Lärdomar som kan dras av elavbrottet i Spanien

FÖRETAGSNYTT Den 28 april 2025 drabbades Spanien, Portugal och delar av södra Frankrike av ett omfattande elavbrott som lämnade över 50 miljoner människor utan ström. Tåg stannade, trafikljus slocknade och betalterminaler slutade fungera. Även hushåll med solpaneler märkte att deras system inte fungerade som förväntat.

Andreas Thorsheim, vd för det europeiska solenergiföretaget Otovo, befann sig i Madrid under avbrottet. Han beskriver händelsen som en väckarklocka:
– Det här var iberiska halvöns ”covid moment” för elsystemet. Vi såg hur sårbart ett centraliserat nät kan vara, särskilt när det inte är anpassat för en hög andel förnybar energi, säger han till Sydkusten.

Trots att solen sken mitt på dagen förlorade många hushåll med solpaneler elförsörjningen. Detta beror på att de flesta solcellsanläggningar är kopplade till elnätet och av säkerhetsskäl stängs av automatiskt vid nätavbrott för att skydda tekniker som arbetar med reparationer. Endast de med särskilda backupsystem, som växelriktare med ö-driftsfunktion (island mode) eller backupboxar, kunde fortsätta producera och använda el under avbrottet.

I dagsläget har endast en liten andel av hushållen i Spanien installerat sådana backuplösningar, delvis på grund av att omfattande elavbrott är ovanliga. Otovo ser emellertid ett växande intresse i takt med att fler husägare prioriterar energiresiliens och självförsörjning. Hur länge elen räcker vid ett strömavbrott beror bland annat på hur mycket el som produceras, batteriets storlek samt vilka enheter som är anslutna till backupsystemet. Om man begränsar användningen till det mest nödvändiga såsom kylskåp, WiFi och grundläggande LED-belysning kan batteriet ofta leverera el i några dagar.

I Europa finns det cirka 17 miljoner hushåll med solpaneler, men endast omkring 3,4 miljoner har batterilagring. I Spanien är andelen ännu lägre, vilket gör landet sårbart vid framtida störningar. En kartläggning från Otovo, baserad på mer än 30.000 solcellsinstallationer i Europa, visar dock att andelen hushåll som väljer batterilagring har ökat från två procent i maj 2021 till över 70 procent i slutet av 2024.

Thorsheim menar att vi står inför fyra möjliga scenarier för framtidens energisystem:

1. Gammal elproduktion och gammalt system: Centraliserad, fossilbaserad energi med stora kraftverk som enskilda felpunkter.

2. Ny elproduktion och gammalt system: Ökad användning av förnybar energi på ett nät som inte är anpassat för dess variabilitet.

3. Gammal elproduktion och nytt system: Modernisering av nätet utan att förändra energikällorna, vilket kan bli dyrt och ineffektivt.

4. Ny elproduktion och nytt system: Ett digitalt förstärkt, distribuerat och resilient system med förnybar energi och lokal lagring.

Det fjärde scenariot är det mest önskvärda, enligt Thorsheim. Det innebär att hushåll inte bara producerar sin egen el utan också lagrar den, vilket minskar beroendet av det centrala nätet och ökar motståndskraften mot avbrott.
För att uppnå detta krävs investeringar i batterilagring och backuplösningar. Tekniken finns redan och kostnaderna för batterier har sjunkit avsevärt de senaste åren. Dessutom kan hushåll med solceller och batterier dra nytta av lägre elpriser genom att använda lagrad energi under dyra pristoppar.
– Elavbrottet i april visade att det är dags att tänka om kring vår energiförsörjning. Genom att satsa på decentraliserade lösningar och ökad självförsörjning kan vi skapa ett mer robust och hållbart energisystem för framtiden, avslutar Andreas Thorsheim.

Mer information: https://www.otovo.se

Mats Björkman Sydkusten