad från de andra barnen och tvingades ägna upp till 16 timmar om dagen åt att studera.

Vid sex års ålder började Osel ifrågasätta sina buddhistiska lärare. Det var efter att han hittat en mager kattunge som han blev väldigt fäst vid. Hans lärare lät honom inte mata den, eftersom de inte ville att den skulle komma tillbaka till klostret. “Redan där insåg jag att de var riktiga hycklare”, säger Osel i dokumentären. “De predikade om kärlek, men ville inte ens ta hand om ett kattunge.”

Osels mamma hade en uppgörelse med klostret om att Osel skulle få komma hem till Spanien minst en månad om året. Men klostret tummade mer och mer på avtalet. De hävdade att pojken blev för frestad av alla lockelser i väst och att han alltid återvände annorlunda.

Osel lyckades dock övertyga sina lärare om att han behövde studera västerländsk kultur för att kunna hjälpa västerlänningar. Lärarna lät honom därför åka till Spanien för att plugga. Under tre månader gick han på en högstadieskola på Ibiza. Där kunde han låtsas vara en vanlig tonårskille. Han ville inte att någon skulle veta vem han var och kallade sig därför för Nicolás.

Tiden på Ibiza påverkade honom. Nattlivet och stränderna med alla halvnakna kvinnor var något helt annat än klosterlivet. Han berättar att han såg kvinnobröst för första gången på en nakenstrand. “Jag blev helt chockad och var som paralyserad i en hel timme.”

Här fick han också smak för något annat – marijuana. Drogen hjälpte honom att slappna av och fly från sin dagliga stress. “På sätt och vis skulle jag säga att marijuana räddade livet på mig”, säger han i dokumentären. Han tog till och med med sig några frön tillbaka till Indien och planterade dem i smyg i klostret.

Att göra små rebelliska handlingar, utan att någon upptäckte honom, blev Osels sätt att göra uppror mot sitt instängda liv. Till slut nådde han en punkt när han insåg att han inte kunde fortsätta leva som Lama. Det var inget lätt beslut att lämna allt bakom sig och förkasta allt han lärt sig under hela sin uppväxt, men vid 18 år kände han att det fick vara nog.

Han lämnade klostret och begav sig direkt till sin mamma på Ibiza, men han stod inte ut länge med att bo under hennes tak. Det var 90-tal, ravekulturen var stor och Osel ville bryta med allt vad disciplin och kontroll hette och ta igen alla förlorade år. Under en tid testade han sig fram, reste omkring och experimenterade med allt möjligt. Under en period valde han att leva som hemlös i Italien. Sedan drogs han till filmvärlden och började läsa filmvetenskap vid universitetet i Madrid.

Idag är Osel själv pappa till en son som han älskar över allt annat. “Nu när jag själv har barn har jag ännu svårare att förstå hur man kan lämna bort dem så som jag blev bortlämnad.”

Osel har dock försonats med både sin familj och sin religiösa bakgrund. Han säger att han fortfarande har psykologiska men av att ha blivit bortlämnad som barn, men att han har förlikats med sin mamma.

Den före detta munken har inte heller helt släppt den buddhistiska filosofin. Han praktiserar fortfarande läran, men på sina villkor. Idag är han en miljöaktivist som driver miljöorganisationen Global Tree Initiative.

Dokumentärserien om Osel finns att se på HBO Max.